| Referens | Ounces (oz) | Kilogram (kg) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 0.17637 oz | 0.005 kg |
| One litre of water | 35.274 oz | 1 kg |
| Average adult human | 2469.18 oz | 70 kg |
| A small car | 49383.5 oz | 1400 kg |
Ounce är en massenhet som motsvarar en sextondels avoirdupoispund, eller exakt 28,349523125 gram. Beteckningen är oz, av italienskans onza. Det är USA:s vardagliga småvikt och används alltjämt allmänt i Storbritannien vid sidan av metriska enheter.
Det finns flera ounce, och att förväxla dem är lätt. Det avoirdupoisounce som beskrivs här används för livsmedel och varor i allmänhet. Troyouncet, som används för guld, silver och platina, mäter ungefär 31,103 gram, omkring tio procent mer, och därför väger ett troypund om tolv ounce mindre än ett avoirdupoispund om sexton. Fluid ounce är inte någon massa alls utan en volym, och det brittiska och det amerikanska fluid ounce skiljer sig åt med omkring fyra procent.
Amerikansk livsmedelsförpackning är byggd på ounce. Nettovikter anges i ounce under sexton och i pund och ounce däröver, och receptmängder för ost, choklad, pasta och kött följer samma mönster. Portot för brev stiger i ounce-steg, och boxning, brottning och andra viktklassidrotter anger gränserna i pund och ounce.
Ordet kommer från latinets uncia, som betyder en tolftedel och som också är tummens förfader. Den ursprungliga tolftedelen lever kvar i troyouncet men inte i avoirdupoisouncet, vars förhållande om en sextondels pund kom senare från ullhandeln i det medeltida Europa. Två enheter med samma namn och olika aritmetik är den direkta följden.
Ädelmetallerna är det andra unsets område. Guld, silver, platina och palladium prissätts per troyuns om 31,1035 gram, omkring tio procent tyngre än det handelsuns som brukas för matvaror, och varje noterat tackpris i världen syftar på det. Ett engransmynt av guld är därför tyngre än ett uns smör, och en tacka beskriven som ett kilogram innehåller 32,15 troyuns i stället för 35,27 vanliga. Troysystemet behåller dessutom egna underindelningar, med 20 pennyweight på unset, vilket är varför en guldsmeds våg och en kökvåg är kalibrerade olika trots att båda är märkta i uns.
Ett ounce motsvarar exakt 28,349523125 gram, en sextondels pund eller 437,5 grain.
Kilogrammet är massans basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är kg. Det är den enda basenheten vars namn bär ett prefix, ett arv från det tidiga metersystemet som aldrig har städats undan.
I mer än ett sekel definierades kilogrammet av ett enda föremål: en cylinder av platina och iridium förvarad vid Internationella byrån för mått och vikt i Sèvres utanför Paris. Fyrtio officiella kopior delades ut till medlemsstaterna och jämfördes med prototypen med långa mellanrum. Jämförelserna visade en långsam avvikelse på flera tiotals mikrogram mellan prototypen och kopiorna under hundra år, utan att det gick att säga vilken som förändrats. En enhet som bara kunde definieras av ett föremål ingen kunde kontrollera var pinsam för ett system byggt på reproducerbarhet.
Omdefinieringen trädde i kraft den 20 maj 2019. Kilogrammet fastställs nu genom att Plancks konstant ges ett exakt värde, 6,62607015 gånger tio upphöjt till minus trettiofyra joulesekunder, vilket binder massan till tid och längd genom kvantmekaniken. I praktiken sker realiseringen med en Kibblevåg, som väger en massa mot en elektromagnetisk kraft vars storlek är känd i elektriska termer, eller genom att räkna atomerna i en nästan perfekt kiselsfär. Varje väl utrustat laboratorium kan i dag realisera enheten på egen hand.
Vardagen berörs inte av något av detta. Kroppsvikt, matvaror, bagagegränser, frakt och massidan i nästan varje ingenjörsberäkning anges i kilogram, och den internationella prototypen ligger kvar i sitt valv som ett historiskt föremål snarare än som en definition.
Att förverkliga den nya bestämningen kräver ett instrument i stället för ett föremål. En Kibblevåg håller en massa mot en elektromagnetisk kraft vars värde följer av Plancks konstant och jämför så mekanisk och elektrisk effekt direkt, och en andra metod räknar atomerna i en nästan fulländad kula av kisel-28 vars diameter och gitteravstånd är kända till några delar på en miljard. De två vägarna stämmer inom ett tjugotal mikrogram per kilogram, och varje laboratorium som bygger en kan i dag tillverka sin egen primärnormal. Det är den praktiska vinsten med ändringen: massa behöver inte längre spåras till en enda cylinder i ett valv, och ingen olycka med den kan rubba enheten.
Ett kilogram motsvarar 1000 gram, ungefär 2,20462 pund eller cirka 35,274 ounce.