| Ångström (Å) | Nautiska leagues (nlea) |
|---|---|
| 1 Ångström | 1.79985601152 × 10-14 nlea |
| 2 Ångström | 3.59971202304 × 10-14 nlea |
| 3 Ångström | 5.39956803456 × 10-14 nlea |
| 4 Ångström | 7.19942404608 × 10-14 nlea |
| 5 Ångström | 8.9992800576 × 10-14 nlea |
| 10 Ångström | 1.79985601152 × 10-13 nlea |
| 20 Ångström | 3.59971202304 × 10-13 nlea |
| 25 Ångström | 4.4996400288 × 10-13 nlea |
| 50 Ångström | 8.9992800576 × 10-13 nlea |
| 100 Ångström | 1.79985601152 × 10-12 nlea |
| Referens | Ångström (Å) | Nautiska leagues (nlea) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 2.97 × 109 Å | 0.0000534557 nlea |
| Average adult human height | 1.7 × 1010 Å | 0.000305976 nlea |
| A football pitch (length) | 1.05 × 1012 Å | 0.0188985 nlea |
| A marathon | 4.2195 × 1014 Å | 7.59449 nlea |
| Height of Mount Everest | 8.849 × 1013 Å | 1.59269 nlea |
Ångströmmen är en längdenhet som motsvarar en tiomiljarddels meter, alltså 0,1 nanometer. Den har fått namn efter Anders Jonas Ångström, den svenske fysiker som använde den i sin karta över solspektrumet 1868. Beteckningen är Å, en bokstav hämtad från det svenska alfabetet.
Ångströmmen lever kvar därför att den passar atomernas skala. En väteatom har en radie på ungefär 0,5 Å. En enkelbindning mellan två kolatomer mäter omkring 1,5 Å. Uttryckta i nanometer ger dessa tal obekväma decimaler, och därför föredrar kristallografer, spektroskopister och strukturbiologer alltjämt den äldre enheten. Proteinstrukturer i offentliga databaser beskrivs fortfarande med sin upplösning i ångström, och en struktur som lösts bättre än 2 Å anses hålla hög kvalitet.
Även det synliga ljusets våglängder hamnar i ett bekvämt intervall. Rött ljus ligger nära 7000 Å och violett nära 4000 Å. Röntgenstrålningens våglängder samlas kring 1 Å, och det är just därför som röntgendiffraktion avslöjar avstånden mellan atomer: sonden och målet är lika stora.
Ångströmmen ingår inte i Internationella måttenhetssystemet. BIPM tar upp den bland de enheter som får användas tillsammans med SI men avråder från nya tillämpningar och förordar nanometer eller pikometer. Den rekommendationen har haft begränsad verkan inom de områden där enheten sitter djupt. Halvledartillverkningen är ett tydligt exempel. Processnoder benämndes i nanometer under decennier, men när strukturerna krympte började branschen ange tjockleken på gateoxiden i ångström, och Intel döpte en generation av sin teknik till Angstrom-eran.
Äldre vetenskaplig litteratur måste läsas med försiktighet. Innan ångströmmen knöts till metern definierades den mot en bestämd spektrallinje hos kadmium, och värden som publicerades i början av 1900-talet kan avvika något från dagens. Internationella astronomiska unionen antog den spektroskopiska definitionen 1907, och den gällde tills metern själv omdefinierades mot krypton 1960. Skillnaden är liten men verklig, och den spelar roll när historiska spektralmätningar jämförs med nutida.
Omräkningen är enkel. En ångström motsvarar 10-10 meter, 0,1 nanometer eller 100 pikometer. Tio ångström blir en nanometer.
Den nautiska leaguen är en längdenhet som motsvarar tre nautiska mil, alltså exakt 5556 meter. Den är omkring 728 meter längre än landleaguen, eftersom den bygger på den nautiska milen om 1852 meter och inte på den engelska milen.
Enheten hör hemma i en tid då den var det praktiska måttet på kustjurisdiktion. Kanonskottsregeln, som formulerades på 1600- och 1700-talet, innebar att en stats myndighet sträckte sig så långt som den kunde försvaras från land, en distans som av hävd sattes till tre nautiska mil. Det avståndet blev normen för territorialvattnet och uttrycktes som en sjöleague. Därför anger många äldre traktat och stadgar sjögränser i leagues.
Tremilsgränsen höll i århundraden innan den vittrade sönder under 1900-talet. Staterna gjorde efter hand anspråk på vidare vatten, och Förenta nationernas havsrättskonvention avgjorde saken 1982 genom att fastställa ett territorialvatten på tolv nautiska mil och en ekonomisk zon på tvåhundra. Båda talen anges i nautiska mil och inte i leagues, och den äldre enheten föll ur juridiskt bruk.
Sjökort och seglingsbeskrivningar från segelfartygens tid använde leaguen rutinmässigt för att ange avstånd till havs och sikten mot landmärken. Att läsa sådana källor rätt förutsätter att man vet vilken league som avses, eftersom samma ord kunde betyda en landleague, en sjöleague eller en spansk eller portugisisk variant, och skillnaderna är stora nog att spela roll när en historisk position ska rekonstrueras.
I dag har enheten ingen navigatorisk roll. Sjökort är graderade i nautiska mil, och avstånd till sjöss anges på samma sätt. Den nautiska leaguen förekommer bara i historiska och juridiska texter.
Enheten ligger dessutom bakom ett välbekant tal i siktberäkningar. Från en höjd av omkring tre meter över havet ligger horisonten ungefär en nautisk league bort, vilket är skälet till att tremilsgränsen ungefärligen motsvarade både vad en utkik kunde se och vad en kanon kunde nå.
En nautisk league motsvarar 3 nautiska mil, 5556 meter, 5,556 kilometer eller ungefär 3,452 engelska mil.