| Kilobitar (kbit) | Zebibitar (Zibit) |
|---|---|
| 1 Kilobit | 8.47032947254 × 10-19 Zibit |
| 2 Kilobitar | 1.69406589451 × 10-18 Zibit |
| 3 Kilobitar | 2.54109884176 × 10-18 Zibit |
| 4 Kilobitar | 3.38813178902 × 10-18 Zibit |
| 5 Kilobitar | 4.23516473627 × 10-18 Zibit |
| 10 Kilobitar | 8.47032947254 × 10-18 Zibit |
| 20 Kilobitar | 1.69406589451 × 10-17 Zibit |
| 25 Kilobitar | 2.11758236814 × 10-17 Zibit |
| 50 Kilobitar | 4.23516473627 × 10-17 Zibit |
| 100 Kilobitar | 8.47032947254 × 10-17 Zibit |
| Referens | Kilobitar (kbit) | Zebibitar (Zibit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.28 kbit | 1.0842 × 10-18 Zibit |
| A three-minute MP3 | 24000 kbit | 2.03288 × 10-14 Zibit |
| A smartphone photo | 32000 kbit | 2.71051 × 10-14 Zibit |
| A high-definition film | 32000000 kbit | 2.71051 × 10-11 Zibit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 400000000 kbit | 3.38813 × 10-10 Zibit |
Kilobiten är en enhet för digital information på tusen bitar. Beteckningen är kbit. Det lilla k:et betyder något: det anger metersystemets decimala kilo, exakt tusen, till skillnad från det binära 1024 som det stora K:et ibland avsåg i äldre databruk.
Den skillnaden stred man om i decennier. Minne byggs i tvåpotenser, så en krets med 1024 bitar kallades kilobitkrets, och namnet fastnade fastän talet slog fel med 2,4 procent. Lagring och överföring räknade däremot alltid i sanna tusental. IEC avgjorde saken 1998 genom att kalla den binära mängden kibibit och låta kilobiten betyda tusen och inget annat.
Som storleksordning rymmer en kilobit 125 oktetter, alltså omkring 125 tecken text utan diakriter — ungefär en lång mening, eller längden på ett kort inlägg i ett socialt nät. Ett enda fotografi med låg upplösning är tusentals gånger större. Kilobiten är en enhet för sådant som en gång ansågs rikligt och i dag anses försumbart.
Dess historiska hem var telefonmodemet. Uppringda förbindelser graderades i kilobit per sekund, och talen märkte ut tiden med precision: 300 bitar per sekund i slutet av sjuttiotalet, sedan 1,2, 2,4, 9,6, 14,4, 28,8 och till sist 56 kilobit per sekund, det sista pressade en vanlig talledning till dess teoretiska tak. Var och en som använde internet före bredbandet mätte sin upplevelse i dessa tal.
Kilobiten lever kvar i ljud- och bildkodning, där hastigheterna anges i kilobit per sekund. Telefonins talkodare går från 8 till 64. Musik kodad vid 128 kilobit per sekund var de bärbara spelarnas tidiga norm, 192 och 256 är vanliga i dag, och 320 är det praktiska taket för de äldre förlustformaten. Rörlig bild ligger en tiopotens högre, i megabit.
Minneskretsars rymlighet beskrivs alltjämt ibland i kilobit, särskilt för de små seriella minnen som används i inbyggda apparater, där en krets på 64 kilobit rymmer 8 kilooktetter inställningsdata. I sådana uppgifter är talet oftast det binära, så databladet är värt att läsa noga.
En kilobit motsvarar 1000 bitar, 125 oktetter eller ungefär 0,9766 kibibit.
Zebibiten är en enhet för digital information på två upphöjt till sjuttio bitar, alltså 1024 exbibit. Beteckningen är Zibit. Den är zettabitens binära motsvarighet, och de två skiljer sig i dag med 18,1 procent — nära en femtedel.
Den isärgången är själva skälet till att de binära förstavelserna behövdes. Vid kibibiten skilde sig de två bruken med 2,4 procent, ett avrundningsfel. Här är skillnaden stor nog att ett dokument som använder fel av dem helt enkelt rapporterar en annan mängd, och inget sammanhang kan bota tvetydigheten i efterhand.
En zebibit är 147 573 952 589 676 412 928 oktetter, alltså 128 exbioktetter. Ingenting av denna storlek finns. Summan av alla data mänskligheten håller ligger på några hundra zettaoktetter, alltså under en zebioktett, så världens hela informationsförråd når ännu inte upp till en enhet på detta steg av den binära stegen.
Enheten finns därför att IEC-serien bestämdes fullständigt och inte bara så långt man då behövde. Det är samma grundsats metersystemet följer: varje förstavelse gäller varje enhet, vare sig sammansättningen ännu använts eller ej. Ett system med hål kräver en undantagstabell; ett utan hål kräver bara regeln.
Där zebibiten verkligen skulle kunna dyka upp är i räkningen med adressrum. Två upphöjt till sjuttio är ingen naturlig pekarbredd, men mångfalder och delar av tvåpotenser går genom varje samtal om adressering, och ett upplägg som reserverade sjuttio bitar för något skulle naturligt beskrivas i dessa termer. Sådana upplägg föreslås då och då och inget har ännu behövts.
Att läsa beteckningen är den praktiska färdigheten. Zibit är binärt, Zbit är decimalt, och med aderton procents avstånd är de två inte utbytbara i något dokument där talet betyder något. När en källa skriver ZB utan förklaring finns inget sätt att veta vilket som avsågs, och det hederliga svaret är att behandla talet som osäkert med en femtedel.
En zebibit motsvarar 1024 exbibit, 147 573 952 589 676 412 928 oktetter eller ungefär 1,181 zettabit.