Omvandling från Nautiska mil till Meter

Information om Nautisk mil (nmi)

Nautiska milen är en längdenhet som motsvarar exakt 1852 meter. Beteckningen är nmi, även om NM och M förekommer i sjöfarts- och flygsammanhang. Den är omkring 15 procent längre än den engelska milen.

Definitionen är geografisk och inte godtycklig. En nautisk mil motsvarar en breddminut, så sextio nautiska mil täcker en grad. Det gör navigering på sjökort anmärkningsvärt direkt: navigatören kan mäta ett avstånd mot breddskalan i kortets kant utan någon omräkning, eftersom de två är samma sak. Ingen annan längdenhet har den egenskapen, och det är därför den nautiska milen har stått emot övergången till metersystemet där nästan alla andra traditionella enheter fått ge vika.

Eftersom jorden är något tillplattad är en breddminut inte konstant utan varierar från omkring 1843 meter vid ekvatorn till 1862 meter vid polerna. Den första internationella extraordinarie hydrografiska konferensen i Monaco antog 1929 det jämna värdet 1852 meter för att göra upp med skillnaden. USA godtog värdet 1954 och Storbritannien 1970, sedan båda tidigare använt något avvikande definitioner.

Farten till sjöss och i luften mäts i knop, där en knop är en nautisk mil i timmen. Namnet minner om metoden: en logglina med knutar på jämna avstånd firades ut akter om fartyget och knutarna räknades mot ett timglas. Flyget övertog båda enheterna från sjöfarten, och fartmätarna i flygplan över hela världen visar knop.

Havsrätten är skriven i samma enhet. Territorialvattnet sträcker sig tolv nautiska mil från baslinjen och de ekonomiska zonerna tvåhundra, tal som fastställts i Förenta nationernas havsrättskonvention.

En besläktad enhet dyker ibland upp i äldre texter. Den geografiska milen är en bågminut längs ekvatorn, ungefär 1855 meter, och skiljer sig något från den nautiska eftersom den mäts på en storcirkel i stället för på en meridian. Skillnaden spelar sällan roll i praktiken men förklarar små avvikelser mellan historiska källor.

En nautisk mil motsvarar 1852 meter, ungefär 1,15078 engelska mil eller 6076,12 fot.

Information om Meter (m)

Metern är basenheten för längd i Internationella måttenhetssystemet och skrivs m. Alla andra SI-enheter för längd definieras som multiplar eller delar av metern, och utifrån den byggs i sin tur enheterna för area, volym, hastighet och mycket annat.

Definitionen har omarbetats fyra gånger, och varje gång har ett fysiskt föremål ersatts av något mer reproducerbart. Franska vetenskapsakademien föreslog 1791 att metern skulle vara en tiomiljondel av avståndet från Nordpolen till ekvatorn längs meridianen genom Paris. Att mäta upp den bågen tog sex år och gav ett litet fel, eftersom jorden inte är ett fullkomligt klot. År 1889 knöts definitionen till en stång av platina och iridium som förvarades i Sèvres utanför Paris, med kopior utdelade till de undertecknande länderna. År 1960 omdefinierades metern som 1 650 763,73 våglängder av det orangeröda ljus som krypton-86 sänder ut.

Den nuvarande definitionen är från 1983 och är ovanlig så till vida att den låser fast en annan storhet. Ljusets hastighet i vakuum definieras som exakt 299 792 458 meter per sekund, och metern följer därav: den sträcka ljuset tillryggalägger på 1/299 792 458 sekund. Ljushastigheten mäts alltså inte längre, utan är en definierad konstant, och bättre mätteknik förfinar numera metern snarare än hastigheten.

Enheten används världen över för byggnadsmått, löparbanor, simbassänger, vattendjup, tyg och rep. Bara ett fåtal länder håller fast vid brittiska enheter i vardagen, och även där dominerar metern inom vetenskap och medicin.

Några vardagliga hållpunkter gör skalan lättare att uppfatta. En vanlig innerdörr är ungefär två meter hög. En vuxens steg ligger nära tre fjärdedels meter, vilket är skälet till att man kan stega upp en sträcka och få ett hyggligt mått. Bredden på ett körfält ligger mellan tre och tre och en halv meter i de flesta länder.

En meter motsvarar 100 centimeter, 1000 millimeter eller 0,001 kilometer. Det är ungefär 3,28084 fot, eller 39,3701 tum.