| Tebioktetter (Tio) | Kilooktetter (ko) |
|---|---|
| 1 Tebioktett | 1099511627.78 ko |
| 2 Tebioktetter | 2199023255.55 ko |
| 3 Tebioktetter | 3298534883.33 ko |
| 4 Tebioktetter | 4398046511.1 ko |
| 5 Tebioktetter | 5497558138.88 ko |
| 10 Tebioktetter | 10995116277.8 ko |
| 20 Tebioktetter | 21990232555.5 ko |
| 25 Tebioktetter | 27487790694.4 ko |
| 50 Tebioktetter | 54975581388.8 ko |
| 100 Tebioktetter | 109951162778 ko |
| Referens | Tebioktetter (Tio) | Kilooktetter (ko) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.45519 × 10-10 Tio | 0.16 ko |
| A three-minute MP3 | 0.00000272848 Tio | 3000 ko |
| A smartphone photo | 0.00000363798 Tio | 4000 ko |
| A high-definition film | 0.00363798 Tio | 4000000 ko |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.0454747 Tio | 50000000 ko |
Tebioktetten är en enhet för digital information på 1 099 511 627 776 oktetter, alltså 1024 gibioktetter. Beteckningen är Tio. Den är teraoktettens binära motsvarighet, och på denna nivå skiljer sig de två med 10 procent — den klyfta som ger upphov till den mest välkända klagan inom konsumentdatorbruk.
Klagan lyder så här. En disk säljs som en teraoktett, rymmer exakt tusen miljarder oktetter, och operativsystemet anger 931 gigaoktetter. Vad det i själva verket anger är 0,909 tebioktetter, uttryckt med fel märkning. Ingenting saknas på disken; talet har helt enkelt delats tre gånger med 1024 och sedan skrivits med en decimal förstavelse.
Lagringsförvaltningen bor i denna enhet. Volymstorlekar, RAID-uppsättningars rymligheter, reserver för ögonblicksbilder och kvotgränser anges alla i tebioktetter i de verktyg som sköter dem, eftersom de underliggande tilldelningsenheterna är tvåpotenser. Ett filsystem som ombeds skapa en volym på 10 teraoktetter och ett som ombeds skapa 10 tebioktetter ger synbart olika resultat.
Skillnaden betyder något kommersiellt lika väl som tekniskt. Molnlagring prissatt per teraoktett och molnlagring prissatt per tebioktett skiljer sig med en tiondel i den mängd som levereras för samma pris, och ett avtal som inte säger vilken som används är verkligt tvetydigt. Omsorgsfulla upphandlingsdokument anger enheten uttryckligen just av detta skäl.
En tebioktett rymmer omkring en kvarts miljon fotografier, tvåhundra timmars högupplöst video, eller hela texten i alla böcker på ett stort folkbibliotek många gånger om. I ett hushåll är det mer lagring än ett helt liv av vanliga filer kommer att bruka; i ett videoproduktionsbolag är det några dagars arbete.
Den rätta beteckningen Tio syns i filsystemsverktyg, i dokumentation för lagringsuppsättningar och i standarder, och den är värd att bruka även när läsaren knappast lär märka det. Ett tal skrivet med binär förstavelse kan räknas om riktigt av var och en som läser det senare; ett tvetydigt skrivet går inte att laga.
En tebioktett motsvarar 1 099 511 627 776 oktetter, 1024 gibioktetter, 8 tebibit eller ungefär 1,100 teraoktetter.
Kilooktetten är en enhet för digital information på tusen oktetter, och därmed på åttatusen bitar. Beteckningen är ko. Den är den minsta av de vardagliga lagringsenheterna, och i två decennier var den den enhet i vilken en dators hela rymlighet beskrevs.
En kilooktett rymmer tusen tecken text utan diakriter, alltså omkring tvåhundra ord, eller en tredjedels sida. En kort brevs rena textfil är några kilooktetter. Nästan inget annat i dagens datorbruk är så litet: ett tomt dokument från en ordbehandlare väger redan tiotals kilooktetter, eftersom filformatet släpar med formgivning, typsnitt och beskrivande uppgifter runt texten.
Enhetens historiska betydelse är svår att överdriva. Apple II levererades med 4 kilooktetter minne, Commodore 64 tog sitt namn av sina 64, och IBM:s första persondator kunde adressera 640. Program av verklig invecklighet — kalkylblad, ordbehandlare, spel med bild och ljud — skrevs för att rymmas inom de talen, vilket krävde en disciplin som till stor del försvunnit.
Kilooktetten är också där förvirringen mellan decimalt och binärt började. Minne kom i enheter om 1024 oktetter eftersom adresseringen är binär, och alla kallade det en kilooktett. Disktillverkarna räknade i sanna tusental. De två bruken skiljer sig med 2,4 procent, försumbart i denna storlek, men samma fel hopar sig vid varje steg och når 10 procent vid teraoktetten.
IEC löste tvetydigheten 1998 genom att bestämma kibioktetten till 1024 oktetter och låta kilooktetten stanna vid exakt 1000. Operativsystemen har tagit upp detta ojämnt: somliga anger filstorlekar i sanna kilooktetter, andra delar alltjämt med 1024 men skriver ko, och några skriver numera Kio riktigt.
Där enheten alltjämt syns dagligen är i nätprotokoll och i storleken på webbens små beståndsdelar. En sidas formatmall, en ikon, ett intyg, en inställningsfil, en indexsida i en databas — allt detta mäts i kilooktetter, och den vanliga minnessidan i de flesta processorer är 4 kibioktetter, nära nog 4 kilooktetter för samtal men inte för räkning.
En kilooktett motsvarar 1000 oktetter, 8000 bitar, 8 kilobit eller ungefär 0,9766 kibioktetter.