| Kilometer (km) | Dekameter (dam) |
|---|---|
| 1 Kilometer | 100 dam |
| 2 Kilometer | 200 dam |
| 3 Kilometer | 300 dam |
| 4 Kilometer | 400 dam |
| 5 Kilometer | 500 dam |
| 10 Kilometer | 1000 dam |
| 20 Kilometer | 2000 dam |
| 25 Kilometer | 2500 dam |
| 50 Kilometer | 5000 dam |
| 100 Kilometer | 10000 dam |
| Referens | Kilometer (km) | Dekameter (dam) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.000297 km | 0.0297 dam |
| Average adult human height | 0.0017 km | 0.17 dam |
| A football pitch (length) | 0.105 km | 10.5 dam |
| A marathon | 42.195 km | 4219.5 dam |
| Height of Mount Everest | 8.849 km | 884.9 dam |
Kilometern är tusen meter och skrivs km. Den är standardenheten för vägavstånd, avstånd mellan platser och resor i nästan hela världen, och efter metern själv är den den mest använda SI-enheten för längd.
Vägskyltar, hastighetsgränser, vägmätare och navigationssystem använder den i alla länder utom USA, Liberia och Myanmar, där man håller fast vid engelska mil. Storbritannien intar en mellanställning: vägskyltar och hastighetsgränser anges i engelska mil, medan nästan alla andra officiella mått är metriska. Löpar- och cykeltävlingar mäts så gott som alltid i kilometer, med maratonloppets 42,195 km som ett tydligt undantag – en sträcka som bestämdes av banan vid OS i London 1908 och inte av någon jämn siffra.
Enheten passar den mänskliga resandeskalan väl. I rask takt går man ungefär fem kilometer på en timme. Resor inne i en stad rör sig oftast om några kilometer, medan avstånd inom ett land uppgår till hundratals eller tusentals. Under en kilometer känns meter mer naturligt, och över några tusen kilometer jämför många hellre flygtider.
Uttalet är omdiskuterat. Betoningen som lämnar förleden obetonad följer mönstret hos andra SI-enheter med förled, som kilogram och kilowatt. Varianten med betoning på stammen dominerar ändå i Nordamerika och är vanlig i Australien och Nya Zeeland; de stora ordböckerna tar upp båda som korrekta.
Kilometern ligger också till grund för två andra enheter. En kvadratkilometer är en miljon kvadratmeter, alltså 100 hektar, och är det vanliga måttet på ytan hos städer, sjöar och skyddade områden. Hastighet uttrycks i kilometer i timmen, skrivet km/h.
Astronomin använder kilometern för objekt inom solsystemet, där större enheter vore otympliga. Månen ligger i genomsnitt 384 400 km från jorden och solen omkring 149,6 miljoner kilometer bort. Längre bort än så går astronomer över till astronomiska enheter, ljusår och parsec, eftersom kilometertalen blir för långa att läsa. Banhastigheter anges i kilometer per sekund: den internationella rymdstationen färdas i cirka 7,66 km/s.
En kilometer motsvarar 1000 meter eller 100 000 centimeter. Det är ungefär 0,621371 engelska mil, så ett femkilometerslopp är drygt tre engelska mil.
Dekametern är tio meter och skrivs dam. Det är en giltig SI-enhet bildad med förleden deka, men liksom decimetern används den sällan. Deka är den enda multipelförleden i SI vars beteckning består av två bokstäver, vilket gör den lite otymplig att skriva och kan ha bidragit till att den förbisetts.
Stavningen varierar. Dekameter är den internationella formen; i vissa amerikanska texter skrivs dekameter, och i äldre material förekommer ibland beteckningen dkm, även om dam är den form BIPM erkänner. Likheten mellan dam och förkortningen för decimeter har orsakat förväxlingar, och vissa standardiseringsorgan avråder från enheten enbart av det skälet.
Där den ändå förekommer är det mest inom lantmäteri, skogsbruk och agronomi. Fältmått, planteringsavstånd och trädhöjder ligger lagom i storleksordningen några dekameter. Vissa europeiska fastighetsregister använder enheten. Den dyker också upp i specifikationer för kabel och slang som levereras i tiometerslängder.
Den härledda ytenheten är mer bekant än längdenheten. En kvadratdekameter är 100 kvadratmeter, alltså exakt ett ar. Aret används i sig föga, men dess hundrafaldiga multipel, hektaret, är standardmåttet på markareal i större delen av världen. Ett hektar är 100 ar, eller 10 000 kvadratmeter, och kan lika gärna beskrivas som en kvadrathektometer.
I praktiken uttrycker de flesta tio meter helt enkelt som tio meter, eller som 0,01 kilometer när man arbetar i större skala. Dekametern förstås bäst som en formellt korrekt enhet som vardagsbruket har gått förbi.
Storheten dyker ändå upp i ett vardagligt sammanhang utan att nämnas vid namn. Banlängder i simhallar, sträckor på löparbanor och avståndet mellan gatlyktor sätts ofta i multiplar av tio meter. Planhandlingar som anger tomtbredder eller byggnaders avstånd till gata arbetar ofta i samma rutnät. Storheten är användbar; det är bara ordet som fallit ur bruk.
Dess kvadrat har klarat sig bättre än längden själv. Aren, hundra kvadratmeter, är kvadratdekametern under annat namn, och även om aren i dag är sällsynt styr dess hundrafald hektaret markmätningen i nästan hela världen. Samma mönster syns i dekaret om tusen kvadratmeter, den gängse enheten för åkermark i Turkiet, Grekland, Norge och delar av Balkan, vilket helt enkelt är tio ar. Dekametern överlever alltså främst genom arv: ingen anger en åkergräns i dekameter, men en stor del av världens mark köps och säljs i enheter byggda av den.
En dekameter motsvarar 10 meter, 1000 centimeter eller 0,01 kilometer. Det är omkring 32,8084 fot.