Meter (m)

Metern är basenheten för längd i Internationella måttenhetssystemet och skrivs m. Alla andra SI-enheter för längd definieras som multiplar eller delar av metern, och utifrån den byggs i sin tur enheterna för area, volym, hastighet och mycket annat.

Definitionen har omarbetats fyra gånger, och varje gång har ett fysiskt föremål ersatts av något mer reproducerbart. Franska vetenskapsakademien föreslog 1791 att metern skulle vara en tiomiljondel av avståndet från Nordpolen till ekvatorn längs meridianen genom Paris. Att mäta upp den bågen tog sex år och gav ett litet fel, eftersom jorden inte är ett fullkomligt klot. År 1889 knöts definitionen till en stång av platina och iridium som förvarades i Sèvres utanför Paris, med kopior utdelade till de undertecknande länderna. År 1960 omdefinierades metern som 1 650 763,73 våglängder av det orangeröda ljus som krypton-86 sänder ut.

Den nuvarande definitionen är från 1983 och är ovanlig så till vida att den låser fast en annan storhet. Ljusets hastighet i vakuum definieras som exakt 299 792 458 meter per sekund, och metern följer därav: den sträcka ljuset tillryggalägger på 1/299 792 458 sekund. Ljushastigheten mäts alltså inte längre, utan är en definierad konstant, och bättre mätteknik förfinar numera metern snarare än hastigheten.

Enheten används världen över för byggnadsmått, löparbanor, simbassänger, vattendjup, tyg och rep. Bara ett fåtal länder håller fast vid brittiska enheter i vardagen, och även där dominerar metern inom vetenskap och medicin.

Några vardagliga hållpunkter gör skalan lättare att uppfatta. En vanlig innerdörr är ungefär två meter hög. En vuxens steg ligger nära tre fjärdedels meter, vilket är skälet till att man kan stega upp en sträcka och få ett hyggligt mått. Bredden på ett körfält ligger mellan tre och tre och en halv meter i de flesta länder.

En meter motsvarar 100 centimeter, 1000 millimeter eller 0,001 kilometer. Det är ungefär 3,28084 fot, eller 39,3701 tum.

Omvandlingstabell för Meter