| Referens | Gram (g) | Ton (t) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 5 g | 0.000005 t |
| One litre of water | 1000 g | 0.001 t |
| Average adult human | 70000 g | 0.07 t |
| A small car | 1400000 g | 1.4 t |
Grammet är en massenhet som motsvarar en tusendels kilogram. Dess beteckning är g. Trots att kilogrammet är SI-basenheten är det grammet som bär prefixen, så milligram och mikrogram är byggda på grammet och inte på kilogrammet.
Den oredan är historisk. Det ursprungliga metersystemet från 1795 definierade grammet som massan hos en kubikcentimeter vatten vid smältande is temperatur. Det var tänkt som basenhet, men en normal på ett gram är för lätt för att duga som praktisk referens: ett dammkorn eller ett fingeravtryck ändrar den mätbart. I stället gjordes det tusen gånger tyngre kilogrammet till normal, och SI ärvde arrangemanget, vilket lämnar basenheten som den enda med ett prefix i sitt eget namn.
Matlagning utanför den engelskspråkiga världen går på gram, och alltmer även innanför. Att väga mjöl i stället för att mäta det i volym tar bort den största felkällan vid bakning, eftersom en kopp mjöl kan variera med tjugo procent beroende på hur den packats. Yrkesbagare arbetar helt i gram och uttrycker recept som procent av mjölvikten.
Näringsdeklarationer anger protein, fett, kolhydrat, socker och fiber i gram, så enheten är vardagsvalutan i kostberäkning. Posten prissätter brev och små paket i gram, och ädelmetaller handlas visserligen i troy ounce men säljs till allmänheten i gramtackor.
Det är dessutom den enhet som SI-prefixen fäster vid, vilket är varför systemet har en basenhet som redan bär ett prefix. Mindre och större massor namnges från grammet och aldrig från kilogrammet: en tusendels gram är ett milligram, inte ett mikrokilogram, och en miljon gram är ett megagram, bättre känt som ton. Regeln besparar språket en uppsättning dubbla prefix som annars vore ofrånkomlig, men lämnar kilogrammet i den egendomliga ställningen att vara den enda basenhet vars namn innehåller ett. Portotaxor visar grammet i vardagsbruk: brevtaxorna trappas vid 20, 50 och 100 gram, och ett ark kontorspapper väger omkring fem.
Ett gram motsvarar 0,001 kilogram, ettusen milligram eller ungefär 0,035 ounce.
Tonnet är en massenhet som motsvarar 1000 kilogram. Dess beteckning är t. Det är ingen SI-enhet men är godkänt för bruk tillsammans med SI, och i större delen av världen är det helt enkelt arbetsenheten för allt som är för tungt för att bekvämt anges i kilogram.
Namnet ställer till besvär på engelska. Ett metriskt ton är 1000 kilogram. Ett short ton, det amerikanska tonnet, är 2000 pund, ungefär 907 kilogram. Ett long ton, det brittiska imperietonnet, är 2240 pund, ungefär 1016 kilogram. De tre skiljer sig med upp till tolv procent, tillräckligt för att spela roll inom sjöfart och råvarukontrakt, så internationella dokument skriver normalt ut vilket som avses i stället för att förlita sig på ordet ensamt.
Frakt och industri är dess hemvist. Fartygslast, järnvägsvagnar, ståltillverkning, cement, spannmålsskördar och fordonens totalvikt anges i ton. Bärighet för broar och kranar använder det, liksom ett fartygs dödvikt, även om den termen mäter lastförmåga och inte fartygets egen massa.
Klimatredovisningen har gett tonnet ett andra offentligt liv. Nationella och företagens utsläpp rapporteras i ton koldioxidekvivalenter, och koldioxidmarknader prissätter utsläppsrätter per ton. En genomsnittlig bensinbil släpper ut ungefär två ton koldioxid om året, vilket är skälet till att enheten dyker upp i policydokument långt utanför tekniken.
Energiredovisningen lånar ordet för en storhet som inte alls är en massa. Ett ton oljeekvivalenter bestäms som den energi som frigörs när ett ton råolja bränns, omkring 41,87 gigajoule, och nationella energibalanser ges ut i miljoner sådana. Ett ton kolekvivalenter tjänar samma syfte vid ett annat värde. Detta är överenskommelser och inte mätningar: inget särskilt ton olja ger precis den siffran, men att fastställa en låter gas, kol, kärnkraftens produktion och förnybart läggas samman på en enda skala. Den som läser energistatistik möter alltså tonnet två gånger, en gång som massa av bränsle och en gång som paket av energi.
Ett ton motsvarar 1000 kilogram, ungefär 2204,62 pund eller cirka 1,10231 short ton.