| Yottabitar (Ybit) | Kibibitar (Kibit) |
|---|---|
| 1 Yottabit | 9.765625 × 1020 Kibit |
| 2 Yottabitar | 1.953125 × 1021 Kibit |
| 3 Yottabitar | 2.9296875 × 1021 Kibit |
| 4 Yottabitar | 3.90625 × 1021 Kibit |
| 5 Yottabitar | 4.8828125 × 1021 Kibit |
| 10 Yottabitar | 9.765625 × 1021 Kibit |
| 20 Yottabitar | 1.953125 × 1022 Kibit |
| 25 Yottabitar | 2.44140625 × 1022 Kibit |
| 50 Yottabitar | 4.8828125 × 1022 Kibit |
| 100 Yottabitar | 9.765625 × 1022 Kibit |
| Referens | Yottabitar (Ybit) | Kibibitar (Kibit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.28 × 10-21 Ybit | 1.25 Kibit |
| A three-minute MP3 | 2.4 × 10-17 Ybit | 23437.5 Kibit |
| A smartphone photo | 3.2 × 10-17 Ybit | 31250 Kibit |
| A high-definition film | 3.2 × 10-14 Ybit | 31250000 Kibit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 4 × 10-13 Ybit | 390625000 Kibit |
Yottabiten är en enhet för digital information på tusen zettabit — en etta följd av tjugofyra nollor. Beteckningen är Ybit. I trettio år var den den största enhet metersystemet erbjöd, och den beskriver en datamängd som ännu inte finns någonstans.
En yottabit är 125 zettaoktetter. Summan av alla data mänskligheten håller uppskattas i dag till några hundra zettaoktetter, så världens hela informationsförråd ligger kring en eller två yottabit. Det är den första dataenhet som verkligen är större än det den skulle kunna beskriva, och just det gör den intressant.
Förstavelsen yotta antogs 1991 vid den 19:e allmänna konferensen för mått och vikt, tillsammans med zetta. Namnen uppfanns snarare än härleddes: de grekiska och latinska räkneorden hade förbrukats av peta och exa, och kommittén behövde bokstäver som inte redan var upptagna som enhetsbeteckningar. Y och Z hörde till de få som återstod, och stavelserna byggdes kring dem.
Länge markerade förstavelsen yotta stegens topp och förekom mest i spekulation och i påståenden om underrättelsetjänsters lagringsplaner som visade sig överdrivna. Sedan lade allmänna konferensen 2022 till ronna och quetta ovanför, jämte ronto och quecto nedanför, eftersom datamängderna steg snabbt nog för att toppen skulle vara i sikte.
Att nå en yottaoktett lagring med dagens teknik vore ett fysiskt företag. Även vid de högsta tätheter som står till buds skulle det kräva hundratals miljoner av de största hårddiskar som någonsin tillverkats, en elförsörjning i klass med ett litet lands och ett byggnadsprogram över årtionden. Begränsningen ligger inte i matematiken utan i kislet och elektriciteten.
Enheten är likväl riktigt bestämd, och en omvandlare måste hantera den, både därför att prognoser för framtida datatillväxt skrivs i yottaoktetter och därför att metersystemets regel är att varje förstavelse gäller varje enhet. En mängd behöver inte finnas för att dess namn ska vara väl bildat.
En yottabit motsvarar 1000 zettabit, 125 zettaoktetter eller ungefär 0,8272 yobibit.
Kibibiten är en enhet för digital information på 1024 bitar. Beteckningen är Kibit. Det är den första av de binära förstavelserna, en uppsättning enheter som Internationella elektrotekniska kommissionen bestämde 1998 för att göra slut på en förvirring som dragit genom databehandlingen sedan sextiotalet.
Problemet var enkelt. Datorer adresserar minne i tvåpotenser, så minne kom i klumpar om 1024 i stället för 1000. Ingenjörerna lånade den metriska förstavelsen kilo för den mängden eftersom 1024 ligger nära 1000, och för små tal var närmevärdet ofarligt. Men lagring och överföring räknade i sanna tusental, så samma förstavelse betydde två skilda ting beroende på vilken del av maskinen som beskrevs.
IEC:s lösning var att mynta nya namn. Kibi är en sammandragning av kilo binärt, och mönstret fortsätter med mebi, gibi, tebi, pebi, exbi, zebi och yobi. Var och en är 1024 gånger den under, och varje beteckning tar formen av en versal följd av ett gement i: Ki, Mi, Gi, Ti och så vidare. Kilobiten betyder därmed tusen bitar och inget annat.
En kibibit är 128 oktetter, och avståndet till en kilobit är 2,4 procent. Den lilla skillnaden är skälet till att de två förväxlades så länge: i denna storlek märker ingen det. Felet hopar sig med 2,4 procent vid varje steg, når 5 procent vid mebibiten, 7 procent vid gibibiten och 21 procent vid yobibiten, och där blev tvetydigheten på allvar dyr.
Upptagandet har varit ofullständigt och ojämnt. Standardiseringsorgan, Linux-kärnan och merparten av den tekniska dokumentationen använder IEC-förstavelserna rätt. Konsumentprogram gör det till stor del inte, och många skriver alltjämt KB medan de delar med 1024. Följden är att en läsare ofta måste sluta sig ur sammanhanget till vilket bruk ett tal följer, vilket är precis vad standarden skrevs för att hindra.
I praktiken syns kibibiten mest i databladen för små minneskretsar, i de seriella minnen inbyggda system använder, och i protokolldokument där en exakt tvåpotens har betydelse. Överallt där 1024 avses och inte 1000 är detta rätt enhet.
En kibibit motsvarar 1024 bitar, 128 oktetter eller 1,024 kilobit.