| Decipascal (dPa) | Newton per kvadratmeter (N/m²) |
|---|---|
| 1 Decipascal | 0.1 N/m² |
| 2 Decipascal | 0.2 N/m² |
| 3 Decipascal | 0.3 N/m² |
| 4 Decipascal | 0.4 N/m² |
| 5 Decipascal | 0.5 N/m² |
| 10 Decipascal | 1 N/m² |
| 20 Decipascal | 2 N/m² |
| 25 Decipascal | 2.5 N/m² |
| 50 Decipascal | 5 N/m² |
| 100 Decipascal | 10 N/m² |
| Referens | Decipascal (dPa) | Newton per kvadratmeter (N/m²) |
|---|---|---|
| Atmospheric pressure at sea level | 1013250 dPa | 101325 N/m² |
| Healthy blood pressure (120 mmHg) | 160000 dPa | 16000 N/m² |
| A car tyre | 2200000 dPa | 220000 N/m² |
| A racing bicycle tyre | 6000000 dPa | 600000 N/m² |
Decipascalen är en tryckenhet på en tiondels pascal. Beteckningen är dPa. Den hör till den grupp metriska förstavelser som finns därför att systemet är regelbundet och inte därför att någon bett om dem: deci, centi, deka och hekto fyller luckorna mellan tusenstegsförstavelserna, och av dessa fyra fann bara hekto ett varaktigt hem i trycket, i väderrapporternas hektopascal.
Den regelbundenheten är metersystemets själva mening och ingen tillfällighet i det. Varje förstavelse från yokto till yotta gäller varje enhet, så decipascalen är fastlagd vare sig någon skriver den eller ej. Det andra vägvalet vore ett system där vissa sammansättningar var tillåtna och andra inte, och användaren måste då hålla en undantagstabell i minnet i stället för en enda regel.
I praktiken hoppar tryckarbetet från pascalen till hektopascalen eller kilopascalen, och de fyra mellanförstavelserna blir oanvända. Det finns för detta ett skäl som går utöver vanan. Tusenstegsförstavelserna — milli, kilo, mega — stämmer med hur siffror grupperas i skrift, så ett värde i kilopascal läses ur ett värde i pascal genom att flytta siffergrupperingen, inte genom att räkna decimaler. Deci och centi bryter den samstämmigheten.
Decipascalen har ändå en naturlig storlek. En tiondels pascal är ungefär trycket från ett enda tunt pappersark som ligger på ett bord, eller skillnaden i lufttryck över omkring en centimeters höjd. Det är trycket en nattfjäril utövar mot en fönsterruta, och ungefär en hundradel av tryckskillnaden på var sida om en stängd innerdörr i en ventilerad byggnad.
Där sådana tryck behöver skrivas ned är bruket att använda pascalen med decimaler: en vindmätares kalibrering antecknar 0,4 pascal snarare än 4 decipascal, och en ventilationsföreskrift 50 pascal snarare än 500 decipascal. Talet är detsamma och pascalen håller sidan i samklang med varje annan avläsning.
Enheten är alltjämt fullt giltig, och en omvandlare måste kunna hantera den, eftersom den dyker upp i äldre instrumenthandböcker, i någon nationell standard och överallt där en författare funnit att ett tal läses bättre med en siffra före kommat än med tre efter.
En decipascal motsvarar 0,1 pascal, 100 millipascal, 0,001 hektopascal eller ungefär 0,0000145 pund per kvadrattum.
Newton per kvadratmeter är en tryckenhet lika med en pascal. Beteckningen är N/m². De två är inte bara likvärdiga utan identiska: pascalen är det namn som gavs åt denna sammansättning, och innan Generalkonferensen för mått och vikt antog namnet 1971 hade SI-enheten för tryck inget namn alls utan skrevs ut i sin helhet.
Båda formerna lever kvar därför att de gör olika arbete på papperet. Pascalen är kort och läses som en enhet i egen rätt, vilket passar en mätning. Newton per kvadratmeter visar sina dimensioner, vilket passar en beräkning, eftersom den gör synligt att en multiplikation med en area i kvadratmeter ger en kraft i newton.
Konstruktionstekniken lutar sig ständigt mot den senare egenskapen. Nyttolaster föreskrivs i kilonewton per kvadratmeter, med omkring 1,5 för en bostad, 3 för ett kontor och 5 för en samlingslokal, och att multiplicera det talet med golvytan ger direkt den last i kilonewton som balkarna måste bära. Skrivna som kilopascal vore samma tal riktiga men skulle dölja steget.
Snö och vind följer samma överenskommelse. Snölast anges i kilonewton per kvadratmeter, från några tiondelar i milt klimat till flera i fjällen, och vindtrycket mot en fasad likaså. Eftersom de lasterna kombineras med egentyngden, som av naturen är en kraft, sparar det all omräkning att hålla allt i newton.
Konstruktionen upprepas ett prefix längre ned. En newton per kvadratmillimeter är exakt en megapascal, och därför står materialhållfastheter på ritningar lika ofta som N/mm² som som MPa. Mönstret är värt att känna igen: när ett dokument skriver kraft över area i stället för att namnge en tryckenhet, är det för att skribenten väntar sig att läsaren ska multiplicera.
Inget annat skiljer de två formerna åt. Varje värde i newton per kvadratmeter kan skrivas som pascal utan ändring, och varje omräkningstabell behandlar dem som en enda post. Valet handlar om vad talet strax ska användas till.
En newton per kvadratmeter motsvarar 1 pascal, 0,01 millibar, 0,00001 bar eller ungefär 0,000145 pund per kvadrattum.