| Referens | Liter (L) | Amerikanska flytande pints (pt) |
|---|---|---|
| A teaspoon | 0.005 L | 0.0105669 pt |
| A can of soft drink | 0.33 L | 0.697414 pt |
| A wine bottle | 0.75 L | 1.58503 pt |
| A bathtub | 150 L | 317.006 pt |
| An Olympic swimming pool | 2500000 L | 5283441 pt |
Litern är en volymenhet på en tusendels kubikmeter, alltså exakt en kubikdecimeter. Beteckningen är L, och det gemena l är också tillåtet. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men godtas vid sidan av det, och den är nästan säkert världens mest använda volymenhet.
Den skapades av den franska meterlagen 1795 som volymen hos en kub med en tiondels meters sida. År 1901 omdefinierades den som den volym ett kilogram rent vatten upptar vid sin största täthet, vilket låter likvärdigt men inte är det: vattendefinitionen gjorde en liter till 1,000028 kubikdecimeter, och i sextiotre år måste noggrant volymarbete ange vilken liter som avsågs. Generalkonferensen för mått och vikt återställde 1964 kubikdecimetern och skillnaden försvann.
Beteckningen har sin egen lilla historia. Det gemena l förväxlas lätt med siffran ett i många typsnitt, en verklig fara på en läkemedelsetikett eller i en laboratoriejournal, och därför godkändes 1979 det versala L som alternativ. Båda är riktiga, och bruket delar sig efter land snarare än efter ämne: Nordamerika föredrar L och stora delar av Europa skriver fortfarande l.
Dess vardagsräckvidd är väldig. Drivmedel, mjölk, färg, läsk och motorers slagvolym mäts i liter, förbrukningen anges i större delen av världen som liter per hundra kilometer, och matlagningen utanför Förenta staterna arbetar i liter och milliliter. Medicinen använder den för blodvolym, ungefär fem liter hos en vuxen, och för lungkapacitet, kring sex.
Ett samband gör den ovanligt användbar. En liter vatten har en massa mycket nära ett kilogram, eftersom kilogrammet ursprungligen definierades så, och därför kan volym och massa bytas i huvudet för nästan alla praktiska ändamål. Nederbörden följer samma logik: en millimeter regn på en kvadratmeter är exakt en liter vatten.
Mot brittiska och amerikanska mått räknas den om orent, och därför skiljer sig dryckesstorlekar så synligt mellan marknader. En liter är 1,76 brittiska pints men 2,11 amerikanska flytande pints, och 0,22 brittiska gallon men 0,264 amerikanska gallon, så en gallon betyder två märkbart olika mängder beroende på var etiketten trycktes.
En liter motsvarar 1000 milliliter, 0,001 kubikmeter, ungefär 0,264 amerikanska gallon eller cirka 0,22 brittiska gallon.
Förenta staternas flytande pint är en volymenhet på exakt 473,176473 milliliter. Beteckningen är pt. Det är sexton amerikanska flytande uns och en åttondels amerikansk gallon. Den är märkbart mindre än den brittiska pinten om 568 milliliter, eftersom den amerikanska pinten rymmer sexton flytande uns där den brittiska rymmer tjugo.
Den skillnaden på fyra uns är hela historien om de två pintarna. Båda systemen härstammar från samma medeltida engelska mått, men Storbritannien byggde om sin vätskekedja 1824 kring en gallon om tio pund vatten, medan Förenta staterna behöll den äldre vingallonen om 231 kubiktum. Pinten ärvde skillnaden, och en brittisk pint är i dag omkring en femtedel större än en amerikansk.
Ramsan lever kvar därför att den amerikanska pinten passar in i den. Tanken att en pint är ett pund världen över gäller den amerikanska pinten, eftersom sexton flytande uns vatten väger 1,04 pund, och den faller i Storbritannien, där en pint vatten väger ett och ett kvarts pund. Uttrycket påminner nyttigt om att ramsor om mått reser sämre än måtten själva.
Fatölet är där skillnaden blir synlig för resenären, och där amerikansk praxis är lösare än brittisk. Det finns inget federalt krav på att ett glas som säljs som pint ska rymma en pint, och det utbredda sextonunsglaset rymmer den volymen bara fyllt till brädden, så en öl som skänkts med skum innehåller mindre. Flera delstater har lagstiftat om saken just därför att det brittiska systemets kontrollerade glas saknar amerikansk motsvarighet.
Hushållsförpackningar använder den ständigt. Mjölk, grädde, glass och bär säljs i pintförpackningar, och en donerad blodenhet kallas i dagligt tal en pint fastän den rymmer omkring 470 milliliter. Kvalitetsglass i pintburk hör till landets mest igenkännliga butiksformat.
Därtill finns en amerikansk torr pint om 551 milliliter för trädgårdsprodukter, och ingenting i ordet skiljer den åt. En pint grädde och en pint blåbär är alltså olika mängder, med omkring sexton procents skillnad, det slags detalj som blir synlig först när någon försöker räkna om ett recept.
En amerikansk flytande pint motsvarar 473,176 milliliter, 16 amerikanska flytande uns, 0,125 amerikanska gallon eller ungefär 0,833 brittiska pints.