| Dekapascal (daPa) | Centipascal (cPa) |
|---|---|
| 1 Dekapascal | 1000 cPa |
| 2 Dekapascal | 2000 cPa |
| 3 Dekapascal | 3000 cPa |
| 4 Dekapascal | 4000 cPa |
| 5 Dekapascal | 5000 cPa |
| 10 Dekapascal | 10000 cPa |
| 20 Dekapascal | 20000 cPa |
| 25 Dekapascal | 25000 cPa |
| 50 Dekapascal | 50000 cPa |
| 100 Dekapascal | 100000 cPa |
| Referens | Dekapascal (daPa) | Centipascal (cPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 10132.5 daPa | 10132500 cPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 1600 daPa | 1600000 cPa |
| A car tyre | 22000 daPa | 22000000 cPa |
| A racing bicycle tyre | 60000 daPa | 60000000 cPa |
Dekapascalen är en tryckenhet på tio pascal. Beteckningen är daPa. Deka är nästan överallt metersystemets minst använda prefix, men dekapascalen är ett undantag, eftersom en klinisk disciplin antog den och har behållit den: audiologin mäter trycket i mellanörat i dekapascal.
Undersökningen kallas tympanometri. En sond täcker hörselgången och varierar lufttrycket i den samtidigt som den mäter hur mycket ljud trumhinnan kastar tillbaka, och den kurva som uppstår ritas mot trycket i dekapascal. Svepet går från omkring plus 200 till minus 400, och toppens läge visar det tryck vid vilket trumhinnan rör sig friast, vilket normalt är mellanörats eget tryck.
Den enda grafen bär mycket klinisk upplysning. En topp nära noll betyder att mellanörat har samma tryck som rummet, vilket är det friska tillståndet. En topp förskjuten mot minus 200 eller längre antyder att örontrumpeten inte utjämnar som den ska, och en platt kurva utan topp alls antyder vätska bakom trumhinnan. Var och en av dessa avläsningar är ett läge på en dekapascalskala.
Enheten valdes av samma skäl som hektopascalen valdes inom meteorologin. Mellanörats tryck hade länge antecknats i millimeter vattenpelare, och en millimeter vattenpelare är 0,98 dekapascal, så övergången till den metriska enheten lämnade varje kliniskt tal och varje publicerat referensintervall nästan oförändrat. Ett enhetsbyte som förskjuter siffrorna med två procent är ett som praktiken faktiskt godtar.
Utanför audiologin är dekapascalen i stort sett oanvänd. Ventilation och lufttäthetsprovning av byggnader arbetar vid liknande tryck, och ett täthetsprov körs vid femtio pascal, men de talen skrivs i pascal, och allt däröver flyttar till hektopascal eller kilopascal. Gapet mellan en och hundra pascal står i övrigt herrelöst.
Som storleksordning är tio pascal det tryck en lätt bris utövar mot en vägg, eller skillnaden mellan de två ändarna av en väl tätad korridor när en dörr öppnas. Det är också ungefär tryckändringen när man åker hiss en våning upp, vilket är skälet till att öronen ibland behöver tryckutjämnas i ett högt hus.
En dekapascal motsvarar 10 pascal, 0,1 hektopascal, ungefär 1,02 millimeter vattenpelare eller cirka 0,00145 pund per kvadrattum.
Centipascalen är en tryckenhet på en hundradels pascal. Beteckningen är cPa. Den är en fullt giltig metrisk sammansättning som nästan ingen skriver, och att förstå varför den är oanvänd säger mer om hur tryck faktiskt antecknas än en lista över tillämpningar någonsin kunde.
Förstavelsen centi har en stor framgång bakom sig, centimetern, och den framgången kom av meterns mänskliga skala. En meter är för lång för en handbredd och en millimeter för kort, så centimetern fyllde en verklig lucka. Trycket har ingen jämförbar lucka. Pascalen är redan så liten att en ytterligare delning ger tal som inget instrument i vanligt bruk kan skilja ut.
En centipascal är hundradelen av trycket från ett pappersark på ett bord. Det är tryckskillnaden över en millimeter luft, eller ungefär vad ett sandkorn utövar utbrett över en nagel. Ingenting inom teknik, meteorologi eller byggnadspraktik behöver den finheten: täthetsprov körs vid femtio pascal, ventilation vid några hundra och vädret vid tiotusentals.
Där tryck mindre än en pascal verkligen räknas — akustiken och vakuumarbetet — hoppar bruket rakt till millipascalen och mikropascalen, eftersom de passar in i den tusenstegsstege som resten av mätsystemet använder. Ett ljudtryck på 20 millipascal skrivs så och inte som 2 centipascal, fastän de två är samma sak, därför att allt omkring det på sidan står i tusenstegsenheter.
Enheten är likväl väl definierad, och det är metersystemet som fungerar som det tänktes. Varje förstavelse förenas med varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett cPa kan ändå tyda det på fläcken enbart ur förstavelsen. Ett system med luckor skulle kräva en tabell; ett utan dem kräver bara regeln.
Enstaka uppträdanden sker ändå. Äldre instrumenthandböcker använder den ibland, någon nationell standard nämner den i förbigående, och ett fåtal fackområden tar upp den lokalt när deras tal råkar hamna mellan ett och hundra i den enheten. En omvandlare måste kunna hantera den just för de fallen.
En centipascal motsvarar 0,01 pascal, 10 millipascal, 0,1 decipascal eller ungefär 0,00000145 pund per kvadrattum.