| Kilopascal (kPa) | Megapascal (MPa) |
|---|---|
| 1 Kilopascal | 0.001 MPa |
| 2 Kilopascal | 0.002 MPa |
| 3 Kilopascal | 0.003 MPa |
| 4 Kilopascal | 0.004 MPa |
| 5 Kilopascal | 0.005 MPa |
| 10 Kilopascal | 0.01 MPa |
| 20 Kilopascal | 0.02 MPa |
| 25 Kilopascal | 0.025 MPa |
| 50 Kilopascal | 0.05 MPa |
| 100 Kilopascal | 0.1 MPa |
| Referens | Kilopascal (kPa) | Megapascal (MPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 101.325 kPa | 0.101325 MPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 16 kPa | 0.016 MPa |
| A car tyre | 220 kPa | 0.22 MPa |
| A racing bicycle tyre | 600 kPa | 0.6 MPa |
Kilopascalen är en tryckenhet på tusen pascal. Beteckningen är kPa. Den är en hundradels bar och tio hektopascal, och den är den koherenta SI-enhet som tekniken var tänkt att anta när pascalen visade sig för liten att skriva bekvämt. Normalt lufttryck är 101,325 kilopascal.
Vid däcken möter de flesta den. Kanada, Australien, Nya Zeeland och stora delar av Asien anger rekommenderade däcktryck i kilopascal, så att en dekal i bildörren visar 220 eller 240 i stället för 32 eller 35 pund per kvadrattum. De två skalorna står bredvid varandra på nästan varje modern mätare, och omräkningen ligger nära sju kilopascal per pund och kvadrattum.
Anläggningstekniken använder den för laster på mark och bärverk. En jords bärighet anges i kilopascal, en fast lera tillåter kanske 150 och en lös långt mindre, och vindlasten på en fasad beräknas i samma enhet. Eftersom en kilopascal också är en kilonewton per kvadratmeter rör sig konstruktionsberäkningar mellan kraft och tryck utan omräkningsfaktor.
Medicinen använder den på ett viktigt ställe. Arteriella blodgaser redovisas i kilopascal i Storbritannien, Irland och stora delar av Europa, där ett friskt syrepartialtryck ligger på elva till tretton, medan Förenta staterna redovisar samma mätning i millimeter kvicksilver som åttio till hundra. De två talen beskriver identiskt blod, och den som läser ett utländskt provsvar måste veta vilken konvention det följer.
Vakuumarbetet räknar nedåt i den. Ett grovvakuum är några kilopascal absolut, en dammsugare i hemmet drar kanske tjugo kilopascal under lufttrycket, och frystorkning arbetar långt under en. Att ange vakuum som ett absolut tryck i kilopascal undviker tvetydigheten i att beskriva det som ett negativt övertryck.
Dess omständlighet är bara språklig. Hundra kilopascal är exakt en bar och läses mindre prydligt, vilket är skälet till att baren har hållit stånd i Europa trots årtionden av officiell förkärlek för pascalen. Där kilopascalen har vunnit, som på kanadensiska och australiska däckdekaler, har den gjort det därför att talet trycks och inte uttalas.
En kilopascal motsvarar 1000 pascal, 0,01 bar, 10 hektopascal eller ungefär 0,145 pund per kvadrattum.
Megapascalen är en tryckenhet på en miljon pascal, skriven MPa. Det är tio bar, och det är exakt en newton per kvadratmillimeter. Den sista likheten är skälet till att enheten dominerar tekniken: en spänning beräknad ur en kraft i newton och en area i kvadratmillimeter kommer ut i megapascal utan någon omräkning alls.
Materialhållfastheten anges i den nästan undantagslöst. Ett vanligt konstruktionsstål flyter vid 355 megapascal, höghållfasta legerade stål över tusen, aluminiumlegeringar mellan 200 och 500, och konstruktionsbetong vid 25 till 50 i tryck. Eftersom det är just de talen en konstruktör jämför med en beräknad spänning är megapascalen den enhet i vilken merparten av den byggda världen föreskrivs.
Konstruktionsritningar skriver ofta N/mm² i stället, och de två är detsamma. Vissa nationella regelverk föredrar den ena formen och andra den andra, men en plåt märkt 355 N/mm² och en märkt 355 MPa bär identiskt stål. Att veta att det rör sig om en enda enhet undanröjer det som ser ut som en motsägelse mellan ritningar från olika länder.
Hydrauliken arbetar också vid dessa tryck. Anläggningsmaskiner går vid tjugo till trettiofem megapascal, industripressar högre, och vattenskärning når fyra hundra, ett tryck vid vilket en vattenstråle på en bråkdels millimeter skär stål. Tryckkärl, rörledningar och vätgaslager konstrueras och provas alla mot tal i detta område.
Ovanför megapascalen tar gigapascalen vid för styvheten i stället för hållfastheten. Elasticitetsmodulen för stål är omkring 200 gigapascal, för aluminium 70 och för betong 30, och de talen beskriver hur mycket ett material böjer sig, inte när det brister. Att hålla hållfastheten i megapascal och styvheten i gigapascal är en överenskommelse som gör de två lätta att skilja åt med en blick.
Vid omräkning är en megapascal tio bar, 145 pund per kvadrattum och knappt tio atmosfärer. Den sista jämförelsen är värd att hålla fast vid: ett tryck på en megapascal är omkring tio gånger det som luften utanför utövar, vilket sätter även blygsamma industritryck i ett nyttigt mänskligt perspektiv.
En megapascal motsvarar 1 000 000 pascal, 10 bar, 1 newton per kvadratmillimeter eller ungefär 145 pund per kvadrattum.