| Referens | Bar (bar) | Megapascal (MPa) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1.01325 bar | 0.101325 MPa |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 0.16 bar | 0.016 MPa |
| A car tyre | 2.2 bar | 0.22 MPa |
| A racing bicycle tyre | 6 bar | 0.6 MPa |
Baren är en tryckenhet på exakt 100 000 pascal, alltså 100 kilopascal. Beteckningen är bar. Den ingår inte i Internationella måttenhetssystemet men tolereras vid sidan av det och används i hela den europeiska tekniken, eftersom den råkar ligga nästan exakt på det normala lufttrycket: en atmosfär är 1,01325 bar.
Den slumpen är hela skälet till dess framgång. Ett tryck angivet i bar läses som ett nästan exakt antal atmosfärer, så sex bar i en tryckluftsledning betyder omkring sex gånger trycket utanför, ett faktum en ingenjör kan använda utan räkning. Namnet kommer av det grekiska ordet för tyngd, och enheten föreslogs av den norske meteorologen Vilhelm Bjerknes omkring 1909.
Dykningen använder den därför att havet ställer upp. Var tionde meter havsvatten lägger till nästan exakt en bar, så den som dyker på tjugo meter befinner sig under tre bar absolut tryck, atmosfären ovanför inräknad. Dekompressionstabeller, gasförbrukning och flasktryck följer alla av det enda sambandet, och hela dykpraktiken är lättare att lära ut i bar än i någon annan enhet.
Vardagens maskiner arbetar vid några bar. Bildäck pumpas till mellan två och två och en halv, verkstadens tryckluft går vid sex till åtta, kranvatten kommer fram vid tre till sex, och en espressomaskin extraherar vid nio, ett tal så etablerat att det står på maskinens framsida. Armbandsur bär täthetsangivelser i bar, där tio bar nominellt motsvarar hundra meters djup.
Skillnaden mellan övertryck och absolut tryck betyder här mer än någon annanstans. En däckmätare som visar 2,2 bar anger 2,2 bar över den omgivande luften, så det absoluta trycket inuti är 3,2. Industrin skriver barg för övertryck och bara för absolut tryck, och att blanda ihop dem är en vanlig felkälla i specifikationer och i säkerhetsberäkningar.
Standardiseringsorgan har i årtionden avrått från baren till förmån för pascalen, utan större verkan. Kilopascalen är det koherenta alternativet och används i Kanada, Australien och delar av Asien, men hundra kilopascal läses mindre naturligt än en bar, och vanan har visat sig starkare än rekommendationen.
En bar motsvarar 100 000 pascal, 100 kilopascal, 1000 millibar eller ungefär 14,5 pund per kvadrattum.
Megapascalen är en tryckenhet på en miljon pascal, skriven MPa. Det är tio bar, och det är exakt en newton per kvadratmillimeter. Den sista likheten är skälet till att enheten dominerar tekniken: en spänning beräknad ur en kraft i newton och en area i kvadratmillimeter kommer ut i megapascal utan någon omräkning alls.
Materialhållfastheten anges i den nästan undantagslöst. Ett vanligt konstruktionsstål flyter vid 355 megapascal, höghållfasta legerade stål över tusen, aluminiumlegeringar mellan 200 och 500, och konstruktionsbetong vid 25 till 50 i tryck. Eftersom det är just de talen en konstruktör jämför med en beräknad spänning är megapascalen den enhet i vilken merparten av den byggda världen föreskrivs.
Konstruktionsritningar skriver ofta N/mm² i stället, och de två är detsamma. Vissa nationella regelverk föredrar den ena formen och andra den andra, men en plåt märkt 355 N/mm² och en märkt 355 MPa bär identiskt stål. Att veta att det rör sig om en enda enhet undanröjer det som ser ut som en motsägelse mellan ritningar från olika länder.
Hydrauliken arbetar också vid dessa tryck. Anläggningsmaskiner går vid tjugo till trettiofem megapascal, industripressar högre, och vattenskärning når fyra hundra, ett tryck vid vilket en vattenstråle på en bråkdels millimeter skär stål. Tryckkärl, rörledningar och vätgaslager konstrueras och provas alla mot tal i detta område.
Ovanför megapascalen tar gigapascalen vid för styvheten i stället för hållfastheten. Elasticitetsmodulen för stål är omkring 200 gigapascal, för aluminium 70 och för betong 30, och de talen beskriver hur mycket ett material böjer sig, inte när det brister. Att hålla hållfastheten i megapascal och styvheten i gigapascal är en överenskommelse som gör de två lätta att skilja åt med en blick.
Vid omräkning är en megapascal tio bar, 145 pund per kvadrattum och knappt tio atmosfärer. Den sista jämförelsen är värd att hålla fast vid: ett tryck på en megapascal är omkring tio gånger det som luften utanför utövar, vilket sätter även blygsamma industritryck i ett nyttigt mänskligt perspektiv.
En megapascal motsvarar 1 000 000 pascal, 10 bar, 1 newton per kvadratmillimeter eller ungefär 145 pund per kvadrattum.