| Kilopascal (kPa) | Newton per kvadratmeter (N/m²) |
|---|---|
| 1 Kilopascal | 1000 N/m² |
| 2 Kilopascal | 2000 N/m² |
| 3 Kilopascal | 3000 N/m² |
| 4 Kilopascal | 4000 N/m² |
| 5 Kilopascal | 5000 N/m² |
| 10 Kilopascal | 10000 N/m² |
| 20 Kilopascal | 20000 N/m² |
| 25 Kilopascal | 25000 N/m² |
| 50 Kilopascal | 50000 N/m² |
| 100 Kilopascal | 100000 N/m² |
| Referens | Kilopascal (kPa) | Newton per kvadratmeter (N/m²) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 101.325 kPa | 101325 N/m² |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 16 kPa | 16000 N/m² |
| A car tyre | 220 kPa | 220000 N/m² |
| A racing bicycle tyre | 600 kPa | 600000 N/m² |
Kilopascalen är en tryckenhet på tusen pascal. Beteckningen är kPa. Den är en hundradels bar och tio hektopascal, och den är den koherenta SI-enhet som tekniken var tänkt att anta när pascalen visade sig för liten att skriva bekvämt. Normalt lufttryck är 101,325 kilopascal.
Vid däcken möter de flesta den. Kanada, Australien, Nya Zeeland och stora delar av Asien anger rekommenderade däcktryck i kilopascal, så att en dekal i bildörren visar 220 eller 240 i stället för 32 eller 35 pund per kvadrattum. De två skalorna står bredvid varandra på nästan varje modern mätare, och omräkningen ligger nära sju kilopascal per pund och kvadrattum.
Anläggningstekniken använder den för laster på mark och bärverk. En jords bärighet anges i kilopascal, en fast lera tillåter kanske 150 och en lös långt mindre, och vindlasten på en fasad beräknas i samma enhet. Eftersom en kilopascal också är en kilonewton per kvadratmeter rör sig konstruktionsberäkningar mellan kraft och tryck utan omräkningsfaktor.
Medicinen använder den på ett viktigt ställe. Arteriella blodgaser redovisas i kilopascal i Storbritannien, Irland och stora delar av Europa, där ett friskt syrepartialtryck ligger på elva till tretton, medan Förenta staterna redovisar samma mätning i millimeter kvicksilver som åttio till hundra. De två talen beskriver identiskt blod, och den som läser ett utländskt provsvar måste veta vilken konvention det följer.
Vakuumarbetet räknar nedåt i den. Ett grovvakuum är några kilopascal absolut, en dammsugare i hemmet drar kanske tjugo kilopascal under lufttrycket, och frystorkning arbetar långt under en. Att ange vakuum som ett absolut tryck i kilopascal undviker tvetydigheten i att beskriva det som ett negativt övertryck.
Dess omständlighet är bara språklig. Hundra kilopascal är exakt en bar och läses mindre prydligt, vilket är skälet till att baren har hållit stånd i Europa trots årtionden av officiell förkärlek för pascalen. Där kilopascalen har vunnit, som på kanadensiska och australiska däckdekaler, har den gjort det därför att talet trycks och inte uttalas.
En kilopascal motsvarar 1000 pascal, 0,01 bar, 10 hektopascal eller ungefär 0,145 pund per kvadrattum.
Newton per kvadratmeter är en tryckenhet lika med en pascal. Beteckningen är N/m². De två är inte bara likvärdiga utan identiska: pascalen är det namn som gavs åt denna sammansättning, och innan Generalkonferensen för mått och vikt antog namnet 1971 hade SI-enheten för tryck inget namn alls utan skrevs ut i sin helhet.
Båda formerna lever kvar därför att de gör olika arbete på papperet. Pascalen är kort och läses som en enhet i egen rätt, vilket passar en mätning. Newton per kvadratmeter visar sina dimensioner, vilket passar en beräkning, eftersom den gör synligt att en multiplikation med en area i kvadratmeter ger en kraft i newton.
Konstruktionstekniken lutar sig ständigt mot den senare egenskapen. Nyttolaster föreskrivs i kilonewton per kvadratmeter, med omkring 1,5 för en bostad, 3 för ett kontor och 5 för en samlingslokal, och att multiplicera det talet med golvytan ger direkt den last i kilonewton som balkarna måste bära. Skrivna som kilopascal vore samma tal riktiga men skulle dölja steget.
Snö och vind följer samma överenskommelse. Snölast anges i kilonewton per kvadratmeter, från några tiondelar i milt klimat till flera i fjällen, och vindtrycket mot en fasad likaså. Eftersom de lasterna kombineras med egentyngden, som av naturen är en kraft, sparar det all omräkning att hålla allt i newton.
Konstruktionen upprepas ett prefix längre ned. En newton per kvadratmillimeter är exakt en megapascal, och därför står materialhållfastheter på ritningar lika ofta som N/mm² som som MPa. Mönstret är värt att känna igen: när ett dokument skriver kraft över area i stället för att namnge en tryckenhet, är det för att skribenten väntar sig att läsaren ska multiplicera.
Inget annat skiljer de två formerna åt. Varje värde i newton per kvadratmeter kan skrivas som pascal utan ändring, och varje omräkningstabell behandlar dem som en enda post. Valet handlar om vad talet strax ska användas till.
En newton per kvadratmeter motsvarar 1 pascal, 0,01 millibar, 0,00001 bar eller ungefär 0,000145 pund per kvadrattum.