| Yottabitar (Ybit) | Zettabitar (Zbit) |
|---|---|
| 1 Yottabit | 1000 Zbit |
| 2 Yottabitar | 2000 Zbit |
| 3 Yottabitar | 3000 Zbit |
| 4 Yottabitar | 4000 Zbit |
| 5 Yottabitar | 5000 Zbit |
| 10 Yottabitar | 10000 Zbit |
| 20 Yottabitar | 20000 Zbit |
| 25 Yottabitar | 25000 Zbit |
| 50 Yottabitar | 50000 Zbit |
| 100 Yottabitar | 100000 Zbit |
| Referens | Yottabitar (Ybit) | Zettabitar (Zbit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.28 × 10-21 Ybit | 1.28 × 10-18 Zbit |
| A three-minute MP3 | 2.4 × 10-17 Ybit | 2.4 × 10-14 Zbit |
| A smartphone photo | 3.2 × 10-17 Ybit | 3.2 × 10-14 Zbit |
| A high-definition film | 3.2 × 10-14 Ybit | 3.2 × 10-11 Zbit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 4 × 10-13 Ybit | 4 × 10-10 Zbit |
Yottabiten är en enhet för digital information på tusen zettabit — en etta följd av tjugofyra nollor. Beteckningen är Ybit. I trettio år var den den största enhet metersystemet erbjöd, och den beskriver en datamängd som ännu inte finns någonstans.
En yottabit är 125 zettaoktetter. Summan av alla data mänskligheten håller uppskattas i dag till några hundra zettaoktetter, så världens hela informationsförråd ligger kring en eller två yottabit. Det är den första dataenhet som verkligen är större än det den skulle kunna beskriva, och just det gör den intressant.
Förstavelsen yotta antogs 1991 vid den 19:e allmänna konferensen för mått och vikt, tillsammans med zetta. Namnen uppfanns snarare än härleddes: de grekiska och latinska räkneorden hade förbrukats av peta och exa, och kommittén behövde bokstäver som inte redan var upptagna som enhetsbeteckningar. Y och Z hörde till de få som återstod, och stavelserna byggdes kring dem.
Länge markerade förstavelsen yotta stegens topp och förekom mest i spekulation och i påståenden om underrättelsetjänsters lagringsplaner som visade sig överdrivna. Sedan lade allmänna konferensen 2022 till ronna och quetta ovanför, jämte ronto och quecto nedanför, eftersom datamängderna steg snabbt nog för att toppen skulle vara i sikte.
Att nå en yottaoktett lagring med dagens teknik vore ett fysiskt företag. Även vid de högsta tätheter som står till buds skulle det kräva hundratals miljoner av de största hårddiskar som någonsin tillverkats, en elförsörjning i klass med ett litet lands och ett byggnadsprogram över årtionden. Begränsningen ligger inte i matematiken utan i kislet och elektriciteten.
Enheten är likväl riktigt bestämd, och en omvandlare måste hantera den, både därför att prognoser för framtida datatillväxt skrivs i yottaoktetter och därför att metersystemets regel är att varje förstavelse gäller varje enhet. En mängd behöver inte finnas för att dess namn ska vara väl bildat.
En yottabit motsvarar 1000 zettabit, 125 zettaoktetter eller ungefär 0,8272 yobibit.
Zettabiten är en enhet för digital information på tusen exabit, alltså en triljard bitar — en etta följd av tjugoen nollor. Beteckningen är Zbit. Det är den största enhet i vilken verkliga, uppmätta datamängder ännu rapporteras till vardags, och den kom i allmänt bruk först under de senaste femton åren.
En zettabit är 125 exaoktetter. Uttrycket som gjorde förstavelsen bekant var zettabyte-eran, myntat för det ögonblick omkring 2016 då världens årliga internettrafik för första gången översteg en zettaoktett. Den tröskeln kom drygt ett årtionde efter att årstrafiken för första gången passerat en exaoktett, vilket ger en god bild av tillväxttakten det handlar om.
Uppskattningar av den totala mängden befintliga data ges i zettaoktetter. Världens datasfär — allt som är lagrat på varje server, disk, telefon och minneskort, plus allt som skapas och genast kastas — sätts till någonstans över hundra zettaoktetter, vilket är mer än åttahundra zettabit. Ingen räknar detta direkt; talen kommer ur tillverkningsstatistik och modeller.
Nästan allt av det alstras av maskiner och läses aldrig av någon. Övervakningsvideo som spelas in och skrivs över, mätvärden från givare, loggar, säkerhetskopior och de många kopior som redundans kräver utgör den överväldigande delen. Den andel en människa någonsin sett är en försvinnande bråkdel av det hela, och dess andel krymper varje år.
Förstavelsen zetta antogs 1991, tillsammans med yotta, vid en konferens som också måste överväga vilka bokstäver som återstod. Z och Y valdes delvis för att de var oanvända, och det namnmönster som hämtats ur grekiska och latinska räkneord hade då redan blivit löst. Tilläggen ronna och quetta år 2022 förlängde stegen uppåt av samma skäl.
För perspektiv: en zettabit information skriven som text på en enda rad av tecken skulle sträcka sig långt bortom solsystemet. Enheten beskriver ingenting en människa kan hålla eller hantera; den beskriver en civilisations samlade alstring, och den är användbar just därför att den mängden nu behöver ett namn.
En zettabit motsvarar 1000 exabit, 125 exaoktetter eller ungefär 0,8470 zebibit.