| Kilometer (km) | Händer (hh) |
|---|---|
| 1 Kilometer | 9842.51968504 hh |
| 2 Kilometer | 19685.0393701 hh |
| 3 Kilometer | 29527.5590551 hh |
| 4 Kilometer | 39370.0787402 hh |
| 5 Kilometer | 49212.5984252 hh |
| 10 Kilometer | 98425.1968504 hh |
| 20 Kilometer | 196850.393701 hh |
| 25 Kilometer | 246062.992126 hh |
| 50 Kilometer | 492125.984252 hh |
| 100 Kilometer | 984251.968504 hh |
| Referens | Kilometer (km) | Händer (hh) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.000297 km | 2.92323 hh |
| Average adult human height | 0.0017 km | 16.7323 hh |
| A football pitch (length) | 0.105 km | 1033.46 hh |
| A marathon | 42.195 km | 415305 hh |
| Height of Mount Everest | 8.849 km | 87096.5 hh |
Kilometern är tusen meter och skrivs km. Den är standardenheten för vägavstånd, avstånd mellan platser och resor i nästan hela världen, och efter metern själv är den den mest använda SI-enheten för längd.
Vägskyltar, hastighetsgränser, vägmätare och navigationssystem använder den i alla länder utom USA, Liberia och Myanmar, där man håller fast vid engelska mil. Storbritannien intar en mellanställning: vägskyltar och hastighetsgränser anges i engelska mil, medan nästan alla andra officiella mått är metriska. Löpar- och cykeltävlingar mäts så gott som alltid i kilometer, med maratonloppets 42,195 km som ett tydligt undantag – en sträcka som bestämdes av banan vid OS i London 1908 och inte av någon jämn siffra.
Enheten passar den mänskliga resandeskalan väl. I rask takt går man ungefär fem kilometer på en timme. Resor inne i en stad rör sig oftast om några kilometer, medan avstånd inom ett land uppgår till hundratals eller tusentals. Under en kilometer känns meter mer naturligt, och över några tusen kilometer jämför många hellre flygtider.
Uttalet är omdiskuterat. Betoningen som lämnar förleden obetonad följer mönstret hos andra SI-enheter med förled, som kilogram och kilowatt. Varianten med betoning på stammen dominerar ändå i Nordamerika och är vanlig i Australien och Nya Zeeland; de stora ordböckerna tar upp båda som korrekta.
Kilometern ligger också till grund för två andra enheter. En kvadratkilometer är en miljon kvadratmeter, alltså 100 hektar, och är det vanliga måttet på ytan hos städer, sjöar och skyddade områden. Hastighet uttrycks i kilometer i timmen, skrivet km/h.
Astronomin använder kilometern för objekt inom solsystemet, där större enheter vore otympliga. Månen ligger i genomsnitt 384 400 km från jorden och solen omkring 149,6 miljoner kilometer bort. Längre bort än så går astronomer över till astronomiska enheter, ljusår och parsec, eftersom kilometertalen blir för långa att läsa. Banhastigheter anges i kilometer per sekund: den internationella rymdstationen färdas i cirka 7,66 km/s.
En kilometer motsvarar 1000 meter eller 100 000 centimeter. Det är ungefär 0,621371 engelska mil, så ett femkilometerslopp är drygt tre engelska mil.
Handen är en längdenhet som motsvarar exakt fyra tum, alltså 101,6 millimeter. Den lever kvar i en enda specialiserad tillämpning: att mäta mankhöjden hos hästar och ponnyer. Nästan ingen annanstans används den längre.
Måttet tas från marken till manken, den upphöjning mellan skulderbladen där halsen möter ryggen. Manken väljs därför att den är en fast punkt i skelettet som inte flyttar sig när hästen höjer eller sänker huvudet, så värdet går att upprepa på ett sätt som en mätning till hjässan inte skulle göra.
Skrivsättet är ovanligt och läses ofta fel. Höjder skrivs med ett kommatecken som inte anger något decimalbråk. En häst på 15,2 händer står femton händer och två tum, alltså 62 tum eller 157,5 centimeter. Eftersom en hand är fyra tum löper siffran efter kommat bara från 0 till 3, och 15,4 är ingen giltig höjd. Förkortningen hh, av engelskans hands high, är vanlig.
Gränsen mellan ponny och häst sätts av hävd vid 14,2 händer, även om den exakta gränsen skiljer sig mellan stamböcker och tävlingsgrenar. Kallblodsraser som shire överstiger regelmässigt 17 händer. De högsta hästar som noterats har stått över 20 händer.
Enheten härrör från bredden på en människas handflata, ett ursprung den delar med flera forntida mått. Både det egyptiska och det romerska systemet hade ett handflatemått av jämförbar storlek. Att den fastställdes till fyra tum i England tillskrivs vanligen en förordning av Henrik VIII. Att handen lever kvar inom ridsporten beror till stor del på tradition, och internationella tävlingsregler anger numera också mankhöjden i centimeter.
Att mäta noggrant är svårare än det verkar. Hästen ska stå uppställd på plan mark med huvudet i naturligt läge, och man använder en särskild mätstock med vattenpass och löpande tvärarm i stället för ett måttband. Skoning ökar höjden, så officiella mätningar anger om hästen är skodd, och tävlingsregler med höjdgränser kräver intyg från en utsedd mätare.
En hand motsvarar 4 tum, 101,6 millimeter eller 0,1016 meter.