| Dekameter (dam) | Mikrometer (μm) |
|---|---|
| 1 Dekameter | 10000000 μm |
| 2 Dekameter | 20000000 μm |
| 3 Dekameter | 30000000 μm |
| 4 Dekameter | 40000000 μm |
| 5 Dekameter | 50000000 μm |
| 10 Dekameter | 100000000 μm |
| 20 Dekameter | 200000000 μm |
| 25 Dekameter | 250000000 μm |
| 50 Dekameter | 500000000 μm |
| 100 Dekameter | 1000000000 μm |
| Referens | Dekameter (dam) | Mikrometer (μm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.0297 dam | 297000 μm |
| Average adult human height | 0.17 dam | 1700000 μm |
| A football pitch (length) | 10.5 dam | 105000000 μm |
| A marathon | 4219.5 dam | 4.2195 × 1010 μm |
| Height of Mount Everest | 884.9 dam | 8.849 × 109 μm |
Dekametern är tio meter och skrivs dam. Det är en giltig SI-enhet bildad med förleden deka, men liksom decimetern används den sällan. Deka är den enda multipelförleden i SI vars beteckning består av två bokstäver, vilket gör den lite otymplig att skriva och kan ha bidragit till att den förbisetts.
Stavningen varierar. Dekameter är den internationella formen; i vissa amerikanska texter skrivs dekameter, och i äldre material förekommer ibland beteckningen dkm, även om dam är den form BIPM erkänner. Likheten mellan dam och förkortningen för decimeter har orsakat förväxlingar, och vissa standardiseringsorgan avråder från enheten enbart av det skälet.
Där den ändå förekommer är det mest inom lantmäteri, skogsbruk och agronomi. Fältmått, planteringsavstånd och trädhöjder ligger lagom i storleksordningen några dekameter. Vissa europeiska fastighetsregister använder enheten. Den dyker också upp i specifikationer för kabel och slang som levereras i tiometerslängder.
Den härledda ytenheten är mer bekant än längdenheten. En kvadratdekameter är 100 kvadratmeter, alltså exakt ett ar. Aret används i sig föga, men dess hundrafaldiga multipel, hektaret, är standardmåttet på markareal i större delen av världen. Ett hektar är 100 ar, eller 10 000 kvadratmeter, och kan lika gärna beskrivas som en kvadrathektometer.
I praktiken uttrycker de flesta tio meter helt enkelt som tio meter, eller som 0,01 kilometer när man arbetar i större skala. Dekametern förstås bäst som en formellt korrekt enhet som vardagsbruket har gått förbi.
Storheten dyker ändå upp i ett vardagligt sammanhang utan att nämnas vid namn. Banlängder i simhallar, sträckor på löparbanor och avståndet mellan gatlyktor sätts ofta i multiplar av tio meter. Planhandlingar som anger tomtbredder eller byggnaders avstånd till gata arbetar ofta i samma rutnät. Storheten är användbar; det är bara ordet som fallit ur bruk.
Dess kvadrat har klarat sig bättre än längden själv. Aren, hundra kvadratmeter, är kvadratdekametern under annat namn, och även om aren i dag är sällsynt styr dess hundrafald hektaret markmätningen i nästan hela världen. Samma mönster syns i dekaret om tusen kvadratmeter, den gängse enheten för åkermark i Turkiet, Grekland, Norge och delar av Balkan, vilket helt enkelt är tio ar. Dekametern överlever alltså främst genom arv: ingen anger en åkergräns i dekameter, men en stor del av världens mark köps och säljs i enheter byggda av den.
En dekameter motsvarar 10 meter, 1000 centimeter eller 0,01 kilometer. Det är omkring 32,8084 fot.
Mikrometern är en miljondels meter och skrivs µm med den grekiska bokstaven my. Den kallas också ofta mikron, ett namn som Generalkonferensen för mått och vikt formellt avskaffade 1967 men som lever kvar i tillverkningsindustrin och materialvetenskapen.
Enheten täcker skalan för enskilda celler och fina partiklar. En röd blodkropp är omkring 7 µm bred. Bakterier mäter vanligen 1 till 5 µm. Människohår har en diameter på ungefär 17 till 180 µm, vilket är skälet till att hår syns medan celler inte gör det. Gränsen för blotta ögat ligger nära 50 µm.
Regleringen av luftkvalitet bygger på mikrometern. PM10 och PM2,5 avser partiklar mindre än 10 µm respektive 2,5 µm. Skillnaden har medicinsk betydelse: större partiklar fastnar i näsa och svalg, medan PM2,5 tränger djupt ned i lungorna och kan ta sig ut i blodet.
Precisionsteknik arbetar i samma intervall. Bearbetningstoleranser anges ofta i mikrometer, liksom ytjämnhet. Lagerspel, färgskiktets tjocklek och planheten hos optiska komponenter mäts på samma sätt. Mätverktyget som kallas mikrometer, eller mikrometerskruv, har fått sitt namn av den noggrannhet det ger och inte av något fast förhållande till enheten.
Våglängder i det infraröda området anges vanligen i mikrometer i stället för nanometer. Värmekameror arbetar normalt mellan 8 och 14 µm, det band där föremål vid vardagliga temperaturer strålar starkast.
Filtrering anges nästan uteslutande i denna enhet. Vattenfilter klassas efter den minsta partikel de fångar, oftast mellan 0,2 och 50 µm, och ett filter på 0,2 µm är fint nog att avskilja de flesta bakterier. Munskydd och andningsskydd provas mot partiklar i samma storleksordning. Beteckningen N95 avser ett filter som fångar minst 95 procent av de luftburna partiklarna i den storlek som är svårast att avskilja, omkring 0,3 µm.
Dess äldre namn vållar ännu förvirring. Fram till 1967 hette enheten officiellt mikron och skrevs med ett ensamt grekiskt my, och ordet är alltjämt vanligt i industrin fastän det årets konferens strök det ur enhetssystemet. Halvledartillverkningen bar namnet i en generation: kretsar beskrevs efter sin processnod i mikron, som föll från tio på sjuttiotalet till under ett omkring 1990, varpå branschen bytte till nanometer och fortsatte. Nutidens nodnamn svarar inte längre mot något fysiskt mått på kretsen, men de tidiga gjorde det, och de angavs just i denna enhet.
En mikrometer motsvarar 1000 nanometer, 0,001 millimeter eller 10-6 meter.