| Nautiska leagues (nlea) | Händer (hh) |
|---|---|
| 1 Nautisk league | 54685.0393701 hh |
| 2 Nautiska leagues | 109370.07874 hh |
| 3 Nautiska leagues | 164055.11811 hh |
| 4 Nautiska leagues | 218740.15748 hh |
| 5 Nautiska leagues | 273425.19685 hh |
| 10 Nautiska leagues | 546850.393701 hh |
| 20 Nautiska leagues | 1093700.7874 hh |
| 25 Nautiska leagues | 1367125.98425 hh |
| 50 Nautiska leagues | 2734251.9685 hh |
| 100 Nautiska leagues | 5468503.93701 hh |
| Referens | Nautiska leagues (nlea) | Händer (hh) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.0000534557 nlea | 2.92323 hh |
| Average adult human height | 0.000305976 nlea | 16.7323 hh |
| A football pitch (length) | 0.0188985 nlea | 1033.46 hh |
| A marathon | 7.59449 nlea | 415305 hh |
| Height of Mount Everest | 1.59269 nlea | 87096.5 hh |
Den nautiska leaguen är en längdenhet som motsvarar tre nautiska mil, alltså exakt 5556 meter. Den är omkring 728 meter längre än landleaguen, eftersom den bygger på den nautiska milen om 1852 meter och inte på den engelska milen.
Enheten hör hemma i en tid då den var det praktiska måttet på kustjurisdiktion. Kanonskottsregeln, som formulerades på 1600- och 1700-talet, innebar att en stats myndighet sträckte sig så långt som den kunde försvaras från land, en distans som av hävd sattes till tre nautiska mil. Det avståndet blev normen för territorialvattnet och uttrycktes som en sjöleague. Därför anger många äldre traktat och stadgar sjögränser i leagues.
Tremilsgränsen höll i århundraden innan den vittrade sönder under 1900-talet. Staterna gjorde efter hand anspråk på vidare vatten, och Förenta nationernas havsrättskonvention avgjorde saken 1982 genom att fastställa ett territorialvatten på tolv nautiska mil och en ekonomisk zon på tvåhundra. Båda talen anges i nautiska mil och inte i leagues, och den äldre enheten föll ur juridiskt bruk.
Sjökort och seglingsbeskrivningar från segelfartygens tid använde leaguen rutinmässigt för att ange avstånd till havs och sikten mot landmärken. Att läsa sådana källor rätt förutsätter att man vet vilken league som avses, eftersom samma ord kunde betyda en landleague, en sjöleague eller en spansk eller portugisisk variant, och skillnaderna är stora nog att spela roll när en historisk position ska rekonstrueras.
I dag har enheten ingen navigatorisk roll. Sjökort är graderade i nautiska mil, och avstånd till sjöss anges på samma sätt. Den nautiska leaguen förekommer bara i historiska och juridiska texter.
Enheten ligger dessutom bakom ett välbekant tal i siktberäkningar. Från en höjd av omkring tre meter över havet ligger horisonten ungefär en nautisk league bort, vilket är skälet till att tremilsgränsen ungefärligen motsvarade både vad en utkik kunde se och vad en kanon kunde nå.
En nautisk league motsvarar 3 nautiska mil, 5556 meter, 5,556 kilometer eller ungefär 3,452 engelska mil.
Handen är en längdenhet som motsvarar exakt fyra tum, alltså 101,6 millimeter. Den lever kvar i en enda specialiserad tillämpning: att mäta mankhöjden hos hästar och ponnyer. Nästan ingen annanstans används den längre.
Måttet tas från marken till manken, den upphöjning mellan skulderbladen där halsen möter ryggen. Manken väljs därför att den är en fast punkt i skelettet som inte flyttar sig när hästen höjer eller sänker huvudet, så värdet går att upprepa på ett sätt som en mätning till hjässan inte skulle göra.
Skrivsättet är ovanligt och läses ofta fel. Höjder skrivs med ett kommatecken som inte anger något decimalbråk. En häst på 15,2 händer står femton händer och två tum, alltså 62 tum eller 157,5 centimeter. Eftersom en hand är fyra tum löper siffran efter kommat bara från 0 till 3, och 15,4 är ingen giltig höjd. Förkortningen hh, av engelskans hands high, är vanlig.
Gränsen mellan ponny och häst sätts av hävd vid 14,2 händer, även om den exakta gränsen skiljer sig mellan stamböcker och tävlingsgrenar. Kallblodsraser som shire överstiger regelmässigt 17 händer. De högsta hästar som noterats har stått över 20 händer.
Enheten härrör från bredden på en människas handflata, ett ursprung den delar med flera forntida mått. Både det egyptiska och det romerska systemet hade ett handflatemått av jämförbar storlek. Att den fastställdes till fyra tum i England tillskrivs vanligen en förordning av Henrik VIII. Att handen lever kvar inom ridsporten beror till stor del på tradition, och internationella tävlingsregler anger numera också mankhöjden i centimeter.
Att mäta noggrant är svårare än det verkar. Hästen ska stå uppställd på plan mark med huvudet i naturligt läge, och man använder en särskild mätstock med vattenpass och löpande tvärarm i stället för ett måttband. Skoning ökar höjden, så officiella mätningar anger om hästen är skodd, och tävlingsregler med höjdgränser kräver intyg från en utsedd mätare.
En hand motsvarar 4 tum, 101,6 millimeter eller 0,1016 meter.