Omvandling från Petaoktetter till Gigabitar

Information om Petaoktett (Po)

Petaoktetten är en enhet för digital information på tusen teraoktetter, alltså en miljon gigaoktetter. Beteckningen är Po. Det är den institutionella lagringens enhet: den skala där data tillhör en organisation och inte en person, och där bevarandet blir en budgetpost och inte en efterhandstanke.

En petaoktett är ungefär lagringen i tusen stora hårddiskar av konsumentslag, eller texten i alla böcker som någonsin getts ut flera gånger om. I video är det omkring tjugotusen timmar i ultrahög upplösning, eller två och ett halvt års oavbrutet tittande. Hela katalogen hos en stor strömningstjänst, bevarad en gång per kvalitetsnivå, uppgår till några petaoktetter.

Vetenskapen nådde denna skala först. Den stora hadronkollideraren vid CERN spelar in tiotals petaoktetter om året sedan dess utlösningssystem redan kastat mer än 99,99 procent av vad detektorerna ser, och hela arkivet uppgår till flera hundra petaoktetter. Astronomin, genomiken och klimatmodelleringen håller arkiv av jämförbar storlek, och konsten att sköta dem blev ett eget forskningsfält.

Kommersiellt beskriver petaoktetten lagringen i ett enda datacenter och inte ett företags totala. En stor organisation håller tiotals eller hundratals petaoktetter spridda över många platser, och de största molnleverantörerna håller exaoktetter. I denna storlek är de praktiska svårigheterna inte rymligheten utan elen som håller diskarna snurrande, kylningen och vissheten om att en del av utrustningen går sönder i varje ögonblick.

Den sista punkten styr utformningen. I en petaoktettsuppsättning är diskhaverier inte undantagshändelser utan en oavbruten bakgrundstakt, så systemet byggs för att ständigt förlora apparater och återuppbygga utan avbrott. Data lagras med raderingskoder spridda över många maskiner, och ingen enda kopia av något betros.

Att läsa en petaoktett är i sig ett problem. Även vid tio gigaoktetter i sekunden, en takt få system håller, tar ett fullständigt varv mer än ett dygn. Därför utformas analys i denna storlek för att föra beräkningen till data i stället för data till beräkningen, en omkastning som format hela fältet för fördelad bearbetning.

En petaoktett motsvarar 1000 teraoktetter, 1 000 000 gigaoktetter, 8 petabit eller ungefär 0,8882 pebioktetter.

Information om Gigabit (Gbit)

Gigabiten är en enhet för digital information på en miljard bitar. Beteckningen är Gbit. Det är den enhet som ger namn åt dagens standard för trådbundna nät, och ordet gigabit har blivit en förkortning för en viss förmåga snarare än för blott en mängd.

Gigabit-Ethernet, standardiserat 1998 och 1999, bär en gigabit per sekund över vanlig partvinnad kopparkabel upp till hundra meter. Det avlöste den hundramegabitsstandard som gick före och är alltjämt den anslutning som sitter i de flesta datorer, växlar och routrar. Det enda beslutet fastställde ordet gigabits innebörd för en hel ingenjörsgeneration.

I oktetter är en gigabit 125 megaoktetter. En förbindelse på en gigabit per sekund flyttar därför omkring 125 megaoktetter i sekunden under bästa förhållanden, så en film på två gigaoktetter överförs på ett sextontal sekunder. Verkliga överföringar är långsammare, eftersom protokollpålägg, diskens hastighet och förbindelsens andra ände var för sig sätter gränser, och det är ovanligt att lagringen håller jämna steg med nätet vid dessa hastigheter.

Fibertjänster till hemmen utannonserar numera gigabit som rutin, och i många länder har talet blivit en marknadströskel snarare än en teknisk. Mycket få hushåll kan utnyttja den: en gigabitförbindelse räcker till att strömma ett par hundra högupplösta videotjänster samtidigt. Dess verkliga nytta är inte topphastigheten utan marginalen, eftersom en länk som aldrig är nära sin kapacitet håller jämnt låg fördröjning.

Minneskretsar anges i gigabit av samma skäl som mindre anges i megabit: talet speglar antalet minnesceller på brickan. En krets på 8 gigabit rymmer en gigaoktett, och åtta sådana kretsar bildar en modul på 8 gigaoktetter. Flashminnet följer samma bruk, så en flashbricka på 512 gigabit rymmer 64 gigaoktetter.

Ovanför gigabiten fortsätter skalan i tusental. Tiogigabits-Ethernet är standard i datorhallar, förbindelser på fyrtio och hundra gigabit binder samman byggnader och städer, och internets stomme går i mångfalder av dessa. Varje steg behåller samma förhållande till oktetten, och varje steg anges i bitar per sekund eftersom det är vad optiken och koppan faktiskt bär.

En gigabit motsvarar 1 000 000 000 bitar, 1000 megabit, 125 megaoktetter eller ungefär 0,9313 gibibit.