| Gram (g) | Hundredweights (cwt) |
|---|---|
| 1 Gram | 0.0000196841305522 cwt |
| 2 Gram | 0.0000393682611044 cwt |
| 3 Gram | 0.0000590523916567 cwt |
| 4 Gram | 0.0000787365222089 cwt |
| 5 Gram | 0.0000984206527611 cwt |
| 10 Gram | 0.000196841305522 cwt |
| 20 Gram | 0.000393682611044 cwt |
| 25 Gram | 0.000492103263806 cwt |
| 50 Gram | 0.000984206527611 cwt |
| 100 Gram | 0.00196841305522 cwt |
| Referens | Gram (g) | Hundredweights (cwt) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 5 g | 0.0000984207 cwt |
| One litre of water | 1000 g | 0.0196841 cwt |
| Average adult human | 70000 g | 1.37789 cwt |
| A small car | 1400000 g | 27.5578 cwt |
Grammet är en massenhet som motsvarar en tusendels kilogram. Dess beteckning är g. Trots att kilogrammet är SI-basenheten är det grammet som bär prefixen, så milligram och mikrogram är byggda på grammet och inte på kilogrammet.
Den oredan är historisk. Det ursprungliga metersystemet från 1795 definierade grammet som massan hos en kubikcentimeter vatten vid smältande is temperatur. Det var tänkt som basenhet, men en normal på ett gram är för lätt för att duga som praktisk referens: ett dammkorn eller ett fingeravtryck ändrar den mätbart. I stället gjordes det tusen gånger tyngre kilogrammet till normal, och SI ärvde arrangemanget, vilket lämnar basenheten som den enda med ett prefix i sitt eget namn.
Matlagning utanför den engelskspråkiga världen går på gram, och alltmer även innanför. Att väga mjöl i stället för att mäta det i volym tar bort den största felkällan vid bakning, eftersom en kopp mjöl kan variera med tjugo procent beroende på hur den packats. Yrkesbagare arbetar helt i gram och uttrycker recept som procent av mjölvikten.
Näringsdeklarationer anger protein, fett, kolhydrat, socker och fiber i gram, så enheten är vardagsvalutan i kostberäkning. Posten prissätter brev och små paket i gram, och ädelmetaller handlas visserligen i troy ounce men säljs till allmänheten i gramtackor.
Det är dessutom den enhet som SI-prefixen fäster vid, vilket är varför systemet har en basenhet som redan bär ett prefix. Mindre och större massor namnges från grammet och aldrig från kilogrammet: en tusendels gram är ett milligram, inte ett mikrokilogram, och en miljon gram är ett megagram, bättre känt som ton. Regeln besparar språket en uppsättning dubbla prefix som annars vore ofrånkomlig, men lämnar kilogrammet i den egendomliga ställningen att vara den enda basenhet vars namn innehåller ett. Portotaxor visar grammet i vardagsbruk: brevtaxorna trappas vid 20, 50 och 100 gram, och ett ark kontorspapper väger omkring fem.
Ett gram motsvarar 0,001 kilogram, ettusen milligram eller ungefär 0,035 ounce.
Hundredweight är en massenhet vars värde beror på vilken sida av Atlanten man står. Det brittiska eller långa hundredweight är 112 pund, ungefär 50,802 kilogram. Det amerikanska eller korta är 100 pund, ungefär 45,359 kilogram. Beteckningen är cwt, av latinets centum och engelskans weight.
Namnet lovar hundra och den brittiska versionen levererar hundratolv, vilket ser ut som ett fel tills man ser aritmetiken bakom. Tjugo hundredweight utgör ett long ton om 2240 pund, och ett hundredweight är åtta stone om fjorton pund vardera. Kedjan av halveringar och fördubblingar från pundet till tonnet sluter sig snyggt bara om mellanenheten är 112, så talet är en följd av systemet och inte ett misstag i det.
Dess arbetsliv låg i bulkhandeln. Kol, cement, spannmål, potatis och gödsel rörde sig per hundredweight, och säckstorlekar byggdes kring den: den brittiska standardkolsäcken rymde ett hundredweight, och därför angavs en kolhandlares kärra i antal hundredweight i stället för i ton. Skåpbilar och lätta lastbilar klassades en gång på samma sätt, och uttrycket lever kvar i några fordonsnamn.
I USA används det korta hundredweight fortfarande på jordbruksmarknader, där priser på boskap, spannmål och mjölk noteras per hundredweight i stället för per pund eller ton. På andra håll har enheten till stor del vikit för tonnet och kilogrammet, och dess viktigaste moderna roll är att göra gamla uppteckningar begripliga.
Kontinentala Europa behöll en kusin under annat namn. Kvintalen, av arabiskans qintar genom medeltidslatinet, tjänade samma syfte i fransk, spansk, italiensk och portugisisk handel, och när metersystemet kom bestämdes den helt enkelt till jämna 100 kilogram. Den metriska kvintalen är alltjämt den enhet i vilken spannmålsskördar rapporteras i stora delar av södra Europa, Latinamerika och Indien, och den ligger nog nära den brittiska hundredweighten på 50,8 kilogram för att gamla och nya tal ska se bedrägligt lika ut. Jämförelsen är lärorik: båda enheterna överlevde därför att en säck som en stark arbetare orkar hantera är en naturligare mängd än någon jämn metrisk massa.
Ett brittiskt hundredweight motsvarar 112 pund, ungefär 50,802 kilogram eller 8 stone.