| Kvadratmillimeter (mm²) | Kvadratnautiska mil (sq nmi) |
|---|---|
| 1 Kvadratmillimeter | 2.91553349598 × 10-13 sq nmi |
| 2 Kvadratmillimeter | 5.83106699196 × 10-13 sq nmi |
| 3 Kvadratmillimeter | 8.74660048794 × 10-13 sq nmi |
| 4 Kvadratmillimeter | 1.16621339839 × 10-12 sq nmi |
| 5 Kvadratmillimeter | 1.45776674799 × 10-12 sq nmi |
| 10 Kvadratmillimeter | 2.91553349598 × 10-12 sq nmi |
| 20 Kvadratmillimeter | 5.83106699196 × 10-12 sq nmi |
| 25 Kvadratmillimeter | 7.28883373995 × 10-12 sq nmi |
| 50 Kvadratmillimeter | 1.45776674799 × 10-11 sq nmi |
| 100 Kvadratmillimeter | 2.91553349598 × 10-11 sq nmi |
| Referens | Kvadratmillimeter (mm²) | Kvadratnautiska mil (sq nmi) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper | 62370 mm² | 0.0000000181842 sq nmi |
| A tennis court | 260800000 mm² | 0.0000760371 sq nmi |
| A football pitch | 7.14 × 109 mm² | 0.00208169 sq nmi |
| One hectare | 1 × 1010 mm² | 0.00291553 sq nmi |
| Central Park, New York | 3.41 × 1012 mm² | 0.994197 sq nmi |
Kvadratmillimetern är en areaenhet på en miljondels kvadratmeter och skrivs mm². Den är arean hos en kvadrat med en millimeters sida. Den är teknikens normala enhet för tvärsnitt, och två av de mest följdrika talen inom byggande och elarbete uttrycks i den.
Elkabeln är det första. Utanför Nordamerika anges ledare efter sin tvärsnittsarea i kvadratmillimeter: 1,5 mm² för belysningskretsar, 2,5 mm² för uttag, 6 mm² för en spis och 16 eller 25 mm² för en husinkoppling. Strömtåligheten följer arean nära, så en kopparledare på 2,5 mm² bär tryggt ett tjugotal ampere i vanlig bostadsinstallation, och hela elinstallationsregelverket vilar på det sambandet.
Nordamerika använder i stället American Wire Gauge, där talen löper baklänges och stegen inte är proportionella: grovlek 14 är omkring 2,08 mm² och grovlek 12 omkring 3,31. Att räkna om mellan de två systemen hör till elyrkets mest felbenägna moment, eftersom ett grovleksnummer inte säger något om arean förrän man slår upp det.
Den andra avgörande användningen är spänningen i materialet. En newton per kvadratmillimeter är exakt en megapascal, och därför anger konstruktionsritningar hållfastheten hos stål och betong i N/mm². Ett vanligt konstruktionsstål betecknas S355 därför att det flyter vid 355 newton per kvadratmillimeter, och en betong C30/37 når 30 newton per kvadratmillimeter vid cylinderprovning. Skruvar klassas på samma sätt, efter sin spänningsarea: en M10-skruv har 58 kvadratmillimeter av den.
Elektroniken mäter också sina produkter här. En stor processorkrets täcker mellan 300 och 600 kvadratmillimeter, och priset på en komponent hänger direkt på det talet, eftersom en skiva erbjuder en fast yta. En kamerasensor i fullformat är 864 kvadratmillimeter mot omkring 30 för en telefonkamera, och där ligger större delen av skälet till att de två beter sig så olika i svagt ljus.
Under kvadratmillimetern fortsätter den metriska stegen till kvadratmikrometern, som används för transistorer och cellbiologi, men nästan inget i vanlig tillverkning behöver gå längre ned. Ovanför tar kvadratcentimetern vid vid hundra kvadratmillimeter.
En kvadratmillimeter motsvarar 0,01 kvadratcentimeter, 0,000001 kvadratmeter eller ungefär 0,00155 kvadrattum.
Kvadratsjömilen är en areaenhet på 3 429 904 kvadratmeter, eller omkring 3,43 kvadratkilometer. Beteckningen är sq nmi. Den är arean hos en kvadrat med en sjömils sida, där sjömilen är fastlagd till exakt 1852 meter. Den är arbetsenheten för allt som sker till sjöss och mäts över en yta i stället för längs en linje.
Dess nytta följer av själva definitionen av sjömilen. En sjömil motsvarar mycket nära en breddminut, så en kvadratsjömil ligger nära en enminutsruta på sjökortet. Det gör den till det naturliga rutnätet för allt som förs in på ett sjökort, eftersom enheten och gradnätet stämmer utan någon omräkning, och den som navigerar läser avstånd och area på samma skala.
Havsrätten är skriven i sjömil och bokförs därför i kvadratsjömil. Enligt den internationella havsrätten har en kuststat ett territorialhav på tolv sjömil, en angränsande zon på tjugofyra och en ekonomisk zon som når tvåhundra. De areor som följer är väldiga: en stat med utspridda öbesittningar kan råda över flera miljoner kvadratkilometer hav, och jämförelser mellan sådana anspråk görs oftast efter att dessa tal omvandlats till metriskt.
Planering av sjöräddning hänger direkt på enheten. Ett sökområde bestäms i kvadratsjömil, och tiden att täcka det följer av fartygets fart i knop och av sensorernas svepbredd, båda redan i nautiska enheter. Att hålla hela beräkningen i ett enda system är det som låter en ledningscentral uppskatta täckningen utan att stanna upp för att räkna om något.
Fiskeriforskning och marina insatser använder den på samma sätt. Fiskbeståndens täthet redovisas per kvadratsjömil, undersökningslinjer läggs med avstånd i sjömil, övnings- och restriktionsområden ritas som block av dem, och luftrumskontrollområden över hav beskrivs i samma termer eftersom även flygplan navigerar i knop.
Vid omräkning är en kvadratsjömil 3,43 kvadratkilometer, 1,32 kvadratlandmiles eller omkring 848 acre. Förhållandet till landmilen är inte självklart, eftersom sjömilen bara är omkring 15 procent längre medan kvadraten är en tredjedel större, den vanliga följden av att kvadrera ett längdförhållande.
En kvadratsjömil motsvarar 3 429 904 kvadratmeter, ungefär 3,43 kvadratkilometer, cirka 1,32 kvadratmiles eller omkring 848 acre.