| Exaoktetter (Eo) | Oktetter (octet) |
|---|---|
| 1 Exaoktett | 1 × 1018 octet |
| 2 Exaoktetter | 2 × 1018 octet |
| 3 Exaoktetter | 3 × 1018 octet |
| 4 Exaoktetter | 4 × 1018 octet |
| 5 Exaoktetter | 5 × 1018 octet |
| 10 Exaoktetter | 1 × 1019 octet |
| 20 Exaoktetter | 2 × 1019 octet |
| 25 Exaoktetter | 2.5 × 1019 octet |
| 50 Exaoktetter | 5 × 1019 octet |
| 100 Exaoktetter | 1 × 1020 octet |
| Referens | Exaoktetter (Eo) | Oktetter (octet) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.6 × 10-16 Eo | 160 octet |
| A three-minute MP3 | 3 × 10-12 Eo | 3000000 octet |
| A smartphone photo | 4 × 10-12 Eo | 4000000 octet |
| A high-definition film | 0.000000004 Eo | 4 × 109 octet |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.00000005 Eo | 5 × 1010 octet |
Exaoktetten är en enhet för digital information på tusen petaoktetter, alltså en miljard gigaoktetter. Beteckningen är Eo. Det är den enhet i vilken världens dataflöden och datalager räknas, och den tillhör civilisationer snarare än företag eller maskiner.
Det mest citerade talet som använder den är världens internettrafik, som passerade en exaoktett per månad omkring 2004 och i dag når flera hundra exaoktetter i månaden. Skrivet som årssumma blir det flera tusen exaoktetter, vilket är skälet till att zettaoktetten togs i bruk för årstal för ett årtionde sedan.
Ett ofta upprepat påstående gör gällande att alla ord människor någonsin yttrat skulle bli omkring fem exaoktetter som text. Uppskattningen kommer från en studie 2003 och är mycket grov, men den gör sin poäng: fem exaoktetter är i dag mindre än fjorton dagars internettrafik. Vilket det exakta talet än är, har dataflödet genom nätet för länge sedan gått om summan av allt mänskligheten någonsin sagt.
Lagring i exaoktettsskala finns bara hos de största molnleverantörerna, och även där är den spridd över tiotals byggnader på flera kontinenter. Årsproduktionen av alla världens hårddiskar och allt flashminne tillsammans är några hundra exaoktetter, så exaoktetten är också den naturliga enheten för att beskriva en hel näringsgrens alstring.
Det som lagras i denna storlek är för det mesta inte vad folk föreställer sig. Säkerhetskopior, repliker, loggar, mätvärden, träningsmaterial för maskininlärning och video som bevaras av regelskäl dominerar. Avsiktligt skapat mänskligt arbete — dokument, fotografier, inspelningar som någon valde att göra och behålla — är en liten och krympande del av det hela.
Förstavelsen exa har hört till metersystemet sedan 1975, antagen vid samma konferens som peta. Då var de förstavelser utan tillämpningar, bestämda för fullständighetens skull. Att båda inom trettio år blev arbetsenheter i en kommersiell näringsgren är det klaraste enskilda måttet på hur snabbt den digitala informationen växte.
En exaoktett motsvarar 1000 petaoktetter, 1 000 000 000 gigaoktetter, 8 exabit eller ungefär 0,8674 exbioktetter.
Oktetten är en enhet för digital information på precis åtta bitar. Beteckningen är octet, och namnet kommer av latinets ord för en grupp om åtta. Det är den enhet i vilken nästan alla lagrade data räknas, och det är värt att veta varför den heter oktett och inte byte.
En byte var ursprungligen det antal bitar en maskin använde för att rymma ett tecken, och det antalet låg inte fast. Tidiga datorer använde byte om sex bitar, somliga om sju, några om nio. IBM System/360 från 1964 stannade vid åtta, och dess kommersiella framgång gjorde åtta till norm, men ordet byte behöll sin äldre, maskinberoende innebörd i de specifikationer där tvetydighet var farlig.
Nätvärlden tog därför oktetten. När en protokollstandard säger att ett huvudfält är fyra oktetter långt kan ingen läsare någonstans läsa det som annat än trettiotvå bitar. De internetstandarder som IETF ger ut använder genomgående oktett av just det skälet, och franskan, rumänskan och flera andra språk tog upp ordet även för vardagligt bruk, så att en hårddisk såld i Frankrike mäts i gigaoktetter.
Åtta bitar rymmer 256 skilda värden, och det är därför så mycket kommer i enheter om 256. En färgkanal går från 0 till 255. En IPv4-adress är fyra oktetter, skrivna som fyra tal mellan 0 och 255. Den ursprungliga teckenuppsättningen ASCII använde sju bitar och lämnade en ledig, och de olika åttabitarsutvidgningar som följde fyllde var och en den lediga biten med en annan uppsättning tecken med diakriter — det virrvarr som Unicode till sist ersatte.
Dagens textkodning räknar alltjämt i oktetter. UTF-8 använder en oktett för det latinska alfabetet utan diakriter, två för de flesta europeiska tecken med diakriter samt grekiska och kyrilliska, tre för kinesiska, japanska och koreanska, och fyra för resten. Därför tar samma mening olika mycket plats på olika språk, och därför är en längdgräns mätt i oktetter inte en gräns i tecken.
Lagringsutrymme, filstorlek, minne och nätets nyttolast anges alla i oktetter eller deras mångfalder. Överföringshastigheter är undantaget, eftersom de anges i bitar per sekund, och faktorn åtta mellan de två bruken är fältets största källa till förvirring.
En oktett motsvarar 8 bitar, 0,008 kilobit eller 0,001 kilooktetter.