Omvandling från Minuter till Timmar

Information om Minut (min)

Minuten är en tidsenhet som motsvarar 60 sekunder, eller en sextiondels timme. Beteckningen är min. Den är ingen SI-enhet men är godkänd för bruk tillsammans med SI, och den hör till de ytterst få sexagesimala kvarlevorna i det vanliga moderna livet.

Indelningen av timmen i sextio delar kommer från babylonisk astronomi via grekisk och islamisk lärdom. Sextio är ett högt sammansatt tal, delbart med 1, 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 15, 20, 30 och 60, vilket innebär att halvor, tredjedelar, fjärdedelar, femtedelar och sjättedelar av en timme alla blir hela antal minuter. En decimaltimme om hundra delar skulle ge rena halvor, fjärdedelar och femtedelar men ingen exakt tredjedel, och en tredjedels timme är en storhet som människor faktiskt använder.

I århundraden var minuten en tänkt snarare än en uppmätt indelning, eftersom ingen klocka kunde visa den. Mekaniska ur med enbart timvisare var det normala fram till sextonhundratalet, och det var pendeln, utvecklad av Christiaan Huygens utifrån Galileis iakttagelse av isokronismen, som först gjorde noggrannhet på minuten vardaglig. Minutvisaren följde pendeln, inte tvärtom.

Den franska republiken försökte avskaffa den. Den decimaltid som infördes 1794 delade dygnet i tio timmar om hundra minuter, var och en om hundra sekunder. Den var obligatorisk i mindre än två år, misslyckades eftersom varje ur i landet hade behövt bytas ut, och förblir det tydligaste beviset för att metrisk reform lyckas bara där de befintliga enheterna verkligen är obekväma.

Modern användning är allmän och odramatisk. Tider för möten, tillagning, resor, idrottsperioder och debiteringsintervall anges i minuter, och enheten ligger på en naturlig mänsklig skala: lång nog att utgöra en meningsfull period av verksamhet, kort nog att planera kring utan ytterligare underindelning.

Dess logik med sextondelen delas med cirkeln, och de två möts i navigeringen. En bågminut latitud är en sjömil, och ett fartyg som tillryggalägger en sjömil på en tidsminut går sextio knop, vilket är varför en gammal tumregel växlar mellan sträcka och tid på ett sjökort utan någon räkning. Musiken delar tiden på samma vis. Tempot anges i slag per minut, från en sorgmarsch nära 60 till dansmusik vid 120 och mer, och den metronom Mälzel tog patent på 1815 fäste den överenskommelsen i tryck. På båda fälten är minuten kort nog att kännas och lång nog att räknas.

En minut motsvarar 60 sekunder, en sextiondels timme eller ungefär 0,000694444 dygn.

Information om Timme (hr)

Timmen är en tidsenhet som motsvarar 60 minuter, eller 3600 sekunder. Beteckningen är h. Tjugofyra timmar utgör ett dygn, och enheten är godkänd för bruk tillsammans med SI utan att tillhöra det.

Dess längd var en gång föränderlig. Fornegyptisk och senare grekisk-romersk sed delade dagsljuset i tolv delar och mörkret i tolv till, vilket innebar att en dagtimme på sommaren var betydligt längre än en på vintern. Dessa säsongstimmar eller temporala timmar levde kvar i Europa in i medeltiden och användes i klostrens tidhållning långt efter att mekaniska ur kommit. Lika timmar segrade eftersom det inte går att enkelt bygga ett ur vars gång ändras med årstiden.

Tjugofyra är antalet därför att tolv är antalet. Egyptiska astronomer använde en uppsättning om trettiosex dekanstjärnor, av vilka tolv syntes under en natt, och tolv var redan ett bekvämt tal i en duodecimal räknetradition som delas rent med två, tre, fyra och sex. Att fördubbla det för att täcka hela dygnet gav tjugofyra, och sedan dess har inget allvarligt försök att ändra det lyckats.

Timmen ordnar det moderna arbetslivet mer än någon annan enhet. Löner, skift, öppettider, flygtider, parkeringsavgifter och lagstadgade körtidsgränser anges i timmar, och timmen är grunden för kilowattimmen, som praktiskt taget all el faktureras efter. Tidtabeller byggs på hela timmar, och tidszoner definieras som avvikelser i hela timmar från koordinerad universaltid, med en handfull undantag förskjutna trettio eller fyrtiofem minuter.

Inom vetenskapen förekommer timmen mer sällan än sekunden men lever kvar överallt där ett förlopp pågår tillräckligt länge för att sekunder ska bli otympliga: reaktionstider i kemin, doseringsintervall i medicinen och halveringstider i det område där timmar är den naturliga skalan.

Geografin är delad efter den. Jorden vrider sig femton longitudgrader på en timme, så jordklotet skars i tjugofyra zoner en timme isär, en ordning som antogs vid den internationella meridiankonferensen 1884 sedan järnvägarna gjort den lokala soltiden obrukbar. Ordningen är ofullständig: flera länder håller avvikelser på en halvtimme eller fyrtiofem minuter, och Kina spänner över fem geografiska zoner med en enda. Timmen lånar dessutom sitt namn åt en energienhet. En kilowattimme är den energi en kilowatt lämnar under en timme, 3,6 megajoule, och det är den storhet som står på varje elräkning i världen.

En timme motsvarar 60 minuter, 3600 sekunder eller ungefär 0,0416667 dygn.