| Referens | Ton (t) | Kilogram (kg) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (80 gsm) | 0.000005 t | 0.005 kg |
| One litre of water | 0.001 t | 1 kg |
| Average adult human | 0.07 t | 70 kg |
| A small car | 1.4 t | 1400 kg |
Tonnet är en massenhet som motsvarar 1000 kilogram. Dess beteckning är t. Det är ingen SI-enhet men är godkänt för bruk tillsammans med SI, och i större delen av världen är det helt enkelt arbetsenheten för allt som är för tungt för att bekvämt anges i kilogram.
Namnet ställer till besvär på engelska. Ett metriskt ton är 1000 kilogram. Ett short ton, det amerikanska tonnet, är 2000 pund, ungefär 907 kilogram. Ett long ton, det brittiska imperietonnet, är 2240 pund, ungefär 1016 kilogram. De tre skiljer sig med upp till tolv procent, tillräckligt för att spela roll inom sjöfart och råvarukontrakt, så internationella dokument skriver normalt ut vilket som avses i stället för att förlita sig på ordet ensamt.
Frakt och industri är dess hemvist. Fartygslast, järnvägsvagnar, ståltillverkning, cement, spannmålsskördar och fordonens totalvikt anges i ton. Bärighet för broar och kranar använder det, liksom ett fartygs dödvikt, även om den termen mäter lastförmåga och inte fartygets egen massa.
Klimatredovisningen har gett tonnet ett andra offentligt liv. Nationella och företagens utsläpp rapporteras i ton koldioxidekvivalenter, och koldioxidmarknader prissätter utsläppsrätter per ton. En genomsnittlig bensinbil släpper ut ungefär två ton koldioxid om året, vilket är skälet till att enheten dyker upp i policydokument långt utanför tekniken.
Energiredovisningen lånar ordet för en storhet som inte alls är en massa. Ett ton oljeekvivalenter bestäms som den energi som frigörs när ett ton råolja bränns, omkring 41,87 gigajoule, och nationella energibalanser ges ut i miljoner sådana. Ett ton kolekvivalenter tjänar samma syfte vid ett annat värde. Detta är överenskommelser och inte mätningar: inget särskilt ton olja ger precis den siffran, men att fastställa en låter gas, kol, kärnkraftens produktion och förnybart läggas samman på en enda skala. Den som läser energistatistik möter alltså tonnet två gånger, en gång som massa av bränsle och en gång som paket av energi.
Ett ton motsvarar 1000 kilogram, ungefär 2204,62 pund eller cirka 1,10231 short ton.
Kilogrammet är massans basenhet i Internationella måttenhetssystemet. Dess beteckning är kg. Det är den enda basenheten vars namn bär ett prefix, ett arv från det tidiga metersystemet som aldrig har städats undan.
I mer än ett sekel definierades kilogrammet av ett enda föremål: en cylinder av platina och iridium förvarad vid Internationella byrån för mått och vikt i Sèvres utanför Paris. Fyrtio officiella kopior delades ut till medlemsstaterna och jämfördes med prototypen med långa mellanrum. Jämförelserna visade en långsam avvikelse på flera tiotals mikrogram mellan prototypen och kopiorna under hundra år, utan att det gick att säga vilken som förändrats. En enhet som bara kunde definieras av ett föremål ingen kunde kontrollera var pinsam för ett system byggt på reproducerbarhet.
Omdefinieringen trädde i kraft den 20 maj 2019. Kilogrammet fastställs nu genom att Plancks konstant ges ett exakt värde, 6,62607015 gånger tio upphöjt till minus trettiofyra joulesekunder, vilket binder massan till tid och längd genom kvantmekaniken. I praktiken sker realiseringen med en Kibblevåg, som väger en massa mot en elektromagnetisk kraft vars storlek är känd i elektriska termer, eller genom att räkna atomerna i en nästan perfekt kiselsfär. Varje väl utrustat laboratorium kan i dag realisera enheten på egen hand.
Vardagen berörs inte av något av detta. Kroppsvikt, matvaror, bagagegränser, frakt och massidan i nästan varje ingenjörsberäkning anges i kilogram, och den internationella prototypen ligger kvar i sitt valv som ett historiskt föremål snarare än som en definition.
Att förverkliga den nya bestämningen kräver ett instrument i stället för ett föremål. En Kibblevåg håller en massa mot en elektromagnetisk kraft vars värde följer av Plancks konstant och jämför så mekanisk och elektrisk effekt direkt, och en andra metod räknar atomerna i en nästan fulländad kula av kisel-28 vars diameter och gitteravstånd är kända till några delar på en miljard. De två vägarna stämmer inom ett tjugotal mikrogram per kilogram, och varje laboratorium som bygger en kan i dag tillverka sin egen primärnormal. Det är den praktiska vinsten med ändringen: massa behöver inte längre spåras till en enda cylinder i ett valv, och ingen olycka med den kan rubba enheten.
Ett kilogram motsvarar 1000 gram, ungefär 2,20462 pund eller cirka 35,274 ounce.