| Exabitar (Ebit) | Zebioktetter (Zio) |
|---|---|
| 1 Exabit | 0.000105879118407 Zio |
| 2 Exabitar | 0.000211758236814 Zio |
| 3 Exabitar | 0.00031763735522 Zio |
| 4 Exabitar | 0.000423516473627 Zio |
| 5 Exabitar | 0.000529395592034 Zio |
| 10 Exabitar | 0.00105879118407 Zio |
| 20 Exabitar | 0.00211758236814 Zio |
| 25 Exabitar | 0.00264697796017 Zio |
| 50 Exabitar | 0.00529395592034 Zio |
| 100 Exabitar | 0.0105879118407 Zio |
| Referens | Exabitar (Ebit) | Zebioktetter (Zio) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.28 × 10-15 Ebit | 1.35525 × 10-19 Zio |
| A three-minute MP3 | 2.4 × 10-11 Ebit | 2.5411 × 10-15 Zio |
| A smartphone photo | 3.2 × 10-11 Ebit | 3.38813 × 10-15 Zio |
| A high-definition film | 0.000000032 Ebit | 3.38813 × 10-12 Zio |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.0000004 Ebit | 4.23516 × 10-11 Zio |
Exabiten är en enhet för digital information på tusen petabit, alltså en triljon bitar. Beteckningen är Ebit. På den skalan beskrivs ingen apparat, ingen kabel och ingen byggnad. Exabiten mäter hela regioners trafik och hela näringsgrenars alstring över tidsperioder.
En exabit är 125 petaoktetter. Den vanligaste platsen att möta enheten på är talen för världens internettrafik, som brukar ges i exaoktetter per månad. Världstrafiken passerade en exaoktett per månad omkring 2004, nådde ett hundratal 2017 och ligger i dag på flera hundra, vilket i bitar blir flera tusen exabit varje månad.
De summorna delar upp sig på ett avslöjande sätt. Den överväldigande delen är video, och resten domineras av programuppdateringar, synkronisering mot molnet och trafik mellan maskiner snarare än av något en människa läser just då. En enda populär film som släpps samtidigt över hela världen kan flytta en mätbar bråkdel av en exabit på ett dygn.
Lagring på denna skala finns bara som summa. Den samlade rymligheten hos alla hårddiskar och allt flashminne som tillverkas på ett år mäts i hundratals exaoktetter, alltså i tusentals exabit. Uppskattningar av alla data mänskligheten håller i ett givet ögonblick når tiotals zettaoktetter, och exabiten är den enhet ett steg under i vilken delarna i sådana uppskattningar räknas.
Vetenskapliga instrument alstrar exabitmängder innan något av det lagras. Radioteleskopet Square Kilometre Array alstrar rådata i en takt som skulle fylla exaoktetter på några dygn, och dess utformning vilar på att kasta och sammanfatta i realtid snarare än att spela in. Detsamma gäller de stora partikeldetektorerna och högupplösta klimatsimuleringar.
Förstavelsen exa kommer av grekiskans ord för sex, då exabiten är tusen upphöjt till sex i bitar. Den antogs 1975 tillsammans med peta, vid en tid då ingen väntade sig att någon av dem skulle beskriva annat än astronomiska eller teoretiska mängder. Båda är i dag vanliga enheter i teknikbranschen, vilket säger något om hur snabbt talen växte.
En exabit motsvarar 1000 petabit, 125 petaoktetter eller ungefär 0,8674 exbibit.
Zebioktetten är en enhet för digital information på två upphöjt till sjuttio oktetter, alltså 1024 exbioktetter. Beteckningen är Zio. Den är zettaoktettens binära motsvarighet, och de två skiljer sig med 18,1 procent.
Ingenting av denna storlek finns. Den totala mängd data mänskligheten håller, med varje kopia och varje säkerhetskopia inräknad, uppskattas till några hundra zettaoktetter, och en zebioktett är 1,18 zettaoktetter, så världen håller några hundra av dessa enheter sammanlagt. Det är den första binära enhet för vilken världens hela förråd är en liten mångfald och inte en stor.
Enheten är bestämd för fullständighetens skull och inte för bruk, ett medvetet drag hos både metersystemet och IEC:s. Varje förstavelse gäller varje enhet utan undantag, så en läsare som aldrig sett Zio kan tyda det enbart ur förstavelsen. Ett system som tog slut på namn vid någon godtycklig punkt skulle tvinga varje framtida användare att uppfinna en utvidgning, och konkurrerande utvidgningar är där tvetydigheten föds.
Det finns ett ställe där enheten skulle uppstå naturligt. Lagringsadressering bortom 64 bitar har utformats utan att ha behövts: filsystemet ZFS använder blockpekare på 128 bitar, vilket ger det en teoretisk rymlighet långt bortom varje binär förstavelse som har ett namn. Där ett sådant upplägg anger mellanliggande gränser hamnar de gränserna i detta område och skrivs med rätta i zebioktetter.
Klyftan på 18,1 procent mellan zebioktett och zettaoktett är värd att hålla i minnet vid läsning av prognoser. Förutsägelser om världens datatillväxt ges ut i zettaoktetter, och varje sådan som räknats binärt men redovisats decimalt slår fel med nära en femtedel. Eftersom dessa prognoser redan är grova är det felet inte den största osäkerhetskällan, men det är en som går att undvika.
Beteckningen Zio är, liksom alla IEC-beteckningar, en versal följd av ett gement i och därefter enheten. Det är förekomsten av det i:et, och inte något påstående i texten, som otvetydigt säger läsaren vilken mängd som avses, och ett dokument som utelämnar det har inte sagt vad det tycks ha sagt.
En zebioktett motsvarar 1024 exbioktetter, 1 180 591 620 717 411 303 424 oktetter, 8 zebibit eller ungefär 1,181 zettaoktetter.