| Kilometer (km) | Hektometer (hm) |
|---|---|
| 1 Kilometer | 10 hm |
| 2 Kilometer | 20 hm |
| 3 Kilometer | 30 hm |
| 4 Kilometer | 40 hm |
| 5 Kilometer | 50 hm |
| 10 Kilometer | 100 hm |
| 20 Kilometer | 200 hm |
| 25 Kilometer | 250 hm |
| 50 Kilometer | 500 hm |
| 100 Kilometer | 1000 hm |
| Referens | Kilometer (km) | Hektometer (hm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.000297 km | 0.00297 hm |
| Average adult human height | 0.0017 km | 0.017 hm |
| A football pitch (length) | 0.105 km | 1.05 hm |
| A marathon | 42.195 km | 421.95 hm |
| Height of Mount Everest | 8.849 km | 88.49 hm |
Kilometern är tusen meter och skrivs km. Den är standardenheten för vägavstånd, avstånd mellan platser och resor i nästan hela världen, och efter metern själv är den den mest använda SI-enheten för längd.
Vägskyltar, hastighetsgränser, vägmätare och navigationssystem använder den i alla länder utom USA, Liberia och Myanmar, där man håller fast vid engelska mil. Storbritannien intar en mellanställning: vägskyltar och hastighetsgränser anges i engelska mil, medan nästan alla andra officiella mått är metriska. Löpar- och cykeltävlingar mäts så gott som alltid i kilometer, med maratonloppets 42,195 km som ett tydligt undantag – en sträcka som bestämdes av banan vid OS i London 1908 och inte av någon jämn siffra.
Enheten passar den mänskliga resandeskalan väl. I rask takt går man ungefär fem kilometer på en timme. Resor inne i en stad rör sig oftast om några kilometer, medan avstånd inom ett land uppgår till hundratals eller tusentals. Under en kilometer känns meter mer naturligt, och över några tusen kilometer jämför många hellre flygtider.
Uttalet är omdiskuterat. Betoningen som lämnar förleden obetonad följer mönstret hos andra SI-enheter med förled, som kilogram och kilowatt. Varianten med betoning på stammen dominerar ändå i Nordamerika och är vanlig i Australien och Nya Zeeland; de stora ordböckerna tar upp båda som korrekta.
Kilometern ligger också till grund för två andra enheter. En kvadratkilometer är en miljon kvadratmeter, alltså 100 hektar, och är det vanliga måttet på ytan hos städer, sjöar och skyddade områden. Hastighet uttrycks i kilometer i timmen, skrivet km/h.
Astronomin använder kilometern för objekt inom solsystemet, där större enheter vore otympliga. Månen ligger i genomsnitt 384 400 km från jorden och solen omkring 149,6 miljoner kilometer bort. Längre bort än så går astronomer över till astronomiska enheter, ljusår och parsec, eftersom kilometertalen blir för långa att läsa. Banhastigheter anges i kilometer per sekund: den internationella rymdstationen färdas i cirka 7,66 km/s.
En kilometer motsvarar 1000 meter eller 100 000 centimeter. Det är ungefär 0,621371 engelska mil, så ett femkilometerslopp är drygt tre engelska mil.
Hektometern är hundra meter och skrivs hm. Den använder SI-förleden hekto, av grekiskans hekaton som betyder hundra. Liksom dekametern och decimetern är det en fullt giltig enhet som allmänt språkbruk till stor del har gått förbi till förmån för meter och kilometer.
Den tydligaste tillämpningen finns i markmätning, där den framträder indirekt. En kvadrathektometer är 10 000 kvadratmeter, alltså exakt ett hektar. Hektaret är standardenheten för markareal inom jordbruk, skogsbruk och fastighetsregistrering i större delen av världen, så hektometern är inbäddad i den dagliga praktiken trots att längden i sig sällan nämns. Ett kvadratiskt fält med en hektometers sida täcker ett hektar.
Järnvägs- och väginfrastruktur står för den andra vanliga användningen. Flera europeiska järnvägsnät märker avstånd med hektometerstolpar och sätter ett märke var hundrade meter längs spåret. De ger underhållslag och tågklarerare en exakt lägesangivelse, och händelserapporter anger vanligen ett kilometer- och hektometervärde. Nederländska och belgiska motorvägar använder hektometermarkeringar på samma sätt, och förare uppmanas att uppge dem när de anmäler ett stopp.
Friidrotten erbjuder en välbekant längd utan att använda namnet. Rakan på en godkänd utomhusbana mäter en hektometer, och 100 meter är den kortaste sprintdistansen i det officiella programmet. Ingen kallar den enhektometersloppet.
Meteorologin använder enheten för molnbasens höjd i vissa rapportformat inom flyget, där uppgifter i hundratal meter eller fot håller siffrorna korta.
Sjökort och flyg arbetar i jämförbara steg utan att överta namnet. Bansynvidden rapporteras i hundratal meter i många länder, och sikten i flygväderrapporter anges i meter upp till femtusen, alltså i praktiken i hektometersteg. Där enheten används uttryckligen, som på nederländska motorvägar, ligger fördelen i noggrannheten: en hektometerstolpe placerar en händelse inom femtio meter.
Radiotekniken namnger ett helt band efter den. Den internationella indelningen kallar vågor mellan 100 och 1000 meter hektometriska, svarande mot frekvenser från 300 kilohertz till 3 megahertz, och det bandet är den mellanvåg som använts för rundradio sedan tjugotalet. En sändare som arbetar vid 1000 kilohertz strålar ut en våg tre hektometer lång, vilket är varför mellanvågsantenner är höga master och inte de korta spröt som betjänar högre frekvenser. Namngivningen fortsätter åt båda hållen: bandet nedanför är kilometriskt och det ovanför dekametriskt, så stegen av metriska prefix faller direkt samman med radiospektrets indelningar.
En hektometer motsvarar 100 meter, 10 dekameter eller 0,1 kilometer. Det är ungefär 328,084 fot, eller 109,361 yard.