| Referens | Bar (bar) | Dekapascal (daPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 10132.5 daPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 1600 daPa |
| A car tyre | 2.2 bar | 22000 daPa |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 60000 daPa |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Dekapascalen är en tryckenhet på tio pascal. Beteckningen är daPa. Deka är nästan överallt metersystemets minst använda prefix, men dekapascalen är ett undantag, eftersom en klinisk disciplin antog den och har behållit den: audiologin mäter trycket i mellanörat i dekapascal.
Undersökningen kallas tympanometri. En sond täcker hörselgången och varierar lufttrycket i den samtidigt som den mäter hur mycket ljud trumhinnan kastar tillbaka, och den kurva som uppstår ritas mot trycket i dekapascal. Svepet går från omkring plus 200 till minus 400, och toppens läge visar det tryck vid vilket trumhinnan rör sig friast, vilket normalt är mellanörats eget tryck.
Den enda grafen bär mycket klinisk upplysning. En topp nära noll betyder att mellanörat har samma tryck som rummet, vilket är det friska tillståndet. En topp förskjuten mot minus 200 eller längre antyder att örontrumpeten inte utjämnar som den ska, och en platt kurva utan topp alls antyder vätska bakom trumhinnan. Var och en av dessa avläsningar är ett läge på en dekapascalskala.
Enheten valdes av samma skäl som hektopascalen valdes inom meteorologin. Mellanörats tryck hade länge antecknats i millimeter vattenpelare, och en millimeter vattenpelare är 0,98 dekapascal, så övergången till den metriska enheten lämnade varje kliniskt tal och varje publicerat referensintervall nästan oförändrat. Ett enhetsbyte som förskjuter siffrorna med två procent är ett som praktiken faktiskt godtar.
Utanför audiologin är dekapascalen i stort sett oanvänd. Ventilation och lufttäthetsprovning av byggnader arbetar vid liknande tryck, och ett täthetsprov körs vid femtio pascal, men de talen skrivs i pascal, och allt däröver flyttar till hektopascal eller kilopascal. Gapet mellan en och hundra pascal står i övrigt herrelöst.
Som storleksordning är tio pascal det tryck en lätt bris utövar mot en vägg, eller skillnaden mellan de två ändarna av en väl tätad korridor när en dörr öppnas. Det är också ungefär tryckändringen när man åker hiss en våning upp, vilket är skälet till att öronen ibland behöver tryckutjämnas i ett högt hus.
En dekapascal motsvarar 10 pascal, 0,1 hektopascal, ungefär 1,02 millimeter vattenpelare eller cirka 0,00145 pund per kvadrattum.