| Kvadratmillimeter (mm²) | Centiar (ca) |
|---|---|
| 1 Kvadratmillimeter | 0.000001 ca |
| 2 Kvadratmillimeter | 0.000002 ca |
| 3 Kvadratmillimeter | 0.000003 ca |
| 4 Kvadratmillimeter | 0.000004 ca |
| 5 Kvadratmillimeter | 0.000005 ca |
| 10 Kvadratmillimeter | 0.00001 ca |
| 20 Kvadratmillimeter | 0.00002 ca |
| 25 Kvadratmillimeter | 0.000025 ca |
| 50 Kvadratmillimeter | 0.00005 ca |
| 100 Kvadratmillimeter | 0.0001 ca |
| Referens | Kvadratmillimeter (mm²) | Centiar (ca) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper | 62370 mm² | 0.06237 ca |
| A tennis court | 260800000 mm² | 260.8 ca |
| A football pitch | 7.14 × 109 mm² | 7140 ca |
| One hectare | 1 × 1010 mm² | 10000 ca |
| Central Park, New York | 3.41 × 1012 mm² | 3410000 ca |
Kvadratmillimetern är en areaenhet på en miljondels kvadratmeter och skrivs mm². Den är arean hos en kvadrat med en millimeters sida. Den är teknikens normala enhet för tvärsnitt, och två av de mest följdrika talen inom byggande och elarbete uttrycks i den.
Elkabeln är det första. Utanför Nordamerika anges ledare efter sin tvärsnittsarea i kvadratmillimeter: 1,5 mm² för belysningskretsar, 2,5 mm² för uttag, 6 mm² för en spis och 16 eller 25 mm² för en husinkoppling. Strömtåligheten följer arean nära, så en kopparledare på 2,5 mm² bär tryggt ett tjugotal ampere i vanlig bostadsinstallation, och hela elinstallationsregelverket vilar på det sambandet.
Nordamerika använder i stället American Wire Gauge, där talen löper baklänges och stegen inte är proportionella: grovlek 14 är omkring 2,08 mm² och grovlek 12 omkring 3,31. Att räkna om mellan de två systemen hör till elyrkets mest felbenägna moment, eftersom ett grovleksnummer inte säger något om arean förrän man slår upp det.
Den andra avgörande användningen är spänningen i materialet. En newton per kvadratmillimeter är exakt en megapascal, och därför anger konstruktionsritningar hållfastheten hos stål och betong i N/mm². Ett vanligt konstruktionsstål betecknas S355 därför att det flyter vid 355 newton per kvadratmillimeter, och en betong C30/37 når 30 newton per kvadratmillimeter vid cylinderprovning. Skruvar klassas på samma sätt, efter sin spänningsarea: en M10-skruv har 58 kvadratmillimeter av den.
Elektroniken mäter också sina produkter här. En stor processorkrets täcker mellan 300 och 600 kvadratmillimeter, och priset på en komponent hänger direkt på det talet, eftersom en skiva erbjuder en fast yta. En kamerasensor i fullformat är 864 kvadratmillimeter mot omkring 30 för en telefonkamera, och där ligger större delen av skälet till att de två beter sig så olika i svagt ljus.
Under kvadratmillimetern fortsätter den metriska stegen till kvadratmikrometern, som används för transistorer och cellbiologi, men nästan inget i vanlig tillverkning behöver gå längre ned. Ovanför tar kvadratcentimetern vid vid hundra kvadratmillimeter.
En kvadratmillimeter motsvarar 0,01 kvadratcentimeter, 0,000001 kvadratmeter eller ungefär 0,00155 kvadrattum.
Centiaret är en areaenhet på en hundradels ar, vilket gör det till exakt en kvadratmeter. Beteckningen är ca. Det är den enda enhet i allmänt bruk som exakt dubblerar en annan under ett annat namn, och skälet till att den finns hör till bokföringen och inte till mätandet.
När den franska meterlagen 1795 gjorde aret till markens decimala enhet byggde den en fullständig stege omkring det: hektaret ovanför och centiaret nedanför. Fastighetsregistren antog därefter en form med tre kolumner och förde in varje skifte som så många hektar, så många ar och så många centiar. Den sista kolumnen behövde ett namn, och kvadratmetern passade inte in i mönstret trots att den är lika stor.
Den formen gäller alltjämt. Franska, belgiska, luxemburgska och nederländska register skriver skiftesarealer som tre tal i följd, så att 1 ha 25 a 30 ca betyder 12 530 kvadratmeter. De två sista talen överstiger aldrig 99, vilket gör skrivsättet självkontrollerande: ett värde som 1 ha 130 a är felbildat och avslöjar ett avskrivningsfel innan någon behöver räkna.
Att läsa det är en fråga om positionsvärde. Varje hektar är 10 000 kvadratmeter, varje ar 100 och varje centiar ett, så de tre kolumnerna stavar helt enkelt ut ett tal med basen hundra. Notariens uppgift 0 ha 04 a 62 ca är 462 kvadratmeter, och en lantmätares karta över samma skifte skulle trycka 462 m² utan vidare kommentar.
Utanför fastighetsregistret har centiaret inget liv. Ingen anger ett golv, en vägg eller en tomt i centiar när kvadratmetern säger samma sak med en beteckning alla känner igen, och ingen gren av vetenskap eller teknik har någonsin antagit det. Det är en enhet som finns för att fylla en kolumn.
Den enda faran är beteckningen. I många handlingar förkortar ca det latinska circa, alltså ungefär, så att ett tal skrivet ca 400 kan betyda 400 centiar eller omkring 400 av något helt annat. I fastighetshandlingar avgör kolumnens plats; i löpande text tar en omräkning till kvadratmeter bort tvetydigheten för gott.
Ett centiar motsvarar exakt 1 kvadratmeter, 0,01 ar eller ungefär 10,764 kvadratfot.