| Exaoktetter (Eo) | Gibioktetter (Gio) |
|---|---|
| 1 Exaoktett | 931322574.615 Gio |
| 2 Exaoktetter | 1862645149.23 Gio |
| 3 Exaoktetter | 2793967723.85 Gio |
| 4 Exaoktetter | 3725290298.46 Gio |
| 5 Exaoktetter | 4656612873.08 Gio |
| 10 Exaoktetter | 9313225746.15 Gio |
| 20 Exaoktetter | 18626451492.3 Gio |
| 25 Exaoktetter | 23283064365.4 Gio |
| 50 Exaoktetter | 46566128730.8 Gio |
| 100 Exaoktetter | 93132257461.5 Gio |
| Referens | Exaoktetter (Eo) | Gibioktetter (Gio) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.6 × 10-16 Eo | 0.000000149012 Gio |
| A three-minute MP3 | 3 × 10-12 Eo | 0.00279397 Gio |
| A smartphone photo | 4 × 10-12 Eo | 0.00372529 Gio |
| A high-definition film | 0.000000004 Eo | 3.72529 Gio |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.00000005 Eo | 46.5661 Gio |
Exaoktetten är en enhet för digital information på tusen petaoktetter, alltså en miljard gigaoktetter. Beteckningen är Eo. Det är den enhet i vilken världens dataflöden och datalager räknas, och den tillhör civilisationer snarare än företag eller maskiner.
Det mest citerade talet som använder den är världens internettrafik, som passerade en exaoktett per månad omkring 2004 och i dag når flera hundra exaoktetter i månaden. Skrivet som årssumma blir det flera tusen exaoktetter, vilket är skälet till att zettaoktetten togs i bruk för årstal för ett årtionde sedan.
Ett ofta upprepat påstående gör gällande att alla ord människor någonsin yttrat skulle bli omkring fem exaoktetter som text. Uppskattningen kommer från en studie 2003 och är mycket grov, men den gör sin poäng: fem exaoktetter är i dag mindre än fjorton dagars internettrafik. Vilket det exakta talet än är, har dataflödet genom nätet för länge sedan gått om summan av allt mänskligheten någonsin sagt.
Lagring i exaoktettsskala finns bara hos de största molnleverantörerna, och även där är den spridd över tiotals byggnader på flera kontinenter. Årsproduktionen av alla världens hårddiskar och allt flashminne tillsammans är några hundra exaoktetter, så exaoktetten är också den naturliga enheten för att beskriva en hel näringsgrens alstring.
Det som lagras i denna storlek är för det mesta inte vad folk föreställer sig. Säkerhetskopior, repliker, loggar, mätvärden, träningsmaterial för maskininlärning och video som bevaras av regelskäl dominerar. Avsiktligt skapat mänskligt arbete — dokument, fotografier, inspelningar som någon valde att göra och behålla — är en liten och krympande del av det hela.
Förstavelsen exa har hört till metersystemet sedan 1975, antagen vid samma konferens som peta. Då var de förstavelser utan tillämpningar, bestämda för fullständighetens skull. Att båda inom trettio år blev arbetsenheter i en kommersiell näringsgren är det klaraste enskilda måttet på hur snabbt den digitala informationen växte.
En exaoktett motsvarar 1000 petaoktetter, 1 000 000 000 gigaoktetter, 8 exabit eller ungefär 0,8674 exbioktetter.
Gibioktetten är en enhet för digital information på 1 073 741 824 oktetter, alltså 1024 mebioktetter. Beteckningen är Gio. Den är gigaoktettens binära motsvarighet, och skillnaden på 7,4 procent mellan dem är den enskilt vanligaste orsaken till förvirring om dataenheter.
Det är i denna enhet datorminne faktiskt säljs, vad förpackningen än säger. En modul märkt 8 GB rymmer 8 gibioktetter, alltså 8,59 gigaoktetter. Den kunde inte rymma något annat: minnesadresseringen är binär, och en modul med decimal rymlighet skulle lämna en del av sitt adressområde obefolkat. Märkningen är en bekväm kortform och ingen mätning.
Lagring är däremot äkta decimal. En disk såld som 500 gigaoktetter rymmer femhundra miljarder oktetter, och operativsystemet delar det tre gånger med 1024 och anger 465,7 gibioktetter. De två talen beskriver samma utrustning. Ingen part är oärlig; man räknar helt enkelt i olika baser, och märkningsbruket skiljer sig mellan branscher.
Molndatabehandlingen har gjort skillnaden synlig i avtal. Virtuella maskiners storlekar, behållares minnesgränser och de värden som styr hur mycket minne ett program får använda anges alla i gibioktetter, eftersom de motsvarar verkliga minnessidor. En gräns på 4 GB satt i ett decimaltänkande verktyg och 4 GiB satt i ett binärt skiljer sig med nära trehundra megaoktetter, vilket räcker för att avgöra om ett program kör.
Som vardaglig skala rymmer en gibioktett omkring tusen böcker som ren text, några hundra fotografier, eller tjugo minuters högupplöst video. Det är ungefär vad en modern webbläsare tar i minne med ett dussin sidor öppna, en god illustration av hur ribban för vad som räknas som en liten mängd har flyttats.
Rätt beteckning är Gio, och den syns i systemverktyg, i dokumentation om virtualisering och i standarder. När ett dokument skriver GB om minne är den säkra läsningen gibioktetter; när det skriver GB om en disk eller ett nät är den säkra läsningen gigaoktetter. Vanan att kontrollera vad som avses kostar en sekund och förhindrar ett fel på sju procent.
En gibioktett motsvarar 1 073 741 824 oktetter, 1024 mebioktetter, 8 gibibit eller ungefär 1,074 gigaoktetter.