| Kubikdecimeter (dm³) | Pints (pt) |
|---|---|
| 1 Kubikdecimeter | 1.75975398639 pt |
| 2 Kubikdecimeter | 3.51950797279 pt |
| 3 Kubikdecimeter | 5.27926195918 pt |
| 4 Kubikdecimeter | 7.03901594557 pt |
| 5 Kubikdecimeter | 8.79876993196 pt |
| 10 Kubikdecimeter | 17.5975398639 pt |
| 20 Kubikdecimeter | 35.1950797279 pt |
| 25 Kubikdecimeter | 43.9938496598 pt |
| 50 Kubikdecimeter | 87.9876993196 pt |
| 100 Kubikdecimeter | 175.975398639 pt |
| Referens | Kubikdecimeter (dm³) | Pints (pt) |
|---|---|---|
| A teaspoon | 0.005 dm³ | 0.00879877 pt |
| A can of soft drink | 0.33 dm³ | 0.580719 pt |
| A wine bottle | 0.75 dm³ | 1.31982 pt |
| A bathtub | 150 dm³ | 263.963 pt |
| An Olympic swimming pool | 2500000 dm³ | 4399385 pt |
Kubikdecimetern är en volymenhet på en tusendels kubikmeter, skriven dm³. Den är volymen hos en kub med tio centimeters kant, och sedan 1964 är den literns exakta definition. De två är samma storhet, och valet mellan dem är hela metersystemets tydligaste exempel på ett namn som väljs efter vad det gör med en beräkning.
Kemin föredrar kubikdecimetern av ett bestämt skäl. Koncentrationen skrivs i mol per kubikdecimeter, och varje annan storhet i samma beräkning uttrycks i meter, kilogram och sekunder eller deras prefixformer. Att hålla volymen som en längd i kubik gör att enheterna i en ekvation förkortas vid en blick, utan att någon behöver minnas att en liter är en tusendels kubikmeter.
Därför skriver brittisk och samväldets kemiundervisning mol dm⁻³ där amerikansk skriver molar. En enmolar lösning och en lösning på en mol per kubikdecimeter är identiska, men bara den senare formen gör dimensionerna synliga. Den som skolas i den kan kontrollera ett svar genom att titta på enheterna, vilket är den mest pålitliga felsökningsvanan i kvantitativ kemi.
Gasvolymer följer samma överenskommelse. En mol ideal gas upptar 22,4 kubikdecimeter vid noll grader Celsius och en atmosfär, och omkring 24,0 kubikdecimeter vid rumstemperatur, så att en reaktionsstökiometri räknas om till en mätbar volym i ett enda steg. Dessa hör till skolkemins mest citerade tal, och de skrivs nästan alltid i dm³ i stället för i liter.
På andra håll vinner litern lätt. Ingen köper drivmedel, mjölk eller färg i kubikdecimeter, och ingen dryckesetikett bär den beteckningen, eftersom namnet liter är kortare, äldre och förstås av alla. Kubikdecimetern lever kvar där det är en formel och inte en kund som läser talet.
Förhållandet till grannarna är värt att hålla klart, just på grund av kubningen. En kubikdecimeter rymmer tusen kubikcentimeter, inte hundra, och tusen kubikdecimeter blir en kubikmeter. Varje steg i längd är en faktor tio och varje steg i volym en faktor tusen, och därifrån kommer merparten av de fel som görs med den här enheten.
En kubikdecimeter motsvarar 1 liter, 1000 kubikcentimeter, 0,001 kubikmeter eller ungefär 61,02 kubiktum.
Pinten i det brittiska systemet är en volymenhet på exakt 568,26125 milliliter. Beteckningen är pt. Det är tjugo brittiska flytande uns, en åttondels brittisk gallon och en halv brittisk quart. Det är den enda brittiska enhet som de flesta i Storbritannien och Irland fortfarande använder varje vecka, och den överlever därför att den är det lagliga måttet för fatöl.
Den rättsliga ställningen är noga bestämd. Fatöl och cider i Förenade kungariket får bara säljas i tredjedelspints, halvpints och multiplar av en halv pint, och glaset självt måste bära ett kontrollmärke som intygar att det rymmer det angivna måttet. Den som skänker för lite kan åtalas, så pinten är en av få vardagsenheter vars riktighet verkligen övervakas.
Mjölken håller det andra fästet. Mjölk som säljs i returglas får fortfarande mätas i pints, och därför beställs hemleveranser i pints medan mataffärens paket bär liter. Den uppdelningen visar väl hur metriseringen gick till i Storbritannien: den ändrade butikerna och lät traditionerna vara.
Den amerikanska pinten är en annan storhet och skillnaden är stor. En amerikansk flytande pint är 473 milliliter mot 568 för den brittiska, så den brittiska pinten är omkring en femtedel större, och den som beställer en pint i New York får märkbart mindre än i Dublin. Det amerikanska minnesordet att en pint är ett pund världen över gäller bara den amerikanska pinten; en brittisk pint vatten väger ett och ett kvarts pund.
Det viktförhållandet var en gång definitionen. Det brittiska systemet byggdes så att en gallon vatten vägde tio pund, vilket gör att en pint väger exakt ett och ett kvarts pund, och den äldre brittiska ramsan säger det rakt ut. Sedan 1985 härleds pinten i stället ur den metriskt bestämda gallonen, men sambandet håller ännu nära nog för att duga som kontroll.
Under pinten går den brittiska kedjan vidare till gill om en fjärdedels pint och till flytande uns om en tjugondel. Ovanför kommer quart och gallon. Inget av de stegen är decimalt, och det är därför pinten i dag är den enda överlevaren: den är den enda länk i kedjan som människor håller i handen, och resten av räknandet har tyst flyttat till liter.
En brittisk pint motsvarar 568,26125 milliliter, 20 brittiska flytande uns, 0,125 brittiska gallon eller ungefär 1,201 amerikanska flytande pints.