Omvandling från Timmar till Sekunder

Information om Timme (hr)

Timmen är en tidsenhet som motsvarar 60 minuter, eller 3600 sekunder. Beteckningen är h. Tjugofyra timmar utgör ett dygn, och enheten är godkänd för bruk tillsammans med SI utan att tillhöra det.

Dess längd var en gång föränderlig. Fornegyptisk och senare grekisk-romersk sed delade dagsljuset i tolv delar och mörkret i tolv till, vilket innebar att en dagtimme på sommaren var betydligt längre än en på vintern. Dessa säsongstimmar eller temporala timmar levde kvar i Europa in i medeltiden och användes i klostrens tidhållning långt efter att mekaniska ur kommit. Lika timmar segrade eftersom det inte går att enkelt bygga ett ur vars gång ändras med årstiden.

Tjugofyra är antalet därför att tolv är antalet. Egyptiska astronomer använde en uppsättning om trettiosex dekanstjärnor, av vilka tolv syntes under en natt, och tolv var redan ett bekvämt tal i en duodecimal räknetradition som delas rent med två, tre, fyra och sex. Att fördubbla det för att täcka hela dygnet gav tjugofyra, och sedan dess har inget allvarligt försök att ändra det lyckats.

Timmen ordnar det moderna arbetslivet mer än någon annan enhet. Löner, skift, öppettider, flygtider, parkeringsavgifter och lagstadgade körtidsgränser anges i timmar, och timmen är grunden för kilowattimmen, som praktiskt taget all el faktureras efter. Tidtabeller byggs på hela timmar, och tidszoner definieras som avvikelser i hela timmar från koordinerad universaltid, med en handfull undantag förskjutna trettio eller fyrtiofem minuter.

Inom vetenskapen förekommer timmen mer sällan än sekunden men lever kvar överallt där ett förlopp pågår tillräckligt länge för att sekunder ska bli otympliga: reaktionstider i kemin, doseringsintervall i medicinen och halveringstider i det område där timmar är den naturliga skalan.

Geografin är delad efter den. Jorden vrider sig femton longitudgrader på en timme, så jordklotet skars i tjugofyra zoner en timme isär, en ordning som antogs vid den internationella meridiankonferensen 1884 sedan järnvägarna gjort den lokala soltiden obrukbar. Ordningen är ofullständig: flera länder håller avvikelser på en halvtimme eller fyrtiofem minuter, och Kina spänner över fem geografiska zoner med en enda. Timmen lånar dessutom sitt namn åt en energienhet. En kilowattimme är den energi en kilowatt lämnar under en timme, 3,6 megajoule, och det är den storhet som står på varje elräkning i världen.

En timme motsvarar 60 minuter, 3600 sekunder eller ungefär 0,0416667 dygn.

Information om Sekund (s)

Sekunden är tidens basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är s. Den definieras genom att frekvensen för cesium 133:s hyperfinövergång fastställs till exakt 9 192 631 770 svängningar per sekund, så en sekund är varaktigheten av det antalet svängningar.

Namnet bevarar en indelning som i praktiken inte längre finns. Medeltida astronomer delade timmen i sextio minutae primae, första små delar, och var och en av dem i sextio minutae secundae, andra små delar. Svenskan behöll den första som minut och den andra som sekund och lämnade därmed ordningstalet kvar i namnet på en enhet som nästan ingen uppfattar som ett ordningstal.

Under större delen av historien definierades sekunden utifrån jordens rotation, som en 86 400-del av ett medelsoldygn. Den definitionen föll så snart klockorna blev bättre än planeten: jordens rotation är oregelbunden, den bromsas över sekler av tidvattenfriktion och vaggar på kortare tidsskalor. Den atomära definitionen från 1967 kapade bandet, och därför skjuts skottsekunder ibland in för att hålla den civila tiden i takt med solen.

Alla andra tidsenheter vilar nu på den, och sekunden bär också upp merparten av resten av SI. Metern definieras genom ljusets hastighet i meter per sekund, kilogrammet genom Plancks konstant, som bär en sekund i sina enheter, och amperen genom elementarladdningen per sekund. Cesiumfontänklockor realiserar enheten till några delar på tio upphöjt till sexton, och optiska klockor gör numera ännu bättre.

Eftersom atomur håller tiden bättre än planeten gör måste de två jämkas samman. Jordens rotation saktar oregelbundet, så ett dygn är i dag en eller två millisekunder längre än 86 400 atomsekunder, och skillnaden hopar sig. Sedan 1972 har svaret varit skottsekunden: en extra sekund inskjuten i slutet av en juni eller december, tillkännagiven månader i förväg, vilket har skett tjugosju gånger. Datorsystem hanterar den upprepade tidsstämpeln så illa att driftstopp har spårats till den, och år 2022 röstade världens metrologiorgan för att överge bruket senast 2035 och i stället låta den borgerliga tiden glida från soltiden.

En sekund motsvarar 1000 millisekunder, en sextiondels minut eller ungefär 0,000277778 timmar.