| Yottabitar (Ybit) | Mebibitar (Mibit) |
|---|---|
| 1 Yottabit | 9.53674316406 × 1017 Mibit |
| 2 Yottabitar | 1.90734863281 × 1018 Mibit |
| 3 Yottabitar | 2.86102294922 × 1018 Mibit |
| 4 Yottabitar | 3.81469726562 × 1018 Mibit |
| 5 Yottabitar | 4.76837158203 × 1018 Mibit |
| 10 Yottabitar | 9.53674316406 × 1018 Mibit |
| 20 Yottabitar | 1.90734863281 × 1019 Mibit |
| 25 Yottabitar | 2.38418579102 × 1019 Mibit |
| 50 Yottabitar | 4.76837158203 × 1019 Mibit |
| 100 Yottabitar | 9.53674316406 × 1019 Mibit |
| Referens | Yottabitar (Ybit) | Mebibitar (Mibit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.28 × 10-21 Ybit | 0.0012207 Mibit |
| A three-minute MP3 | 2.4 × 10-17 Ybit | 22.8882 Mibit |
| A smartphone photo | 3.2 × 10-17 Ybit | 30.5176 Mibit |
| A high-definition film | 3.2 × 10-14 Ybit | 30517.6 Mibit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 4 × 10-13 Ybit | 381470 Mibit |
Yottabiten är en enhet för digital information på tusen zettabit — en etta följd av tjugofyra nollor. Beteckningen är Ybit. I trettio år var den den största enhet metersystemet erbjöd, och den beskriver en datamängd som ännu inte finns någonstans.
En yottabit är 125 zettaoktetter. Summan av alla data mänskligheten håller uppskattas i dag till några hundra zettaoktetter, så världens hela informationsförråd ligger kring en eller två yottabit. Det är den första dataenhet som verkligen är större än det den skulle kunna beskriva, och just det gör den intressant.
Förstavelsen yotta antogs 1991 vid den 19:e allmänna konferensen för mått och vikt, tillsammans med zetta. Namnen uppfanns snarare än härleddes: de grekiska och latinska räkneorden hade förbrukats av peta och exa, och kommittén behövde bokstäver som inte redan var upptagna som enhetsbeteckningar. Y och Z hörde till de få som återstod, och stavelserna byggdes kring dem.
Länge markerade förstavelsen yotta stegens topp och förekom mest i spekulation och i påståenden om underrättelsetjänsters lagringsplaner som visade sig överdrivna. Sedan lade allmänna konferensen 2022 till ronna och quetta ovanför, jämte ronto och quecto nedanför, eftersom datamängderna steg snabbt nog för att toppen skulle vara i sikte.
Att nå en yottaoktett lagring med dagens teknik vore ett fysiskt företag. Även vid de högsta tätheter som står till buds skulle det kräva hundratals miljoner av de största hårddiskar som någonsin tillverkats, en elförsörjning i klass med ett litet lands och ett byggnadsprogram över årtionden. Begränsningen ligger inte i matematiken utan i kislet och elektriciteten.
Enheten är likväl riktigt bestämd, och en omvandlare måste hantera den, både därför att prognoser för framtida datatillväxt skrivs i yottaoktetter och därför att metersystemets regel är att varje förstavelse gäller varje enhet. En mängd behöver inte finnas för att dess namn ska vara väl bildat.
En yottabit motsvarar 1000 zettabit, 125 zettaoktetter eller ungefär 0,8272 yobibit.
Mebibiten är en enhet för digital information på 1 048 576 bitar, alltså 1024 kibibit eller två upphöjt till tjugo. Beteckningen är Mibit. Den är megabitens binära motsvarighet, och skillnaden mellan de två har vuxit till 4,9 procent — liten nog att förbises i förbigående, stor nog att betyda något i en specifikation.
Dess naturliga hem är halvledarminnet, där rymligheten bestäms av kretsens adressledningar. En minnesbricka med tjugo adressbitar når exakt 1 048 576 platser, så tätheterna hamnar på tvåpotenser och inte på jämna decimaltal. En krets som i en katalog beskrivs som 512 megabit är mycket ofta 512 mebibit i verkligheten, alltså 537 megabit, och det är databladet som talar sanning.
Den vanan är gammal och avsiktlig. Halvledartillverkare har alltid måttsatt minne binärt eftersom ledningsdragningen gör varje annat val slösaktigt: en adressbuss är ett fast antal ledningar, och att bara använda en del av det område den når kastar bort kisel. Lagringstillverkarna hade inget sådant tvång, och just därför gick de två branscherna isär.
Som mängdkänsla är en mebibit 131 072 oktetter, alltså omkring 128 kibioktetter. Det är ungefär innehållet i en lång bok som ren text, eller en enda bild med låg upplösning. I nättermer är det en hundradels sekund av en gigabitlänk.
IEC-förstavelserna infördes 1998 delvis därför att på denna nivå och uppåt upphör närmevärdet att vara ofarligt. Att köpa en komponent beskriven som en megabit och få en mebibit är en överraskning på fem procent; vid tebibiten är samma förväxling en överraskning på tio procent, och i ett avtal för ett datacenter är det en verklig penningsumma.
Riktigt bruk är i dag vanligt i standarddokument, i maskinvarudatablad och i operativsystemens inre, och sällsynt i reklam och konsumentprogram. Bästa regeln vid läsning av ett tal är att fråga vilken bransch som frambringat det: beskriver det minne eller en krets, anta binärt; beskriver det lagring eller en länk, anta decimalt.
En mebibit motsvarar 1 048 576 bitar, 1024 kibibit, 131 072 oktetter eller ungefär 1,049 megabit.