| Exaoktetter (Eo) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|
| 1 Exaoktett | 8 Ebit |
| 2 Exaoktetter | 16 Ebit |
| 3 Exaoktetter | 24 Ebit |
| 4 Exaoktetter | 32 Ebit |
| 5 Exaoktetter | 40 Ebit |
| 10 Exaoktetter | 80 Ebit |
| 20 Exaoktetter | 160 Ebit |
| 25 Exaoktetter | 200 Ebit |
| 50 Exaoktetter | 400 Ebit |
| 100 Exaoktetter | 800 Ebit |
| Referens | Exaoktetter (Eo) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.6 × 10-16 Eo | 1.28 × 10-15 Ebit |
| A three-minute MP3 | 3 × 10-12 Eo | 2.4 × 10-11 Ebit |
| A smartphone photo | 4 × 10-12 Eo | 3.2 × 10-11 Ebit |
| A high-definition film | 0.000000004 Eo | 0.000000032 Ebit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.00000005 Eo | 0.0000004 Ebit |
Exaoktetten är en enhet för digital information på tusen petaoktetter, alltså en miljard gigaoktetter. Beteckningen är Eo. Det är den enhet i vilken världens dataflöden och datalager räknas, och den tillhör civilisationer snarare än företag eller maskiner.
Det mest citerade talet som använder den är världens internettrafik, som passerade en exaoktett per månad omkring 2004 och i dag når flera hundra exaoktetter i månaden. Skrivet som årssumma blir det flera tusen exaoktetter, vilket är skälet till att zettaoktetten togs i bruk för årstal för ett årtionde sedan.
Ett ofta upprepat påstående gör gällande att alla ord människor någonsin yttrat skulle bli omkring fem exaoktetter som text. Uppskattningen kommer från en studie 2003 och är mycket grov, men den gör sin poäng: fem exaoktetter är i dag mindre än fjorton dagars internettrafik. Vilket det exakta talet än är, har dataflödet genom nätet för länge sedan gått om summan av allt mänskligheten någonsin sagt.
Lagring i exaoktettsskala finns bara hos de största molnleverantörerna, och även där är den spridd över tiotals byggnader på flera kontinenter. Årsproduktionen av alla världens hårddiskar och allt flashminne tillsammans är några hundra exaoktetter, så exaoktetten är också den naturliga enheten för att beskriva en hel näringsgrens alstring.
Det som lagras i denna storlek är för det mesta inte vad folk föreställer sig. Säkerhetskopior, repliker, loggar, mätvärden, träningsmaterial för maskininlärning och video som bevaras av regelskäl dominerar. Avsiktligt skapat mänskligt arbete — dokument, fotografier, inspelningar som någon valde att göra och behålla — är en liten och krympande del av det hela.
Förstavelsen exa har hört till metersystemet sedan 1975, antagen vid samma konferens som peta. Då var de förstavelser utan tillämpningar, bestämda för fullständighetens skull. Att båda inom trettio år blev arbetsenheter i en kommersiell näringsgren är det klaraste enskilda måttet på hur snabbt den digitala informationen växte.
En exaoktett motsvarar 1000 petaoktetter, 1 000 000 000 gigaoktetter, 8 exabit eller ungefär 0,8674 exbioktetter.
Exabiten är en enhet för digital information på tusen petabit, alltså en triljon bitar. Beteckningen är Ebit. På den skalan beskrivs ingen apparat, ingen kabel och ingen byggnad. Exabiten mäter hela regioners trafik och hela näringsgrenars alstring över tidsperioder.
En exabit är 125 petaoktetter. Den vanligaste platsen att möta enheten på är talen för världens internettrafik, som brukar ges i exaoktetter per månad. Världstrafiken passerade en exaoktett per månad omkring 2004, nådde ett hundratal 2017 och ligger i dag på flera hundra, vilket i bitar blir flera tusen exabit varje månad.
De summorna delar upp sig på ett avslöjande sätt. Den överväldigande delen är video, och resten domineras av programuppdateringar, synkronisering mot molnet och trafik mellan maskiner snarare än av något en människa läser just då. En enda populär film som släpps samtidigt över hela världen kan flytta en mätbar bråkdel av en exabit på ett dygn.
Lagring på denna skala finns bara som summa. Den samlade rymligheten hos alla hårddiskar och allt flashminne som tillverkas på ett år mäts i hundratals exaoktetter, alltså i tusentals exabit. Uppskattningar av alla data mänskligheten håller i ett givet ögonblick når tiotals zettaoktetter, och exabiten är den enhet ett steg under i vilken delarna i sådana uppskattningar räknas.
Vetenskapliga instrument alstrar exabitmängder innan något av det lagras. Radioteleskopet Square Kilometre Array alstrar rådata i en takt som skulle fylla exaoktetter på några dygn, och dess utformning vilar på att kasta och sammanfatta i realtid snarare än att spela in. Detsamma gäller de stora partikeldetektorerna och högupplösta klimatsimuleringar.
Förstavelsen exa kommer av grekiskans ord för sex, då exabiten är tusen upphöjt till sex i bitar. Den antogs 1975 tillsammans med peta, vid en tid då ingen väntade sig att någon av dem skulle beskriva annat än astronomiska eller teoretiska mängder. Båda är i dag vanliga enheter i teknikbranschen, vilket säger något om hur snabbt talen växte.
En exabit motsvarar 1000 petabit, 125 petaoktetter eller ungefär 0,8674 exbibit.