| Ounces (oz) | Hundredweights (cwt) |
|---|---|
| 1 Ounce | 0.000558035714286 cwt |
| 2 Ounces | 0.00111607142857 cwt |
| 3 Ounces | 0.00167410714286 cwt |
| 4 Ounces | 0.00223214285714 cwt |
| 5 Ounces | 0.00279017857143 cwt |
| 10 Ounces | 0.00558035714286 cwt |
| 20 Ounces | 0.0111607142857 cwt |
| 25 Ounces | 0.0139508928571 cwt |
| 50 Ounces | 0.0279017857143 cwt |
| 100 Ounces | 0.0558035714286 cwt |
| Referens | Ounces (oz) | Hundredweights (cwt) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 0.17637 oz | 0.0000984207 cwt |
| One litre of water | 35.274 oz | 0.0196841 cwt |
| Average adult human | 2469.18 oz | 1.37789 cwt |
| A small car | 49383.5 oz | 27.5578 cwt |
Ounce är en massenhet som motsvarar en sextondels avoirdupoispund, eller exakt 28,349523125 gram. Beteckningen är oz, av italienskans onza. Det är USA:s vardagliga småvikt och används alltjämt allmänt i Storbritannien vid sidan av metriska enheter.
Det finns flera ounce, och att förväxla dem är lätt. Det avoirdupoisounce som beskrivs här används för livsmedel och varor i allmänhet. Troyouncet, som används för guld, silver och platina, mäter ungefär 31,103 gram, omkring tio procent mer, och därför väger ett troypund om tolv ounce mindre än ett avoirdupoispund om sexton. Fluid ounce är inte någon massa alls utan en volym, och det brittiska och det amerikanska fluid ounce skiljer sig åt med omkring fyra procent.
Amerikansk livsmedelsförpackning är byggd på ounce. Nettovikter anges i ounce under sexton och i pund och ounce däröver, och receptmängder för ost, choklad, pasta och kött följer samma mönster. Portot för brev stiger i ounce-steg, och boxning, brottning och andra viktklassidrotter anger gränserna i pund och ounce.
Ordet kommer från latinets uncia, som betyder en tolftedel och som också är tummens förfader. Den ursprungliga tolftedelen lever kvar i troyouncet men inte i avoirdupoisouncet, vars förhållande om en sextondels pund kom senare från ullhandeln i det medeltida Europa. Två enheter med samma namn och olika aritmetik är den direkta följden.
Ädelmetallerna är det andra unsets område. Guld, silver, platina och palladium prissätts per troyuns om 31,1035 gram, omkring tio procent tyngre än det handelsuns som brukas för matvaror, och varje noterat tackpris i världen syftar på det. Ett engransmynt av guld är därför tyngre än ett uns smör, och en tacka beskriven som ett kilogram innehåller 32,15 troyuns i stället för 35,27 vanliga. Troysystemet behåller dessutom egna underindelningar, med 20 pennyweight på unset, vilket är varför en guldsmeds våg och en kökvåg är kalibrerade olika trots att båda är märkta i uns.
Ett ounce motsvarar exakt 28,349523125 gram, en sextondels pund eller 437,5 grain.
Hundredweight är en massenhet vars värde beror på vilken sida av Atlanten man står. Det brittiska eller långa hundredweight är 112 pund, ungefär 50,802 kilogram. Det amerikanska eller korta är 100 pund, ungefär 45,359 kilogram. Beteckningen är cwt, av latinets centum och engelskans weight.
Namnet lovar hundra och den brittiska versionen levererar hundratolv, vilket ser ut som ett fel tills man ser aritmetiken bakom. Tjugo hundredweight utgör ett long ton om 2240 pund, och ett hundredweight är åtta stone om fjorton pund vardera. Kedjan av halveringar och fördubblingar från pundet till tonnet sluter sig snyggt bara om mellanenheten är 112, så talet är en följd av systemet och inte ett misstag i det.
Dess arbetsliv låg i bulkhandeln. Kol, cement, spannmål, potatis och gödsel rörde sig per hundredweight, och säckstorlekar byggdes kring den: den brittiska standardkolsäcken rymde ett hundredweight, och därför angavs en kolhandlares kärra i antal hundredweight i stället för i ton. Skåpbilar och lätta lastbilar klassades en gång på samma sätt, och uttrycket lever kvar i några fordonsnamn.
I USA används det korta hundredweight fortfarande på jordbruksmarknader, där priser på boskap, spannmål och mjölk noteras per hundredweight i stället för per pund eller ton. På andra håll har enheten till stor del vikit för tonnet och kilogrammet, och dess viktigaste moderna roll är att göra gamla uppteckningar begripliga.
Kontinentala Europa behöll en kusin under annat namn. Kvintalen, av arabiskans qintar genom medeltidslatinet, tjänade samma syfte i fransk, spansk, italiensk och portugisisk handel, och när metersystemet kom bestämdes den helt enkelt till jämna 100 kilogram. Den metriska kvintalen är alltjämt den enhet i vilken spannmålsskördar rapporteras i stora delar av södra Europa, Latinamerika och Indien, och den ligger nog nära den brittiska hundredweighten på 50,8 kilogram för att gamla och nya tal ska se bedrägligt lika ut. Jämförelsen är lärorik: båda enheterna överlevde därför att en säck som en stark arbetare orkar hantera är en naturligare mängd än någon jämn metrisk massa.
Ett brittiskt hundredweight motsvarar 112 pund, ungefär 50,802 kilogram eller 8 stone.