| Minuter (min) | Decisekunder (ds) |
|---|---|
| 1 Minut | 600 ds |
| 2 Minuter | 1200 ds |
| 3 Minuter | 1800 ds |
| 4 Minuter | 2400 ds |
| 5 Minuter | 3000 ds |
| 10 Minuter | 6000 ds |
| 20 Minuter | 12000 ds |
| 25 Minuter | 15000 ds |
| 50 Minuter | 30000 ds |
| 100 Minuter | 60000 ds |
| Referens | Minuter (min) | Decisekunder (ds) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.00166667 min | 1 ds |
| One heartbeat at rest | 0.0138333 min | 8.3 ds |
| Half of a football match | 45 min | 27000 ds |
| A full day | 1440 min | 864000 ds |
Minuten är en tidsenhet som motsvarar 60 sekunder, eller en sextiondels timme. Beteckningen är min. Den är ingen SI-enhet men är godkänd för bruk tillsammans med SI, och den hör till de ytterst få sexagesimala kvarlevorna i det vanliga moderna livet.
Indelningen av timmen i sextio delar kommer från babylonisk astronomi via grekisk och islamisk lärdom. Sextio är ett högt sammansatt tal, delbart med 1, 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 15, 20, 30 och 60, vilket innebär att halvor, tredjedelar, fjärdedelar, femtedelar och sjättedelar av en timme alla blir hela antal minuter. En decimaltimme om hundra delar skulle ge rena halvor, fjärdedelar och femtedelar men ingen exakt tredjedel, och en tredjedels timme är en storhet som människor faktiskt använder.
I århundraden var minuten en tänkt snarare än en uppmätt indelning, eftersom ingen klocka kunde visa den. Mekaniska ur med enbart timvisare var det normala fram till sextonhundratalet, och det var pendeln, utvecklad av Christiaan Huygens utifrån Galileis iakttagelse av isokronismen, som först gjorde noggrannhet på minuten vardaglig. Minutvisaren följde pendeln, inte tvärtom.
Den franska republiken försökte avskaffa den. Den decimaltid som infördes 1794 delade dygnet i tio timmar om hundra minuter, var och en om hundra sekunder. Den var obligatorisk i mindre än två år, misslyckades eftersom varje ur i landet hade behövt bytas ut, och förblir det tydligaste beviset för att metrisk reform lyckas bara där de befintliga enheterna verkligen är obekväma.
Modern användning är allmän och odramatisk. Tider för möten, tillagning, resor, idrottsperioder och debiteringsintervall anges i minuter, och enheten ligger på en naturlig mänsklig skala: lång nog att utgöra en meningsfull period av verksamhet, kort nog att planera kring utan ytterligare underindelning.
Dess logik med sextondelen delas med cirkeln, och de två möts i navigeringen. En bågminut latitud är en sjömil, och ett fartyg som tillryggalägger en sjömil på en tidsminut går sextio knop, vilket är varför en gammal tumregel växlar mellan sträcka och tid på ett sjökort utan någon räkning. Musiken delar tiden på samma vis. Tempot anges i slag per minut, från en sorgmarsch nära 60 till dansmusik vid 120 och mer, och den metronom Mälzel tog patent på 1815 fäste den överenskommelsen i tryck. På båda fälten är minuten kort nog att kännas och lång nog att räknas.
En minut motsvarar 60 sekunder, en sextiondels timme eller ungefär 0,000694444 dygn.
Decisekunden är en tidsenhet som motsvarar en tiondels sekund. Beteckningen är ds. Liksom centisekunden är det ett namn som nästan aldrig används, medan den storhet det benämner ständigt dyker upp under andra beskrivningar.
En tiondels sekund är ungefär det kortaste tidsspann en människa medvetet kan uppfatta som en varaktighet och inte som ett ögonblick. Viljemässig reaktion på ett ljud tar omkring en och en halv decisekund, och på ett ljus betydligt längre. En blinkning varar mellan en och fyra decisekunder. Dessa siffror drar gränsen mellan det som känns omedelbart och det som känns fördröjt, och de som formger gränssnitt strävar efter att hålla svaren innanför den.
Idrotten använder storheten där hundradelen skulle vara falsk precision. Distanslöpning, landsvägscykel, längdskidåkning och öppet vatten-simning offentliggör resultat på tiondelen, eftersom skillnaderna mellan de tävlande över en timme eller mer är stora och mätosäkerheterna från banlängd och tidtagningspunkter gör finare siffror oförsvarliga. Tävlingsgrenar som mäts i längd följer en motsvarande logik med centimetern.
Talet ligger på samma skala. En talad stavelse varar i genomsnitt omkring två decisekunder, och den paus som lyssnare uppfattar som meningsslut ligger kring fem. System för taligenkänning delar upp ljudet i ramar på en tiondels till en fjärdedels decisekund, och den naturliga rytm de försöker fånga ligger en storleksordning över det.
Tekniken möter tiondels sekund i reläers gångtider, i mekaniska säkerhetsförreglingars insats och i kravet på hur snabbt en jordfelsbrytare måste koppla bort en felaktig krets. Musiken hör också hemma här: en metronom på hundratjugo slag i minuten lämnar fem decisekunder mellan slagen.
Prefixet deci hör till de minst använda i SI. Det lever kvar i decibel och deciliter och nästan ingen annanstans, så en tiondels sekund skrivs och sägs nästan alltid just så.
Fotografin möter samma intervall från andra hållet. En slutare som står öppen en tiondels sekund samlar rikligt med ljus men fäster varje skakning som oskärpa, varför den gamla regeln var att aldrig hålla ett objektiv långsammare än det omvända värdet av dess brännvidd på fri hand. Film och video ligger strax under: vid tjugofyra bilder i sekunden är en tiondel drygt två bilder, vid femtio är den fem. En tiondel är alltså den kortaste händelse en vanlig inspelning kan visa som rörelse och inte som en enda bild. Mätinstrument loggar ofta i denna takt av samma skäl: snabbt nog för en förändring, långsamt nog för en liten fil.
En decisekund motsvarar 0,1 sekunder, 10 centisekunder eller 100 millisekunder.