| Referens | Meter (m) | Decimeter (dm) |
|---|---|---|
| A sheet of A4 paper (long side) | 0.297 m | 2.97 dm |
| Average adult human height | 1.7 m | 17 dm |
| A football pitch (length) | 105 m | 1050 dm |
| A marathon | 42195 m | 421950 dm |
| Height of Mount Everest | 8849 m | 88490 dm |
Metern är basenheten för längd i Internationella måttenhetssystemet och skrivs m. Alla andra SI-enheter för längd definieras som multiplar eller delar av metern, och utifrån den byggs i sin tur enheterna för area, volym, hastighet och mycket annat.
Definitionen har omarbetats fyra gånger, och varje gång har ett fysiskt föremål ersatts av något mer reproducerbart. Franska vetenskapsakademien föreslog 1791 att metern skulle vara en tiomiljondel av avståndet från Nordpolen till ekvatorn längs meridianen genom Paris. Att mäta upp den bågen tog sex år och gav ett litet fel, eftersom jorden inte är ett fullkomligt klot. År 1889 knöts definitionen till en stång av platina och iridium som förvarades i Sèvres utanför Paris, med kopior utdelade till de undertecknande länderna. År 1960 omdefinierades metern som 1 650 763,73 våglängder av det orangeröda ljus som krypton-86 sänder ut.
Den nuvarande definitionen är från 1983 och är ovanlig så till vida att den låser fast en annan storhet. Ljusets hastighet i vakuum definieras som exakt 299 792 458 meter per sekund, och metern följer därav: den sträcka ljuset tillryggalägger på 1/299 792 458 sekund. Ljushastigheten mäts alltså inte längre, utan är en definierad konstant, och bättre mätteknik förfinar numera metern snarare än hastigheten.
Enheten används världen över för byggnadsmått, löparbanor, simbassänger, vattendjup, tyg och rep. Bara ett fåtal länder håller fast vid brittiska enheter i vardagen, och även där dominerar metern inom vetenskap och medicin.
Några vardagliga hållpunkter gör skalan lättare att uppfatta. En vanlig innerdörr är ungefär två meter hög. En vuxens steg ligger nära tre fjärdedels meter, vilket är skälet till att man kan stega upp en sträcka och få ett hyggligt mått. Bredden på ett körfält ligger mellan tre och tre och en halv meter i de flesta länder.
En meter motsvarar 100 centimeter, 1000 millimeter eller 0,001 kilometer. Det är ungefär 3,28084 fot, eller 39,3701 tum.
Decimetern är en tiondels meter och skrivs dm. Det är en fullt giltig SI-enhet bildad med förleden deci, men den hör till de minst använda stegen på den metriska stegen. De flesta går direkt från centimeter till meter och hoppar över mellansteget helt.
Skälet är praktiskt snarare än tekniskt. En längd på 3 dm uttrycks naturligare som 30 cm eller 0,3 m, och ingen av formerna får läsaren att tveka. Enheter överlever när de svarar på en fråga som ingen granne besvarar lika bra, och det gör decimetern sällan.
En härledd form utgör dock ett slående undantag. Kubikdecimetern, dm3, är exakt en liter, eftersom en kub med 10 cm sida rymmer just den volymen. Sambandet är grunden för metersystemets volymenheter och var avsiktligt: litern definierades 1795 som volymen av en kubikdecimeter. Enheten dyker därför upp hela tiden i kemin, där koncentration anges i mol per kubikdecimeter, skrivet mol/dm3. Kemikurser i gymnasiet och på högskolan använder rutinmässigt denna beteckning, trots att samma storhet skulle kunna skrivas som mol per liter.
Kvadratdecimetern används ibland för små ytor, särskilt vid materialprovning och i vissa europeiska tekniska standarder för beläggningar och ytbehandling.
Utanför dessa nischer förekommer decimetern mest i undervisningen, där hela följden av förleder demonstreras, och i omräkningstabeller. Vissa länder har historiskt använt den för skostorlekar och för textilmått.
Akvariers och tankars volym visar samma samband i praktiken. En tank på fem gånger tre gånger fyra decimeter rymmer sextio kubikdecimeter, alltså sextio liter, och räkningen går att göra utan omräkningsfaktorer. Det är just den praktiska fördel metersystemet var tänkt att ge, och decimetern är den längd där volym i liter och längd i hela enheter går ihop som snyggast.
Skandinavien är undantaget från detta allmänna försummande. De som talar svenska, norska och danska brukar decimetern i vanligt samtal och anger storleken på en fisk, en hylla eller ett snöfall i decimeter där en fransk- eller tysktalande skulle säga tiotals centimeter. Skolorna där lär ut den vid sidan av centimetern och metern i stället för att hoppa över den, och linjaler är graderade därefter. Vanan påminner om att vilka prefix som känns naturliga är en fråga om sedvänja och inte om logik: enhetssystemet erbjuder hela stegen, och varje språkgemenskap har stillsamt slagit sig ner på de pinnar den finner bekväma.
En decimeter motsvarar 10 centimeter, 100 millimeter eller 0,1 meter. Det är ungefär 3,937 tum, något mindre än fyra tum.