| Tebibitar (Tibit) | Megabitar (Mbit) |
|---|---|
| 1 Tebibit | 1099511.62778 Mbit |
| 2 Tebibitar | 2199023.25555 Mbit |
| 3 Tebibitar | 3298534.88333 Mbit |
| 4 Tebibitar | 4398046.5111 Mbit |
| 5 Tebibitar | 5497558.13888 Mbit |
| 10 Tebibitar | 10995116.2778 Mbit |
| 20 Tebibitar | 21990232.5555 Mbit |
| 25 Tebibitar | 27487790.6944 Mbit |
| 50 Tebibitar | 54975581.3888 Mbit |
| 100 Tebibitar | 109951162.778 Mbit |
| Referens | Tebibitar (Tibit) | Megabitar (Mbit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 0.00000000116415 Tibit | 0.00128 Mbit |
| A three-minute MP3 | 0.0000218279 Tibit | 24 Mbit |
| A smartphone photo | 0.0000291038 Tibit | 32 Mbit |
| A high-definition film | 0.0291038 Tibit | 32000 Mbit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 0.363798 Tibit | 400000 Mbit |
Tebibiten är en enhet för digital information på 1 099 511 627 776 bitar, alltså 1024 gibibit eller två upphöjt till fyrtio. Beteckningen är Tibit. Den är terabitens binära motsvarighet, och de två skiljer sig i dag med 10 procent — den punkt där skillnaden upphör att vara pedanteri och blir en penningfråga.
De tio procenten är själva skälet till att IEC-förstavelserna finns. Vid kibibiten var avvikelsen 2,4 procent och kunde viftas bort; här är den en tiondel av mängden. I ett avtal om lagringsutrustning, i ett tjänsteavtal som utlovar rymlighet, eller i en specifikation en leverantör måste uppfylla, är en tiondel skillnaden mellan uppfyllelse och avtalsbrott.
Enhetens verkliga hem är flashminnet, där brickor numera tillverkas med rymligheter på en tebibit och mer genom att cellskikt staplas lodrätt. En modern flashbricka kan rymma en eller två tebibit, och en kapsel med åtta av dem rymmer en teraoktett rå rymlighet, från vilken reservblock och skötselpålägg dras av innan något når användaren.
En tebibit är 137 438 953 472 oktetter, alltså 128 gibioktetter. Praktiskt sett är det lagringen i en telefon i mellanklassen, eller ett par timmars okomprimerad högupplöst video. Enheten beskriver lagringsapparaters råvara snarare än något en människa hanterar direkt.
Även filsystem räknar binärt i denna storlek. En volym som ett verktyg anger till 16 tebioktetter och ett annat till 17,6 teraoktetter är samma volym, och skillnaden ligger helt i räkningens bas. Den som sköter lagring lär sig att kontrollera vilket bruk ett verktyg följer innan två tal från skilda källor jämförs.
Riktig skrivning är Tibit, med versalt T och gement i. Den syns i flashminnens datablad, i filsystemens dokumentation och i standarder, och nästan ingen annanstans. Just det gemena i:et är det enda tillförlitliga tecknet på att ett tal är binärt, och därför använder omsorgsfullt fackskrivande det även när skillnaden verkar liten.
En tebibit motsvarar 1 099 511 627 776 bitar, 1024 gibibit, 137 438 953 472 oktetter eller ungefär 1,100 terabit.
Megabiten är en enhet för digital information på en miljon bitar. Beteckningen är Mbit. Det är den enhet i vilken en internetförbindelses hastighet nästan alltid marknadsförs, vilket gör den till en av få dataenheter som vanliga kunder möter vid namn varje gång de väljer en tjänst.
En megabit är exakt en miljon bitar, inte 1 048 576. Den skillnaden får praktiska följder. En megabit rymmer 125 000 oktetter, alltså 125 kilooktetter, så en förbindelse på 100 megabit per sekund överför i bästa fall omkring 12,5 megaoktetter per sekund. En fil angiven till 500 megaoktetter tar därför minst fyrtio sekunder, inte de fyra som det marknadsförda talet tycks utlova.
Den faktorn åtta är skälet till att så många tror sin förbindelse långsammare än vad de köpte. Inget oärligt sker: branschen anger genomströmningen i bitar per sekund därför att det är vad det fysiska skiktet faktiskt bär, medan filhanterare anger storlek i oktetter därför att lagringen är ordnad så. Båda bruken är riktiga inom sitt område, och räkningen mellan dem är en division med åtta.
Den verkliga genomströmningen är lägre ändå. Protokollhuvuden, felrättning och omsändningar tär på kapaciteten, och den användbara andelen av en länk är oftast 90 till 95 procent av dess nominella hastighet. Trådlösa länkar förlorar mer, eftersom mediet delas och störningar tvingar fram omtag. En förbindelse som utannonseras till 100 megabit per sekund levererar i praktiken ofta ungefär 90, och mindre över ett belastat trådlöst nät.
Talen som märker ut epokerna är värda att minnas. Tidigt bredband gav 1 till 8 megabit per sekund, kabel och fiber lyfte det till 50 och 100, och gigabittjänster är i dag vanliga i städer. Högupplöst video behöver ungefär 5 megabit per sekund, ultrahögupplöst ungefär 25, och ett videosamtal mellan två personer 8, så ett hushålls verkliga behov ligger oftast långt under vad det tecknar.
I minnet beskriver megabiten kretsarnas rymlighet. En minneskrets på 512 megabit rymmer 64 megaoktetter, och flera sådana kretsar bildar en modul. Tillverkaren räknar i bitar därför att det är vad kislet rymmer; köparen räknar i oktetter därför att det är vad operativsystemet rapporterar.
En megabit motsvarar 1 000 000 bitar, 1000 kilobit, 125 kilooktetter eller ungefär 0,9537 mebibit.