| Tebioktetter (Tio) | Petaoktetter (Po) |
|---|---|
| 1 Tebioktett | 0.00109951162778 Po |
| 2 Tebioktetter | 0.00219902325555 Po |
| 3 Tebioktetter | 0.00329853488333 Po |
| 4 Tebioktetter | 0.0043980465111 Po |
| 5 Tebioktetter | 0.00549755813888 Po |
| 10 Tebioktetter | 0.0109951162778 Po |
| 20 Tebioktetter | 0.0219902325555 Po |
| 25 Tebioktetter | 0.0274877906944 Po |
| 50 Tebioktetter | 0.0549755813888 Po |
| 100 Tebioktetter | 0.109951162778 Po |
| Referens | Tebioktetter (Tio) | Petaoktetter (Po) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.45519 × 10-10 Tio | 1.6 × 10-13 Po |
| A three-minute MP3 | 0.00000272848 Tio | 0.000000003 Po |
| A smartphone photo | 0.00000363798 Tio | 0.000000004 Po |
| A high-definition film | 0.00363798 Tio | 0.000004 Po |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.0454747 Tio | 0.00005 Po |
Tebioktetten är en enhet för digital information på 1 099 511 627 776 oktetter, alltså 1024 gibioktetter. Beteckningen är Tio. Den är teraoktettens binära motsvarighet, och på denna nivå skiljer sig de två med 10 procent — den klyfta som ger upphov till den mest välkända klagan inom konsumentdatorbruk.
Klagan lyder så här. En disk säljs som en teraoktett, rymmer exakt tusen miljarder oktetter, och operativsystemet anger 931 gigaoktetter. Vad det i själva verket anger är 0,909 tebioktetter, uttryckt med fel märkning. Ingenting saknas på disken; talet har helt enkelt delats tre gånger med 1024 och sedan skrivits med en decimal förstavelse.
Lagringsförvaltningen bor i denna enhet. Volymstorlekar, RAID-uppsättningars rymligheter, reserver för ögonblicksbilder och kvotgränser anges alla i tebioktetter i de verktyg som sköter dem, eftersom de underliggande tilldelningsenheterna är tvåpotenser. Ett filsystem som ombeds skapa en volym på 10 teraoktetter och ett som ombeds skapa 10 tebioktetter ger synbart olika resultat.
Skillnaden betyder något kommersiellt lika väl som tekniskt. Molnlagring prissatt per teraoktett och molnlagring prissatt per tebioktett skiljer sig med en tiondel i den mängd som levereras för samma pris, och ett avtal som inte säger vilken som används är verkligt tvetydigt. Omsorgsfulla upphandlingsdokument anger enheten uttryckligen just av detta skäl.
En tebioktett rymmer omkring en kvarts miljon fotografier, tvåhundra timmars högupplöst video, eller hela texten i alla böcker på ett stort folkbibliotek många gånger om. I ett hushåll är det mer lagring än ett helt liv av vanliga filer kommer att bruka; i ett videoproduktionsbolag är det några dagars arbete.
Den rätta beteckningen Tio syns i filsystemsverktyg, i dokumentation för lagringsuppsättningar och i standarder, och den är värd att bruka även när läsaren knappast lär märka det. Ett tal skrivet med binär förstavelse kan räknas om riktigt av var och en som läser det senare; ett tvetydigt skrivet går inte att laga.
En tebioktett motsvarar 1 099 511 627 776 oktetter, 1024 gibioktetter, 8 tebibit eller ungefär 1,100 teraoktetter.
Petaoktetten är en enhet för digital information på tusen teraoktetter, alltså en miljon gigaoktetter. Beteckningen är Po. Det är den institutionella lagringens enhet: den skala där data tillhör en organisation och inte en person, och där bevarandet blir en budgetpost och inte en efterhandstanke.
En petaoktett är ungefär lagringen i tusen stora hårddiskar av konsumentslag, eller texten i alla böcker som någonsin getts ut flera gånger om. I video är det omkring tjugotusen timmar i ultrahög upplösning, eller två och ett halvt års oavbrutet tittande. Hela katalogen hos en stor strömningstjänst, bevarad en gång per kvalitetsnivå, uppgår till några petaoktetter.
Vetenskapen nådde denna skala först. Den stora hadronkollideraren vid CERN spelar in tiotals petaoktetter om året sedan dess utlösningssystem redan kastat mer än 99,99 procent av vad detektorerna ser, och hela arkivet uppgår till flera hundra petaoktetter. Astronomin, genomiken och klimatmodelleringen håller arkiv av jämförbar storlek, och konsten att sköta dem blev ett eget forskningsfält.
Kommersiellt beskriver petaoktetten lagringen i ett enda datacenter och inte ett företags totala. En stor organisation håller tiotals eller hundratals petaoktetter spridda över många platser, och de största molnleverantörerna håller exaoktetter. I denna storlek är de praktiska svårigheterna inte rymligheten utan elen som håller diskarna snurrande, kylningen och vissheten om att en del av utrustningen går sönder i varje ögonblick.
Den sista punkten styr utformningen. I en petaoktettsuppsättning är diskhaverier inte undantagshändelser utan en oavbruten bakgrundstakt, så systemet byggs för att ständigt förlora apparater och återuppbygga utan avbrott. Data lagras med raderingskoder spridda över många maskiner, och ingen enda kopia av något betros.
Att läsa en petaoktett är i sig ett problem. Även vid tio gigaoktetter i sekunden, en takt få system håller, tar ett fullständigt varv mer än ett dygn. Därför utformas analys i denna storlek för att föra beräkningen till data i stället för data till beräkningen, en omkastning som format hela fältet för fördelad bearbetning.
En petaoktett motsvarar 1000 teraoktetter, 1 000 000 gigaoktetter, 8 petabit eller ungefär 0,8882 pebioktetter.