| Minuter (min) | Mikrosekunder (µs) |
|---|---|
| 1 Minut | 60000000 µs |
| 2 Minuter | 120000000 µs |
| 3 Minuter | 180000000 µs |
| 4 Minuter | 240000000 µs |
| 5 Minuter | 300000000 µs |
| 10 Minuter | 600000000 µs |
| 20 Minuter | 1200000000 µs |
| 25 Minuter | 1500000000 µs |
| 50 Minuter | 3000000000 µs |
| 100 Minuter | 6000000000 µs |
| Referens | Minuter (min) | Mikrosekunder (µs) |
|---|---|---|
| A blink of an eye | 0.00166667 min | 100000 µs |
| One heartbeat at rest | 0.0138333 min | 830000 µs |
| Half of a football match | 45 min | 2.7 × 109 µs |
| A full day | 1440 min | 8.64 × 1010 µs |
Minuten är en tidsenhet som motsvarar 60 sekunder, eller en sextiondels timme. Beteckningen är min. Den är ingen SI-enhet men är godkänd för bruk tillsammans med SI, och den hör till de ytterst få sexagesimala kvarlevorna i det vanliga moderna livet.
Indelningen av timmen i sextio delar kommer från babylonisk astronomi via grekisk och islamisk lärdom. Sextio är ett högt sammansatt tal, delbart med 1, 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 15, 20, 30 och 60, vilket innebär att halvor, tredjedelar, fjärdedelar, femtedelar och sjättedelar av en timme alla blir hela antal minuter. En decimaltimme om hundra delar skulle ge rena halvor, fjärdedelar och femtedelar men ingen exakt tredjedel, och en tredjedels timme är en storhet som människor faktiskt använder.
I århundraden var minuten en tänkt snarare än en uppmätt indelning, eftersom ingen klocka kunde visa den. Mekaniska ur med enbart timvisare var det normala fram till sextonhundratalet, och det var pendeln, utvecklad av Christiaan Huygens utifrån Galileis iakttagelse av isokronismen, som först gjorde noggrannhet på minuten vardaglig. Minutvisaren följde pendeln, inte tvärtom.
Den franska republiken försökte avskaffa den. Den decimaltid som infördes 1794 delade dygnet i tio timmar om hundra minuter, var och en om hundra sekunder. Den var obligatorisk i mindre än två år, misslyckades eftersom varje ur i landet hade behövt bytas ut, och förblir det tydligaste beviset för att metrisk reform lyckas bara där de befintliga enheterna verkligen är obekväma.
Modern användning är allmän och odramatisk. Tider för möten, tillagning, resor, idrottsperioder och debiteringsintervall anges i minuter, och enheten ligger på en naturlig mänsklig skala: lång nog att utgöra en meningsfull period av verksamhet, kort nog att planera kring utan ytterligare underindelning.
Dess logik med sextondelen delas med cirkeln, och de två möts i navigeringen. En bågminut latitud är en sjömil, och ett fartyg som tillryggalägger en sjömil på en tidsminut går sextio knop, vilket är varför en gammal tumregel växlar mellan sträcka och tid på ett sjökort utan någon räkning. Musiken delar tiden på samma vis. Tempot anges i slag per minut, från en sorgmarsch nära 60 till dansmusik vid 120 och mer, och den metronom Mälzel tog patent på 1815 fäste den överenskommelsen i tryck. På båda fälten är minuten kort nog att kännas och lång nog att räknas.
En minut motsvarar 60 sekunder, en sextiondels timme eller ungefär 0,000694444 dygn.
Mikrosekunden är en tidsenhet som motsvarar en miljondels sekund, eller en tusendels millisekund. Beteckningen är µs, skriven med den grekiska bokstaven my, och formen us förekommer där det tecknet är obekvämt att skriva.
Den ligger helt under tröskeln för mänsklig erfarenhet. Ingenting som en människa gör eller förnimmer sker på den här skalan, och enheten tillhör därför helt och hållet instrumenten. Ljuset färdas ungefär trehundra meter på en mikrosekund, ungefär längden av tre fotbollsplaner, vilket lägger ett fast golv för hur snabbt en signal kan korsa ett rum, ett kretskort eller en kontinent.
Satellitnavigering hänger på att den mäts noggrant. En mottagare räknar ut sin position utifrån ankomsttiderna för signaler från flera satelliter, och ett fel på en mikrosekund i den tidmätningen ger ett positionsfel på omkring trehundra meter. Därför bär satelliterna atomur, och därför korrigerar systemet för relativistiska effekter: uren i omloppsbana går mätbart fortare än ur på marken, med omkring trettioåtta mikrosekunder per dygn, och utan den korrektionen skulle navigeringen driva flera kilometer på några timmar.
Elektroniken arbetar bekvämt på den här skalan. Kopplingstiden hos en effekttransistor, pulsbredden i radar, intervallet mellan sampel vid snabb datainsamling och svarstiden hos en analog-digitalomvandlare anges alla i mikrosekunder. En mikrokontroller på en megahertz fullbordar en instruktionscykel per mikrosekund, vilket gör enheten till den naturliga valutan för tidsstyrning i inbyggda system.
Fysik och kemi använder den för förlopp som är snabba men inte extrema. Myoner som bildas i den höga atmosfären har en medellivstid på omkring 2,2 mikrosekunder, och redan det att de når marken är ett direkt experimentellt belägg för tidsdilatationen. Även vissa fluorescensavklingningar, gasfasreaktioner och stötvågsfenomen ligger i det här området.
Ljudtekniken möter den vid digital sampling. Vid den gängse takten 44 100 sampel per sekund varar ett sampel omkring 22,7 mikrosekunder, och det tidsfladder som försämrar omvandlarens prestanda mäts i bråkdelar av det.
En mikrosekund motsvarar 0,000001 sekunder, 0,001 millisekunder eller 1000 nanosekunder.