| Referens | Bitar (bit) | Zettaoktetter (Zo) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1280 bit | 1.6 × 10-19 Zo |
| A three-minute MP3 | 24000000 bit | 3 × 10-15 Zo |
| A smartphone photo | 32000000 bit | 4 × 10-15 Zo |
| A high-definition film | 3.2 × 1010 bit | 4 × 10-12 Zo |
| A dual-layer Blu-ray disc | 4 × 1011 bit | 5 × 10-11 Zo |
Biten är informationens grundenhet. Beteckningen är bit, och namnet är en sammandragning av engelskans binary digit, binär siffra, myntad av statistikern John Tukey och satt på pränt av Claude Shannon i hans uppsats från 1948, En matematisk teori för kommunikation, det verk som grundade informationsteorin.
En bit är den mängd information som ett enda val mellan två lika sannolika möjligheter bär. Ett mynt som faller krona eller klave, en strömbrytare öppen eller sluten, en spänning hög eller låg: var och en av dessa avgör en bit. Den bestämningen är det som gör biten till en enhet och inte blott en skrivvana. Den mäter hur mycket ovisshet ett svar undanröjer, och det oberoende av vad frågan gällde.
Shannons insikt var att detta gick att räkna. Ett meddelande hämtat ur ett alfabet på trettiotvå lika sannolika tecken bär fem bitar per tecken, eftersom trettiotvå är två upphöjt till fem. Är tecknen inte lika sannolika — som bokstäverna i ett språk inte är — sjunker medelvärdet, och just det avståndet mellan den naiva räkningen och det sanna medelvärdet är vad komprimering utnyttjar. En väl komprimerad fil är en där de överflödiga bitarna tagits bort.
I utrustningen är biten ett fysiskt tillstånd: en laddning fångad på en flytande grind i flashminne, magnetiseringens riktning hos en domän på en hårddisks skiva, en grop eller en plan yta på en optisk skiva, en ljuspuls närvarande eller frånvarande i en fiber. Alla kodar samma abstrakta storhet, och därför kan data flytta mellan dem utan förlust.
I lagring räknas bitar nästan aldrig en och en. De buntas till oktetter om åtta, och rymligheten anges i oktetter eller deras mångfalder. Överföring är en annan sak: nät- och gränssnittshastigheter anges i bitar per sekund, så en förbindelse som utannonseras till 100 megabit per sekund levererar omkring 12,5 megaoktetter per sekund. Att blanda ihop de två är hela fältets vanligaste räknefel.
Där enstaka bitar verkligen räknas är i uppgifter om finhet och omfång. En färgkanal med 8 bitar rymmer 256 steg; en med 10 bitar rymmer 1024. Ljud med 16 bitar per sampel har omkring 96 decibels dynamik, och med 24 bitar omkring 144. En 64-bitars adress kan namnge ungefär 18 triljoner platser. I varje fall fördubblar varje tillagd bit det som går att skilja åt.
En bit motsvarar 0,125 oktetter, 0,001 kilobit eller ungefär 0,0009766 kibibit.
Zettaoktetten är en enhet för digital information på tusen exaoktetter, alltså en triljard oktetter. Beteckningen är Zo. Det är den enhet i vilken världens totala datamängd numera beskrivs, och den enda dataenhet som gett namn åt en epok.
Namnet kom från uttrycket zettabyte-eran, i bruk sedan omkring 2016, då världens årliga internettrafik för första gången översteg en zettaoktett. Uppskattningar av världens datasfär — varje fil lagrad var som helst, plus allt som skapas och genast kastas — passerade hundra zettaoktetter några år senare och fortsätter att stiga med tiotals zettaoktetter om året.
Att förstå vad dessa tal omfattar väger tyngre än talen själva. De räknar kopior. Ett enda fotografi i en telefon finns också i telefonens säkerhetskopia, på två servrar i en molnleverantörs datacenter, i ett mellanlagringsskikt och kanske i ett träningsmaterial för maskininlärning. Att räkna lagrade oktetter i stället för skilda verk blåser upp summan med en stor faktor som ingen någonsin mätt exakt.
Summans sammansättning domineras av sådant ingen tittar på. Övervaknings- och säkerhetsvideo, till största delen överskriven inom veckor, är den enskilt största kategorin. Data från givare och mätvärden från industriutrustning, fordon och byggnader kommer därnäst. Material författat av människor, av vilket slag det vara må, är en minoritet, och text är ett avrundningsfel inom den minoriteten.
Tillverkningen sätter en hård gräns för summan. Alla världens lagringsfabriker tillsammans framställer några hundra exaoktetter ny rymlighet om året, vilket är en bråkdel av en zettaoktett, så det mesta av de data som skapas lagras aldrig alls. De bearbetas allteftersom de kommer och kastas, och detta är ett medvetet utformningsval och inget misslyckande.
För storlekskänsla: en zettaoktett vore omkring åtta miljarder stora hårddiskar av konsumentslag, alltså ungefär en per människa på jorden. Staplade platt skulle så många diskar bilda en pelare som nådde långt bortom månen. Enheten beskriver en mängd som bara finns som summa över en hel planets industri.
En zettaoktett motsvarar 1000 exaoktetter, 1 000 000 000 000 gigaoktetter, 8 zettabit eller ungefär 0,8470 zebioktetter.