| Dekapascal (daPa) | Kilopascal (kPa) |
|---|---|
| 1 Dekapascal | 0.01 kPa |
| 2 Dekapascal | 0.02 kPa |
| 3 Dekapascal | 0.03 kPa |
| 4 Dekapascal | 0.04 kPa |
| 5 Dekapascal | 0.05 kPa |
| 10 Dekapascal | 0.1 kPa |
| 20 Dekapascal | 0.2 kPa |
| 25 Dekapascal | 0.25 kPa |
| 50 Dekapascal | 0.5 kPa |
| 100 Dekapascal | 1 kPa |
| Referens | Dekapascal (daPa) | Kilopascal (kPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 10132.5 daPa | 101.325 kPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 1600 daPa | 16 kPa |
| A car tyre | 22000 daPa | 220 kPa |
| A racing bicycle tyre | 60000 daPa | 600 kPa |
Dekapascalen är en tryckenhet på tio pascal. Beteckningen är daPa. Deka är nästan överallt metersystemets minst använda prefix, men dekapascalen är ett undantag, eftersom en klinisk disciplin antog den och har behållit den: audiologin mäter trycket i mellanörat i dekapascal.
Undersökningen kallas tympanometri. En sond täcker hörselgången och varierar lufttrycket i den samtidigt som den mäter hur mycket ljud trumhinnan kastar tillbaka, och den kurva som uppstår ritas mot trycket i dekapascal. Svepet går från omkring plus 200 till minus 400, och toppens läge visar det tryck vid vilket trumhinnan rör sig friast, vilket normalt är mellanörats eget tryck.
Den enda grafen bär mycket klinisk upplysning. En topp nära noll betyder att mellanörat har samma tryck som rummet, vilket är det friska tillståndet. En topp förskjuten mot minus 200 eller längre antyder att örontrumpeten inte utjämnar som den ska, och en platt kurva utan topp alls antyder vätska bakom trumhinnan. Var och en av dessa avläsningar är ett läge på en dekapascalskala.
Enheten valdes av samma skäl som hektopascalen valdes inom meteorologin. Mellanörats tryck hade länge antecknats i millimeter vattenpelare, och en millimeter vattenpelare är 0,98 dekapascal, så övergången till den metriska enheten lämnade varje kliniskt tal och varje publicerat referensintervall nästan oförändrat. Ett enhetsbyte som förskjuter siffrorna med två procent är ett som praktiken faktiskt godtar.
Utanför audiologin är dekapascalen i stort sett oanvänd. Ventilation och lufttäthetsprovning av byggnader arbetar vid liknande tryck, och ett täthetsprov körs vid femtio pascal, men de talen skrivs i pascal, och allt däröver flyttar till hektopascal eller kilopascal. Gapet mellan en och hundra pascal står i övrigt herrelöst.
Som storleksordning är tio pascal det tryck en lätt bris utövar mot en vägg, eller skillnaden mellan de två ändarna av en väl tätad korridor när en dörr öppnas. Det är också ungefär tryckändringen när man åker hiss en våning upp, vilket är skälet till att öronen ibland behöver tryckutjämnas i ett högt hus.
En dekapascal motsvarar 10 pascal, 0,1 hektopascal, ungefär 1,02 millimeter vattenpelare eller cirka 0,00145 pund per kvadrattum.
Kilopascalen är en tryckenhet på tusen pascal. Beteckningen är kPa. Den är en hundradels bar och tio hektopascal, och den är den koherenta SI-enhet som tekniken var tänkt att anta när pascalen visade sig för liten att skriva bekvämt. Normalt lufttryck är 101,325 kilopascal.
Vid däcken möter de flesta den. Kanada, Australien, Nya Zeeland och stora delar av Asien anger rekommenderade däcktryck i kilopascal, så att en dekal i bildörren visar 220 eller 240 i stället för 32 eller 35 pund per kvadrattum. De två skalorna står bredvid varandra på nästan varje modern mätare, och omräkningen ligger nära sju kilopascal per pund och kvadrattum.
Anläggningstekniken använder den för laster på mark och bärverk. En jords bärighet anges i kilopascal, en fast lera tillåter kanske 150 och en lös långt mindre, och vindlasten på en fasad beräknas i samma enhet. Eftersom en kilopascal också är en kilonewton per kvadratmeter rör sig konstruktionsberäkningar mellan kraft och tryck utan omräkningsfaktor.
Medicinen använder den på ett viktigt ställe. Arteriella blodgaser redovisas i kilopascal i Storbritannien, Irland och stora delar av Europa, där ett friskt syrepartialtryck ligger på elva till tretton, medan Förenta staterna redovisar samma mätning i millimeter kvicksilver som åttio till hundra. De två talen beskriver identiskt blod, och den som läser ett utländskt provsvar måste veta vilken konvention det följer.
Vakuumarbetet räknar nedåt i den. Ett grovvakuum är några kilopascal absolut, en dammsugare i hemmet drar kanske tjugo kilopascal under lufttrycket, och frystorkning arbetar långt under en. Att ange vakuum som ett absolut tryck i kilopascal undviker tvetydigheten i att beskriva det som ett negativt övertryck.
Dess omständlighet är bara språklig. Hundra kilopascal är exakt en bar och läses mindre prydligt, vilket är skälet till att baren har hållit stånd i Europa trots årtionden av officiell förkärlek för pascalen. Där kilopascalen har vunnit, som på kanadensiska och australiska däckdekaler, har den gjort det därför att talet trycks och inte uttalas.
En kilopascal motsvarar 1000 pascal, 0,01 bar, 10 hektopascal eller ungefär 0,145 pund per kvadrattum.