| Kilopascal (kPa) | Centipascal (cPa) |
|---|---|
| 1 Kilopascal | 100000 cPa |
| 2 Kilopascal | 200000 cPa |
| 3 Kilopascal | 300000 cPa |
| 4 Kilopascal | 400000 cPa |
| 5 Kilopascal | 500000 cPa |
| 10 Kilopascal | 1000000 cPa |
| 20 Kilopascal | 2000000 cPa |
| 25 Kilopascal | 2500000 cPa |
| 50 Kilopascal | 5000000 cPa |
| 100 Kilopascal | 10000000 cPa |
| Referens | Kilopascal (kPa) | Centipascal (cPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 101.325 kPa | 10132500 cPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 16 kPa | 1600000 cPa |
| A car tyre | 220 kPa | 22000000 cPa |
| A racing bicycle tyre | 600 kPa | 60000000 cPa |
Kilopascalen är en tryckenhet på tusen pascal. Beteckningen är kPa. Den är en hundradels bar och tio hektopascal, och den är den koherenta SI-enhet som tekniken var tänkt att anta när pascalen visade sig för liten att skriva bekvämt. Normalt lufttryck är 101,325 kilopascal.
Vid däcken möter de flesta den. Kanada, Australien, Nya Zeeland och stora delar av Asien anger rekommenderade däcktryck i kilopascal, så att en dekal i bildörren visar 220 eller 240 i stället för 32 eller 35 pund per kvadrattum. De två skalorna står bredvid varandra på nästan varje modern mätare, och omräkningen ligger nära sju kilopascal per pund och kvadrattum.
Anläggningstekniken använder den för laster på mark och bärverk. En jords bärighet anges i kilopascal, en fast lera tillåter kanske 150 och en lös långt mindre, och vindlasten på en fasad beräknas i samma enhet. Eftersom en kilopascal också är en kilonewton per kvadratmeter rör sig konstruktionsberäkningar mellan kraft och tryck utan omräkningsfaktor.
Medicinen använder den på ett viktigt ställe. Arteriella blodgaser redovisas i kilopascal i Storbritannien, Irland och stora delar av Europa, där ett friskt syrepartialtryck ligger på elva till tretton, medan Förenta staterna redovisar samma mätning i millimeter kvicksilver som åttio till hundra. De två talen beskriver identiskt blod, och den som läser ett utländskt provsvar måste veta vilken konvention det följer.
Vakuumarbetet räknar nedåt i den. Ett grovvakuum är några kilopascal absolut, en dammsugare i hemmet drar kanske tjugo kilopascal under lufttrycket, och frystorkning arbetar långt under en. Att ange vakuum som ett absolut tryck i kilopascal undviker tvetydigheten i att beskriva det som ett negativt övertryck.
Dess omständlighet är bara språklig. Hundra kilopascal är exakt en bar och läses mindre prydligt, vilket är skälet till att baren har hållit stånd i Europa trots årtionden av officiell förkärlek för pascalen. Där kilopascalen har vunnit, som på kanadensiska och australiska däckdekaler, har den gjort det därför att talet trycks och inte uttalas.
En kilopascal motsvarar 1000 pascal, 0,01 bar, 10 hektopascal eller ungefär 0,145 pund per kvadrattum.
Centipascalen är en tryckenhet på en hundradels pascal. Beteckningen är cPa. Den är en fullt giltig metrisk sammansättning som nästan ingen skriver, och att förstå varför den är oanvänd säger mer om hur tryck faktiskt antecknas än en lista över tillämpningar någonsin kunde.
Förstavelsen centi har en stor framgång bakom sig, centimetern, och den framgången kom av meterns mänskliga skala. En meter är för lång för en handbredd och en millimeter för kort, så centimetern fyllde en verklig lucka. Trycket har ingen jämförbar lucka. Pascalen är redan så liten att en ytterligare delning ger tal som inget instrument i vanligt bruk kan skilja ut.
En centipascal är hundradelen av trycket från ett pappersark på ett bord. Det är tryckskillnaden över en millimeter luft, eller ungefär vad ett sandkorn utövar utbrett över en nagel. Ingenting inom teknik, meteorologi eller byggnadspraktik behöver den finheten: täthetsprov körs vid femtio pascal, ventilation vid några hundra och vädret vid tiotusentals.
Där tryck mindre än en pascal verkligen räknas — akustiken och vakuumarbetet — hoppar bruket rakt till millipascalen och mikropascalen, eftersom de passar in i den tusenstegsstege som resten av mätsystemet använder. Ett ljudtryck på 20 millipascal skrivs så och inte som 2 centipascal, fastän de två är samma sak, därför att allt omkring det på sidan står i tusenstegsenheter.
Enheten är likväl väl definierad, och det är metersystemet som fungerar som det tänktes. Varje förstavelse förenas med varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett cPa kan ändå tyda det på fläcken enbart ur förstavelsen. Ett system med luckor skulle kräva en tabell; ett utan dem kräver bara regeln.
Enstaka uppträdanden sker ändå. Äldre instrumenthandböcker använder den ibland, någon nationell standard nämner den i förbigående, och ett fåtal fackområden tar upp den lokalt när deras tal råkar hamna mellan ett och hundra i den enheten. En omvandlare måste kunna hantera den just för de fallen.
En centipascal motsvarar 0,01 pascal, 10 millipascal, 0,1 decipascal eller ungefär 0,00000145 pund per kvadrattum.