| Dekapascal (daPa) | Millipascal (mPa) |
|---|---|
| 1 Dekapascal | 10000 mPa |
| 2 Dekapascal | 20000 mPa |
| 3 Dekapascal | 30000 mPa |
| 4 Dekapascal | 40000 mPa |
| 5 Dekapascal | 50000 mPa |
| 10 Dekapascal | 100000 mPa |
| 20 Dekapascal | 200000 mPa |
| 25 Dekapascal | 250000 mPa |
| 50 Dekapascal | 500000 mPa |
| 100 Dekapascal | 1000000 mPa |
| Referens | Dekapascal (daPa) | Millipascal (mPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 10132.5 daPa | 101325000 mPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 1600 daPa | 16000000 mPa |
| A car tyre | 22000 daPa | 220000000 mPa |
| A racing bicycle tyre | 60000 daPa | 600000000 mPa |
Dekapascalen är en tryckenhet på tio pascal. Beteckningen är daPa. Deka är nästan överallt metersystemets minst använda prefix, men dekapascalen är ett undantag, eftersom en klinisk disciplin antog den och har behållit den: audiologin mäter trycket i mellanörat i dekapascal.
Undersökningen kallas tympanometri. En sond täcker hörselgången och varierar lufttrycket i den samtidigt som den mäter hur mycket ljud trumhinnan kastar tillbaka, och den kurva som uppstår ritas mot trycket i dekapascal. Svepet går från omkring plus 200 till minus 400, och toppens läge visar det tryck vid vilket trumhinnan rör sig friast, vilket normalt är mellanörats eget tryck.
Den enda grafen bär mycket klinisk upplysning. En topp nära noll betyder att mellanörat har samma tryck som rummet, vilket är det friska tillståndet. En topp förskjuten mot minus 200 eller längre antyder att örontrumpeten inte utjämnar som den ska, och en platt kurva utan topp alls antyder vätska bakom trumhinnan. Var och en av dessa avläsningar är ett läge på en dekapascalskala.
Enheten valdes av samma skäl som hektopascalen valdes inom meteorologin. Mellanörats tryck hade länge antecknats i millimeter vattenpelare, och en millimeter vattenpelare är 0,98 dekapascal, så övergången till den metriska enheten lämnade varje kliniskt tal och varje publicerat referensintervall nästan oförändrat. Ett enhetsbyte som förskjuter siffrorna med två procent är ett som praktiken faktiskt godtar.
Utanför audiologin är dekapascalen i stort sett oanvänd. Ventilation och lufttäthetsprovning av byggnader arbetar vid liknande tryck, och ett täthetsprov körs vid femtio pascal, men de talen skrivs i pascal, och allt däröver flyttar till hektopascal eller kilopascal. Gapet mellan en och hundra pascal står i övrigt herrelöst.
Som storleksordning är tio pascal det tryck en lätt bris utövar mot en vägg, eller skillnaden mellan de två ändarna av en väl tätad korridor när en dörr öppnas. Det är också ungefär tryckändringen när man åker hiss en våning upp, vilket är skälet till att öronen ibland behöver tryckutjämnas i ett högt hus.
En dekapascal motsvarar 10 pascal, 0,1 hektopascal, ungefär 1,02 millimeter vattenpelare eller cirka 0,00145 pund per kvadrattum.
Millipascalen är en tryckenhet på en tusendels pascal. Beteckningen är mPa. Pascalen är redan en mycket liten enhet — den är trycket från ett pappersark som ligger på ett bord — så en tusendel av den är mindre än nästan varje tryck en människa möter. Den lever kvar därför att två fält verkligen arbetar i den storleken: akustiken och viskositeten.
Ljud är en tryckvåg, och de tryck som är inblandade är ytterst små. Ett vanligt samtal på en meters håll bär ett ljudtryck på ungefär 20 millipascal. En viskning ligger närmare 2, och hörseltröskeln, det svagaste ljud ett friskt ungt öra kan uppfatta, är 0,02 millipascal, alltså 20 mikropascal. En högljudd rockkonsert når några pascal. Hela det användbara området för mänsklig hörsel ligger därmed mellan en hundradels millipascal och några tusen sådana.
Det är därför ljud anges i decibel och inte i tryckenheter. Ett område som spänner över en faktor miljon är otympligt i linjära tal, så akustiken tar logaritmen och förankrar den vid hörseltröskeln. Men decibeln är alls ingen tryckenhet: bakom varje decibeltal ligger ett tryck i pascal eller millipascal, och kalibrering av instrument sker i de verkliga enheterna.
Den andra användningen är underligare, för den gäller inte något tryck alls. Dynamisk viskositet mäts i pascalsekunder, och nästan varje vätska man bryr sig om hamnar i millipascalsekundens område. Vatten vid rumstemperatur är 1 mPa·s med långt mer noggrannhet än praktiken kräver. Det råkar vara lika med en centipoise i det äldre CGS-systemet, så övergången till SI lämnade varje viskositetstabell talmässigt oförändrad, och därför slog millipascalsekunden igenom där millipascalen ensam inte gjorde det.
Med den skalan i handen blir talen läsbara. Bensin ligger kring 0,6 mPa·s, olivolja kring 80, honung på flera tusen och glycerol vid ungefär 1400. Blodplasma ligger kring 1,3 och helblod närmare 4, vilket är ett skäl till att blodflöde är svårare att beräkna än vattenflöde.
För trycket självt dyker millipascalen utanför akustiken upp i vakuumarbete och i de mest känsliga laboratoriemätningarna: de tryckskillnader som driver ett långsamt gasflöde, eller resttrycket i en kammare som pumpats ned hårt. Där är grannenheterna mikropascalen under och pascalen över.
En millipascal motsvarar 0,001 pascal, tusen mikropascal, 0,00001 millibar eller ungefär 0,000000145 pund per kvadrattum.