| Pints (pt) | Teraliter (TL) |
|---|---|
| 1 Pint | 5.6826125 × 10-13 TL |
| 2 Pints | 1.1365225 × 10-12 TL |
| 3 Pints | 1.70478375 × 10-12 TL |
| 4 Pints | 2.273045 × 10-12 TL |
| 5 Pints | 2.84130625 × 10-12 TL |
| 10 Pints | 5.6826125 × 10-12 TL |
| 20 Pints | 1.1365225 × 10-11 TL |
| 25 Pints | 1.420653125 × 10-11 TL |
| 50 Pints | 2.84130625 × 10-11 TL |
| 100 Pints | 5.6826125 × 10-11 TL |
| Referens | Pints (pt) | Teraliter (TL) |
|---|---|---|
| A teaspoon | 0.00879877 pt | 5 × 10-15 TL |
| A can of soft drink | 0.580719 pt | 3.3 × 10-13 TL |
| A wine bottle | 1.31982 pt | 7.5 × 10-13 TL |
| A bathtub | 263.963 pt | 1.5 × 10-10 TL |
| An Olympic swimming pool | 4399385 pt | 0.0000025 TL |
Pinten i det brittiska systemet är en volymenhet på exakt 568,26125 milliliter. Beteckningen är pt. Det är tjugo brittiska flytande uns, en åttondels brittisk gallon och en halv brittisk quart. Det är den enda brittiska enhet som de flesta i Storbritannien och Irland fortfarande använder varje vecka, och den överlever därför att den är det lagliga måttet för fatöl.
Den rättsliga ställningen är noga bestämd. Fatöl och cider i Förenade kungariket får bara säljas i tredjedelspints, halvpints och multiplar av en halv pint, och glaset självt måste bära ett kontrollmärke som intygar att det rymmer det angivna måttet. Den som skänker för lite kan åtalas, så pinten är en av få vardagsenheter vars riktighet verkligen övervakas.
Mjölken håller det andra fästet. Mjölk som säljs i returglas får fortfarande mätas i pints, och därför beställs hemleveranser i pints medan mataffärens paket bär liter. Den uppdelningen visar väl hur metriseringen gick till i Storbritannien: den ändrade butikerna och lät traditionerna vara.
Den amerikanska pinten är en annan storhet och skillnaden är stor. En amerikansk flytande pint är 473 milliliter mot 568 för den brittiska, så den brittiska pinten är omkring en femtedel större, och den som beställer en pint i New York får märkbart mindre än i Dublin. Det amerikanska minnesordet att en pint är ett pund världen över gäller bara den amerikanska pinten; en brittisk pint vatten väger ett och ett kvarts pund.
Det viktförhållandet var en gång definitionen. Det brittiska systemet byggdes så att en gallon vatten vägde tio pund, vilket gör att en pint väger exakt ett och ett kvarts pund, och den äldre brittiska ramsan säger det rakt ut. Sedan 1985 härleds pinten i stället ur den metriskt bestämda gallonen, men sambandet håller ännu nära nog för att duga som kontroll.
Under pinten går den brittiska kedjan vidare till gill om en fjärdedels pint och till flytande uns om en tjugondel. Ovanför kommer quart och gallon. Inget av de stegen är decimalt, och det är därför pinten i dag är den enda överlevaren: den är den enda länk i kedjan som människor håller i handen, och resten av räknandet har tyst flyttat till liter.
En brittisk pint motsvarar 568,26125 milliliter, 20 brittiska flytande uns, 0,125 brittiska gallon eller ungefär 1,201 amerikanska flytande pints.
Teralitern är en volymenhet på tusen gigaliter, alltså 1 000 000 000 000 liter. Beteckningen är TL. Den är exakt en kubikkilometer, och så skrivs storheten nästan alltid, eftersom det som mäts på den här skalan inte längre är ett kärl utan en bit av planeten.
Sjöarna är den självklara tillämpningen. Bajkalsjön rymmer omkring 23 600 kubikkilometer sötvatten, mer än någon annan sjö på jorden, och Övre sjön omkring 12 100. Bara de två talen utgör en femtedel av världens ofrusna sötvatten vid ytan, och det är för sådana påståenden enheten finns.
Floder beskrivs efter den volym de flyttar och inte efter den de rymmer. Amazonfloden släpper ut ungefär 6600 kubikkilometer om året i Atlanten, mer än de närmast följande floderna tillsammans, och människans totala uttag av sötvatten från alla källor ligger på omkring 4000 kubikkilometer om året. Att ställa de två talen bredvid varandra i samma enhet är ett av de tydligaste sätten att uttrycka vattenanvändningens omfattning.
Även is mäts här, och talen är större ännu. Grönlands inlandsis innehåller nära 2,9 miljoner kubikkilometer, och under de senaste decennierna har den förlorat några hundra om året, ett tal som räknas om direkt till millimeter havsnivå eftersom havets yta är känd. Den antarktiska isen är ytterligare en storleksordning större.
Havet självt sätter taket. Allt havsvatten på jorden uppgår till omkring 1,335 miljarder kubikkilometer, så en enda teraliter är ungefär en miljarddel av det. Under havet är de största förvaltade vattenmassorna byggda magasin, och även de största rymmer bara några tiotal kubikkilometer.
I praktiken är namnet teraliter sällsynt och kubikkilometern det normala. Hydrologi, glaciologi och klimatvetenskap använder alla km³, och ett tal som anges i teraliter kommer troligare från ett vattenverk som förlänger sin egen gigaliterskala uppåt än från en vetenskaplig källa. De två är identiska, så ingen omräkning behövs, bara igenkänning.
En teraliter motsvarar 1 000 000 000 000 liter, 1 000 000 000 kubikmeter, 1 kubikkilometer eller 1000 gigaliter.