| Yottaoktetter (Yo) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|
| 1 Yottaoktett | 8000000 Ebit |
| 2 Yottaoktetter | 16000000 Ebit |
| 3 Yottaoktetter | 24000000 Ebit |
| 4 Yottaoktetter | 32000000 Ebit |
| 5 Yottaoktetter | 40000000 Ebit |
| 10 Yottaoktetter | 80000000 Ebit |
| 20 Yottaoktetter | 160000000 Ebit |
| 25 Yottaoktetter | 200000000 Ebit |
| 50 Yottaoktetter | 400000000 Ebit |
| 100 Yottaoktetter | 800000000 Ebit |
| Referens | Yottaoktetter (Yo) | Exabitar (Ebit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.6 × 10-22 Yo | 1.28 × 10-15 Ebit |
| A three-minute MP3 | 3 × 10-18 Yo | 2.4 × 10-11 Ebit |
| A smartphone photo | 4 × 10-18 Yo | 3.2 × 10-11 Ebit |
| A high-definition film | 4 × 10-15 Yo | 0.000000032 Ebit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 5 × 10-14 Yo | 0.0000004 Ebit |
Yottaoktetten är en enhet för digital information på tusen zettaoktetter, alltså en kvadriljon oktetter — en etta följd av tjugofyra nollor. Beteckningen är Yo. Ingenting som finns mäts i yottaoktetter; enheten beskriver en datamängd världen ännu inte frambringat.
Summan av alla data mänskligheten håller uppskattas i dag till några hundra zettaoktetter, så världen har bara gått en liten del av vägen till sin första yottaoktett. Vid de senaste två decenniernas tillväxttakt skulle den tröskeln passeras någon gång på 2040-talet, fastän varje långsiktig prognos i detta fält slagit fel åt båda hållen.
De fysiska hindren är hårda. Vid dagens hårddiskars lagringstäthet skulle en yottaoktett kräva något i stil med hundra miljarder enheter. Att tillverka dem i nuvarande takt vore en fråga om århundraden, att driva dem skulle kräva många länders elproduktion, och att hysa dem skulle fordra ett byggnadsprogram utan motstycke. Talet är inte orimligt, men det ligger långt bortom dagens industriella grund.
Forskning om tätare lagring finns delvis på grund av detta tak. Datalagring i DNA, som kodar information i syntetiska genetiska sekvenser, ger tätheter miljontals gånger högre än magnetiska medier, och en yottaoktett DNA skulle rymmas i ett rum snarare än på en kontinent. Att läsa och skriva det förblir långsamt och dyrt, men täthetsargumentet är vad som håller fältet finansierat.
Yottaoktetten förekommer också i påståenden som visar sig överdrivna. Rapporter om att underrättelsetjänster byggde anläggningar i yottaoktettsskala spreds vitt under 2010-talet och stöddes varken av bygget, elförsörjningen eller lagringsmarknaden. Varje påstående om en yottaoktett av någonting kan prövas mot världens samlade tillverkning, vilket är en nyttig disciplin.
Mellan 1991 och 2022 var förstavelsen yotta metersystemets topp, och därför var den den naturliga enheten för spekulativa påståenden. Tillägget av ronna och quetta år 2022 gav systemet tre tiopotenser till ovanför, och det säger något att detta gjordes delvis därför att datamängderna närmade sig det gamla taket.
En yottaoktett motsvarar 1000 zettaoktetter, 1 000 000 000 000 000 gigaoktetter, 8 yottabit eller ungefär 0,8272 yobioktetter.
Exabiten är en enhet för digital information på tusen petabit, alltså en triljon bitar. Beteckningen är Ebit. På den skalan beskrivs ingen apparat, ingen kabel och ingen byggnad. Exabiten mäter hela regioners trafik och hela näringsgrenars alstring över tidsperioder.
En exabit är 125 petaoktetter. Den vanligaste platsen att möta enheten på är talen för världens internettrafik, som brukar ges i exaoktetter per månad. Världstrafiken passerade en exaoktett per månad omkring 2004, nådde ett hundratal 2017 och ligger i dag på flera hundra, vilket i bitar blir flera tusen exabit varje månad.
De summorna delar upp sig på ett avslöjande sätt. Den överväldigande delen är video, och resten domineras av programuppdateringar, synkronisering mot molnet och trafik mellan maskiner snarare än av något en människa läser just då. En enda populär film som släpps samtidigt över hela världen kan flytta en mätbar bråkdel av en exabit på ett dygn.
Lagring på denna skala finns bara som summa. Den samlade rymligheten hos alla hårddiskar och allt flashminne som tillverkas på ett år mäts i hundratals exaoktetter, alltså i tusentals exabit. Uppskattningar av alla data mänskligheten håller i ett givet ögonblick når tiotals zettaoktetter, och exabiten är den enhet ett steg under i vilken delarna i sådana uppskattningar räknas.
Vetenskapliga instrument alstrar exabitmängder innan något av det lagras. Radioteleskopet Square Kilometre Array alstrar rådata i en takt som skulle fylla exaoktetter på några dygn, och dess utformning vilar på att kasta och sammanfatta i realtid snarare än att spela in. Detsamma gäller de stora partikeldetektorerna och högupplösta klimatsimuleringar.
Förstavelsen exa kommer av grekiskans ord för sex, då exabiten är tusen upphöjt till sex i bitar. Den antogs 1975 tillsammans med peta, vid en tid då ingen väntade sig att någon av dem skulle beskriva annat än astronomiska eller teoretiska mängder. Båda är i dag vanliga enheter i teknikbranschen, vilket säger något om hur snabbt talen växte.
En exabit motsvarar 1000 petabit, 125 petaoktetter eller ungefär 0,8674 exbibit.