| Yottaoktetter (Yo) | Petabitar (Pbit) |
|---|---|
| 1 Yottaoktett | 8000000000 Pbit |
| 2 Yottaoktetter | 16000000000 Pbit |
| 3 Yottaoktetter | 24000000000 Pbit |
| 4 Yottaoktetter | 32000000000 Pbit |
| 5 Yottaoktetter | 40000000000 Pbit |
| 10 Yottaoktetter | 80000000000 Pbit |
| 20 Yottaoktetter | 160000000000 Pbit |
| 25 Yottaoktetter | 200000000000 Pbit |
| 50 Yottaoktetter | 400000000000 Pbit |
| 100 Yottaoktetter | 800000000000 Pbit |
| Referens | Yottaoktetter (Yo) | Petabitar (Pbit) |
|---|---|---|
| A plain text message (160 characters) | 1.6 × 10-22 Yo | 1.28 × 10-12 Pbit |
| A three-minute MP3 | 3 × 10-18 Yo | 0.000000024 Pbit |
| A smartphone photo | 4 × 10-18 Yo | 0.000000032 Pbit |
| A high-definition film | 4 × 10-15 Yo | 0.000032 Pbit |
| A dual-layer Blu-ray disc | 5 × 10-14 Yo | 0.0004 Pbit |
Yottaoktetten är en enhet för digital information på tusen zettaoktetter, alltså en kvadriljon oktetter — en etta följd av tjugofyra nollor. Beteckningen är Yo. Ingenting som finns mäts i yottaoktetter; enheten beskriver en datamängd världen ännu inte frambringat.
Summan av alla data mänskligheten håller uppskattas i dag till några hundra zettaoktetter, så världen har bara gått en liten del av vägen till sin första yottaoktett. Vid de senaste två decenniernas tillväxttakt skulle den tröskeln passeras någon gång på 2040-talet, fastän varje långsiktig prognos i detta fält slagit fel åt båda hållen.
De fysiska hindren är hårda. Vid dagens hårddiskars lagringstäthet skulle en yottaoktett kräva något i stil med hundra miljarder enheter. Att tillverka dem i nuvarande takt vore en fråga om århundraden, att driva dem skulle kräva många länders elproduktion, och att hysa dem skulle fordra ett byggnadsprogram utan motstycke. Talet är inte orimligt, men det ligger långt bortom dagens industriella grund.
Forskning om tätare lagring finns delvis på grund av detta tak. Datalagring i DNA, som kodar information i syntetiska genetiska sekvenser, ger tätheter miljontals gånger högre än magnetiska medier, och en yottaoktett DNA skulle rymmas i ett rum snarare än på en kontinent. Att läsa och skriva det förblir långsamt och dyrt, men täthetsargumentet är vad som håller fältet finansierat.
Yottaoktetten förekommer också i påståenden som visar sig överdrivna. Rapporter om att underrättelsetjänster byggde anläggningar i yottaoktettsskala spreds vitt under 2010-talet och stöddes varken av bygget, elförsörjningen eller lagringsmarknaden. Varje påstående om en yottaoktett av någonting kan prövas mot världens samlade tillverkning, vilket är en nyttig disciplin.
Mellan 1991 och 2022 var förstavelsen yotta metersystemets topp, och därför var den den naturliga enheten för spekulativa påståenden. Tillägget av ronna och quetta år 2022 gav systemet tre tiopotenser till ovanför, och det säger något att detta gjordes delvis därför att datamängderna närmade sig det gamla taket.
En yottaoktett motsvarar 1000 zettaoktetter, 1 000 000 000 000 000 gigaoktetter, 8 yottabit eller ungefär 0,8272 yobioktetter.
Petabiten är en enhet för digital information på tusen terabit, alltså en biljard bitar. Beteckningen är Pbit. Den står på gränsen mellan mängder som läggs ut till vardags och mängder som ännu hör hemma i forskningslaboratorier och i totaler summerade över hela nät.
En petabit är 125 teraoktetter. Det är lagringen i ungefär hundratjugofem stora hårddiskar av konsumentslag, eller i mer vardagliga ord omkring trettiotusen timmar högupplöst video — tre och ett halvt års oavbrutet tittande. Ingen enskild apparat rymmer en petabit; talet beskriver system och inte föremål.
Enhetens mest slående bruk finns i rekorden för optisk överföring. Forskarlag i Japan, Nederländerna och annorstädes har fört mer än en petabit per sekund genom en enda fibertråd, genom att förena flerkärnig fiber — flera ljusledande vägar inom samma mantel — med hundratals skilda våglängder och avancerad modulering. De resultaten löper över tiotals kilometer i laboratoriet, inte över de tusental som en sjökabel i drift måste korsa.
På nätnivå beskriver petabiten summerad kapacitet. Ett stort datacenters totala sammankopplingskapacitet, den samlade kapaciteten hos alla kablar som landar på en kontinent och topphastigheten hos de största innehållsnäten anges alla i petabit per sekund. Det är summor över många länkar och inte betyget på någon enskild.
Även lagringssystem når petabitskala, fastän de alltid märks i oktetter. Ett stort vetenskapligt arkiv på hundra petaoktetter rymmer åttahundra petabit, och anläggningar av den storleken finns för genomik, partikelfysik och data från astronomiska kartläggningar. Partikeldetektorerna vid CERN kastar den överväldigande delen av vad de ser just därför att bevarandet skulle överskrida till och med dessa kapaciteter.
Förstavelsen peta kommer av grekiskans ord för fem, eftersom en petabit är tusen upphöjt till fem i bitar. Det namnmönstret fortsätter uppåt med exa för sex och zetta för sju, så stegen ovanför petabiten är regelbunden och lätt att förlänga.
En petabit motsvarar 1 000 000 000 000 000 bitar, 1000 terabit, 125 teraoktetter eller ungefär 0,8882 pebibit.