| Kilobitar (kbit) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|
| 1 Kilobit | 1 × 10-15 Ebit |
| 2 Kilobitar | 2 × 10-15 Ebit |
| 3 Kilobitar | 3 × 10-15 Ebit |
| 4 Kilobitar | 4 × 10-15 Ebit |
| 5 Kilobitar | 5 × 10-15 Ebit |
| 10 Kilobitar | 1 × 10-14 Ebit |
| 20 Kilobitar | 2 × 10-14 Ebit |
| 25 Kilobitar | 2.5 × 10-14 Ebit |
| 50 Kilobitar | 5 × 10-14 Ebit |
| 100 Kilobitar | 1 × 10-13 Ebit |
| Referens | Kilobitar (kbit) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.28 kbit | 1.28 × 10-15 Ebit |
| A three-minute MP3 | 24000 kbit | 2.4 × 10-11 Ebit |
| A smartphone photo | 32000 kbit | 3.2 × 10-11 Ebit |
| A high-definition film | 32000000 kbit | 0.000000032 Ebit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 400000000 kbit | 0.0000004 Ebit |
Kilobiten är en enhet för digital information på tusen bitar. Beteckningen är kbit. Det lilla k:et betyder något: det anger metersystemets decimala kilo, exakt tusen, till skillnad från det binära 1024 som det stora K:et ibland avsåg i äldre databruk.
Den skillnaden stred man om i decennier. Minne byggs i tvåpotenser, så en krets med 1024 bitar kallades kilobitkrets, och namnet fastnade fastän talet slog fel med 2,4 procent. Lagring och överföring räknade däremot alltid i sanna tusental. IEC avgjorde saken 1998 genom att kalla den binära mängden kibibit och låta kilobiten betyda tusen och inget annat.
Som storleksordning rymmer en kilobit 125 oktetter, alltså omkring 125 tecken text utan diakriter — ungefär en lång mening, eller längden på ett kort inlägg i ett socialt nät. Ett enda fotografi med låg upplösning är tusentals gånger större. Kilobiten är en enhet för sådant som en gång ansågs rikligt och i dag anses försumbart.
Dess historiska hem var telefonmodemet. Uppringda förbindelser graderades i kilobit per sekund, och talen märkte ut tiden med precision: 300 bitar per sekund i slutet av sjuttiotalet, sedan 1,2, 2,4, 9,6, 14,4, 28,8 och till sist 56 kilobit per sekund, det sista pressade en vanlig talledning till dess teoretiska tak. Var och en som använde internet före bredbandet mätte sin upplevelse i dessa tal.
Kilobiten lever kvar i ljud- och bildkodning, där hastigheterna anges i kilobit per sekund. Telefonins talkodare går från 8 till 64. Musik kodad vid 128 kilobit per sekund var de bärbara spelarnas tidiga norm, 192 och 256 är vanliga i dag, och 320 är det praktiska taket för de äldre förlustformaten. Rörlig bild ligger en tiopotens högre, i megabit.
Minneskretsars rymlighet beskrivs alltjämt ibland i kilobit, särskilt för de små seriella minnen som används i inbyggda apparater, där en krets på 64 kilobit rymmer 8 kilooktetter inställningsdata. I sådana uppgifter är talet oftast det binära, så databladet är värt att läsa noga.
En kilobit motsvarar 1000 bitar, 125 oktetter eller ungefär 0,9766 kibibit.
Exabiten är en enhet för digital information på tusen petabit, alltså en triljon bitar. Beteckningen är Ebit. På den skalan beskrivs ingen apparat, ingen kabel och ingen byggnad. Exabiten mäter hela regioners trafik och hela näringsgrenars alstring över tidsperioder.
En exabit är 125 petaoktetter. Den vanligaste platsen att möta enheten på är talen för världens internettrafik, som brukar ges i exaoktetter per månad. Världstrafiken passerade en exaoktett per månad omkring 2004, nådde ett hundratal 2017 och ligger i dag på flera hundra, vilket i bitar blir flera tusen exabit varje månad.
De summorna delar upp sig på ett avslöjande sätt. Den överväldigande delen är video, och resten domineras av programuppdateringar, synkronisering mot molnet och trafik mellan maskiner snarare än av något en människa läser just då. En enda populär film som släpps samtidigt över hela världen kan flytta en mätbar bråkdel av en exabit på ett dygn.
Lagring på denna skala finns bara som summa. Den samlade rymligheten hos alla hårddiskar och allt flashminne som tillverkas på ett år mäts i hundratals exaoktetter, alltså i tusentals exabit. Uppskattningar av alla data mänskligheten håller i ett givet ögonblick når tiotals zettaoktetter, och exabiten är den enhet ett steg under i vilken delarna i sådana uppskattningar räknas.
Vetenskapliga instrument alstrar exabitmängder innan något av det lagras. Radioteleskopet Square Kilometre Array alstrar rådata i en takt som skulle fylla exaoktetter på några dygn, och dess utformning vilar på att kasta och sammanfatta i realtid snarare än att spela in. Detsamma gäller de stora partikeldetektorerna och högupplösta klimatsimuleringar.
Förstavelsen exa kommer av grekiskans ord för sex, då exabiten är tusen upphöjt till sex i bitar. Den antogs 1975 tillsammans med peta, vid en tid då ingen väntade sig att någon av dem skulle beskriva annat än astronomiska eller teoretiska mängder. Båda är i dag vanliga enheter i teknikbranschen, vilket säger något om hur snabbt talen växte.
En exabit motsvarar 1000 petabit, 125 petaoktetter eller ungefär 0,8674 exbibit.