Omvandling från 5 Kilooktetter till Bitar

Information om Kilooktett (ko)

Kilooktetten är en enhet för digital information på tusen oktetter, och därmed på åttatusen bitar. Beteckningen är ko. Den är den minsta av de vardagliga lagringsenheterna, och i två decennier var den den enhet i vilken en dators hela rymlighet beskrevs.

En kilooktett rymmer tusen tecken text utan diakriter, alltså omkring tvåhundra ord, eller en tredjedels sida. En kort brevs rena textfil är några kilooktetter. Nästan inget annat i dagens datorbruk är så litet: ett tomt dokument från en ordbehandlare väger redan tiotals kilooktetter, eftersom filformatet släpar med formgivning, typsnitt och beskrivande uppgifter runt texten.

Enhetens historiska betydelse är svår att överdriva. Apple II levererades med 4 kilooktetter minne, Commodore 64 tog sitt namn av sina 64, och IBM:s första persondator kunde adressera 640. Program av verklig invecklighet — kalkylblad, ordbehandlare, spel med bild och ljud — skrevs för att rymmas inom de talen, vilket krävde en disciplin som till stor del försvunnit.

Kilooktetten är också där förvirringen mellan decimalt och binärt började. Minne kom i enheter om 1024 oktetter eftersom adresseringen är binär, och alla kallade det en kilooktett. Disktillverkarna räknade i sanna tusental. De två bruken skiljer sig med 2,4 procent, försumbart i denna storlek, men samma fel hopar sig vid varje steg och når 10 procent vid teraoktetten.

IEC löste tvetydigheten 1998 genom att bestämma kibioktetten till 1024 oktetter och låta kilooktetten stanna vid exakt 1000. Operativsystemen har tagit upp detta ojämnt: somliga anger filstorlekar i sanna kilooktetter, andra delar alltjämt med 1024 men skriver ko, och några skriver numera Kio riktigt.

Där enheten alltjämt syns dagligen är i nätprotokoll och i storleken på webbens små beståndsdelar. En sidas formatmall, en ikon, ett intyg, en inställningsfil, en indexsida i en databas — allt detta mäts i kilooktetter, och den vanliga minnessidan i de flesta processorer är 4 kibioktetter, nära nog 4 kilooktetter för samtal men inte för räkning.

En kilooktett motsvarar 1000 oktetter, 8000 bitar, 8 kilobit eller ungefär 0,9766 kibioktetter.

Information om Bit (bit)

Biten är informationens grundenhet. Beteckningen är bit, och namnet är en sammandragning av engelskans binary digit, binär siffra, myntad av statistikern John Tukey och satt på pränt av Claude Shannon i hans uppsats från 1948, En matematisk teori för kommunikation, det verk som grundade informationsteorin.

En bit är den mängd information som ett enda val mellan två lika sannolika möjligheter bär. Ett mynt som faller krona eller klave, en strömbrytare öppen eller sluten, en spänning hög eller låg: var och en av dessa avgör en bit. Den bestämningen är det som gör biten till en enhet och inte blott en skrivvana. Den mäter hur mycket ovisshet ett svar undanröjer, och det oberoende av vad frågan gällde.

Shannons insikt var att detta gick att räkna. Ett meddelande hämtat ur ett alfabet på trettiotvå lika sannolika tecken bär fem bitar per tecken, eftersom trettiotvå är två upphöjt till fem. Är tecknen inte lika sannolika — som bokstäverna i ett språk inte är — sjunker medelvärdet, och just det avståndet mellan den naiva räkningen och det sanna medelvärdet är vad komprimering utnyttjar. En väl komprimerad fil är en där de överflödiga bitarna tagits bort.

I utrustningen är biten ett fysiskt tillstånd: en laddning fångad på en flytande grind i flashminne, magnetiseringens riktning hos en domän på en hårddisks skiva, en grop eller en plan yta på en optisk skiva, en ljuspuls närvarande eller frånvarande i en fiber. Alla kodar samma abstrakta storhet, och därför kan data flytta mellan dem utan förlust.

I lagring räknas bitar nästan aldrig en och en. De buntas till oktetter om åtta, och rymligheten anges i oktetter eller deras mångfalder. Överföring är en annan sak: nät- och gränssnittshastigheter anges i bitar per sekund, så en förbindelse som utannonseras till 100 megabit per sekund levererar omkring 12,5 megaoktetter per sekund. Att blanda ihop de två är hela fältets vanligaste räknefel.

Där enstaka bitar verkligen räknas är i uppgifter om finhet och omfång. En färgkanal med 8 bitar rymmer 256 steg; en med 10 bitar rymmer 1024. Ljud med 16 bitar per sampel har omkring 96 decibels dynamik, och med 24 bitar omkring 144. En 64-bitars adress kan namnge ungefär 18 triljoner platser. I varje fall fördubblar varje tillagd bit det som går att skilja åt.

En bit motsvarar 0,125 oktetter, 0,001 kilobit eller ungefär 0,0009766 kibibit.