| Nautiska mil (nmi) | Händer (hh) |
|---|---|
| 1 Nautisk mil | 18228.3464567 hh |
| 2 Nautiska mil | 36456.6929134 hh |
| 3 Nautiska mil | 54685.0393701 hh |
| 4 Nautiska mil | 72913.3858268 hh |
| 5 Nautiska mil | 91141.7322835 hh |
| 10 Nautiska mil | 182283.464567 hh |
| 20 Nautiska mil | 364566.929134 hh |
| 25 Nautiska mil | 455708.661417 hh |
| 50 Nautiska mil | 911417.322835 hh |
| 100 Nautiska mil | 1822834.64567 hh |
| Referens | Nautiska mil (nmi) | Händer (hh) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.000160367 nmi | 2.92323 hh |
| Average adult human height | 0.000917927 nmi | 16.7323 hh |
| A football pitch (length) | 0.0566955 nmi | 1033.46 hh |
| A marathon | 22.7835 nmi | 415305 hh |
| Height of Mount Everest | 4.77808 nmi | 87096.5 hh |
Nautiska milen är en längdenhet som motsvarar exakt 1852 meter. Beteckningen är nmi, även om NM och M förekommer i sjöfarts- och flygsammanhang. Den är omkring 15 procent längre än den engelska milen.
Definitionen är geografisk och inte godtycklig. En nautisk mil motsvarar en breddminut, så sextio nautiska mil täcker en grad. Det gör navigering på sjökort anmärkningsvärt direkt: navigatören kan mäta ett avstånd mot breddskalan i kortets kant utan någon omräkning, eftersom de två är samma sak. Ingen annan längdenhet har den egenskapen, och det är därför den nautiska milen har stått emot övergången till metersystemet där nästan alla andra traditionella enheter fått ge vika.
Eftersom jorden är något tillplattad är en breddminut inte konstant utan varierar från omkring 1843 meter vid ekvatorn till 1862 meter vid polerna. Den första internationella extraordinarie hydrografiska konferensen i Monaco antog 1929 det jämna värdet 1852 meter för att göra upp med skillnaden. USA godtog värdet 1954 och Storbritannien 1970, sedan båda tidigare använt något avvikande definitioner.
Farten till sjöss och i luften mäts i knop, där en knop är en nautisk mil i timmen. Namnet minner om metoden: en logglina med knutar på jämna avstånd firades ut akter om fartyget och knutarna räknades mot ett timglas. Flyget övertog båda enheterna från sjöfarten, och fartmätarna i flygplan över hela världen visar knop.
Havsrätten är skriven i samma enhet. Territorialvattnet sträcker sig tolv nautiska mil från baslinjen och de ekonomiska zonerna tvåhundra, tal som fastställts i Förenta nationernas havsrättskonvention.
En besläktad enhet dyker ibland upp i äldre texter. Den geografiska milen är en bågminut längs ekvatorn, ungefär 1855 meter, och skiljer sig något från den nautiska eftersom den mäts på en storcirkel i stället för på en meridian. Skillnaden spelar sällan roll i praktiken men förklarar små avvikelser mellan historiska källor.
En nautisk mil motsvarar 1852 meter, ungefär 1,15078 engelska mil eller 6076,12 fot.
Handen är en längdenhet som motsvarar exakt fyra tum, alltså 101,6 millimeter. Den lever kvar i en enda specialiserad tillämpning: att mäta mankhöjden hos hästar och ponnyer. Nästan ingen annanstans används den längre.
Måttet tas från marken till manken, den upphöjning mellan skulderbladen där halsen möter ryggen. Manken väljs därför att den är en fast punkt i skelettet som inte flyttar sig när hästen höjer eller sänker huvudet, så värdet går att upprepa på ett sätt som en mätning till hjässan inte skulle göra.
Skrivsättet är ovanligt och läses ofta fel. Höjder skrivs med ett kommatecken som inte anger något decimalbråk. En häst på 15,2 händer står femton händer och två tum, alltså 62 tum eller 157,5 centimeter. Eftersom en hand är fyra tum löper siffran efter kommat bara från 0 till 3, och 15,4 är ingen giltig höjd. Förkortningen hh, av engelskans hands high, är vanlig.
Gränsen mellan ponny och häst sätts av hävd vid 14,2 händer, även om den exakta gränsen skiljer sig mellan stamböcker och tävlingsgrenar. Kallblodsraser som shire överstiger regelmässigt 17 händer. De högsta hästar som noterats har stått över 20 händer.
Enheten härrör från bredden på en människas handflata, ett ursprung den delar med flera forntida mått. Både det egyptiska och det romerska systemet hade ett handflatemått av jämförbar storlek. Att den fastställdes till fyra tum i England tillskrivs vanligen en förordning av Henrik VIII. Att handen lever kvar inom ridsporten beror till stor del på tradition, och internationella tävlingsregler anger numera också mankhöjden i centimeter.
Att mäta noggrant är svårare än det verkar. Hästen ska stå uppställd på plan mark med huvudet i naturligt läge, och man använder en särskild mätstock med vattenpass och löpande tvärarm i stället för ett måttband. Skoning ökar höjden, så officiella mätningar anger om hästen är skodd, och tävlingsregler med höjdgränser kräver intyg från en utsedd mätare.
En hand motsvarar 4 tum, 101,6 millimeter eller 0,1016 meter.